tisdag 30 november 2010

Osammanhängande är hans tal...

Det var suckarnas afton i går kväll och det är suckarnas afton i kväll. Jag är så less. När ska det bli vinter på riktigt i den här förbannade stadjävelen?

De säger att det ska bli kallt, så kallt i morgon. Upp mot en 20 minus om vi har tur. Det tycker jag i så fall är på tiden. Vad är det för mening med att dra på sig långkalsonger och tjocka vantar om det ändå bara ska va meskallt och mysmörkt. Ge mig riktig nordisk kyla! Ge mig nariga kinder och frusen lilltå! Det är ju det jag vill. Kom igen nu Gud. Låt det snöa, låt det bli jul igen...

AIK är ju så in i helvete dåliga just nu så det är knappt man tror att det är sant. Igår kväll satt jag och surade på Hovet. Jag klagade till och med på Bång. På Bång!!

Baloo den stackaren satt och frös. Brrr vad kallt det är, sa han och hackade tänder. Tydligen var det nån fet vakt som glömt stänga ytterdörren. De är ju inte riktigt kloka de där biffarna. Stora muskler men ingen som helst känsla för när det är dags att stänga ute kylan. Man kan nästan tro att de är släkt med Nils Ekman. Fast han är förstås apa och det är inte vakterna. De råkar bara se ut som gorillskna grobianer. De små liven.

Efter en orolig natt som sånär slutade med att jag kissade i sängen klev jag i morse upp som en sliten man. Jag tittade på tabellen och insåg att snart kan vi vara under kvalstrecket igen. Men så gaskade jag upp mig. Kom att tänka på hur snabbt det vände förra gången. Började inbilla mig att AIK till och med skulle kunna överraska i Skellefteå framöver. En trea i Schtaan och vips så är vi på G med en ny bländande svit.

Sen åkte jag tunnelbana och fylldes med tvivel. Vad annat kan man göra när man ofrivilligt tvingas trängas med svettiga kontorister och annat pack? Tuben i rusningstid är som en försmak av helvetet. Folk bits och luktar fisk. Man får en rygga i skallen och en fis i fejan. En gäddhängslady från Östermalm nyser och ser förnärmad ut bara för att man råkar glo 'na i snoken. Vad ska man göra då, blunda och tänka på nåt vackert?

Torsken mot Frölunda kändes sur, särskilt som matchen höll så låg kvalitet. Torsken mot Brynäs kändes som ett hån. AIK såg så trötta ut. Precis som i sista perren mot Skellefteå och mot Modo och mot SSK... Varför ser AIK så jävla trötta ut? Varför ser Luleå så jävla trötta ut? Det är sådana saker man kan fundera på när man vilar från bloggen och ägnar tiden åt väsentligheter. Jag har faktiskt haft fullt upp på sistone och värre lär det bli.

Kråkan är i alla fall inte här. Det är alltid nåt.

Efter att ha suttit nio timmar i sträck med en examinationsuppgift som aldrig ville bli klar så tjuvkikade jag mig in på nätet för nån timme sen. Och såg att BB är klar för Gnaget. Nu kan det bara gå åt ett håll. Äntligen har AIK värvat en pålitlig backup till Fasth. Oj oj oj vad bra det kommer bli. Oj oj oj vad jag känner på mig att det där inte kommer att bli en flopp. Alla som heter BB är ju lika med bäst.

Björn Borg, Brita Borg, Bosse Berglund, Billy Bremner, Birk Borkason, Bengt Baron, Bengt Bauler, Bengt Bolero, Brittany Brower (!), Black Beauty, Bosse Bildoktorn, Björn Bjurling. Jag har säkert glömt någon.

/Bångus Ballerius

lördag 27 november 2010

Salo till salu

Ibland är det svårt med rubriken. Man sitter där med ett långt och välskrivet inlägg. Djuplodande, mångfasetterat, till bredden fyllt med subtiliteter och fallosala flamserier. Man har en sång på gång och man känner ett skriande behov av att publicera. Men så är det där med rubriken. Tänk ibland är det så svårt.

Men så i dag ... rubriken var ju närmast given. Desto svårare då att få till själva inlägget. Men bend it like Boris.

salu s. oböjl. i yttr.  · till s.
till försäljning, att köpa

saldo s. -t -n · skillnad
mellan debet o. kredit,
över- el. underskott


SAOL & SALO

torsdag 25 november 2010

Dagens tips 101125

I kväll gör jag en Lasse och kör ett litet tips. Även originalgnagare kan väl få härmas...? Som vanligt när det gäller BB och elitserietippa låter jag hjärtat vara med...

Skellefteå – Brynäs… Slakt på poäng och läge för ett bortdömt mål? Som dom luktar. Har lust att tippa Brynäs då det väl är dags för oss gnagare att titta uppåt i tabellen istället för ner. Men nu…? Nja. Glada zebran senast och den fortsätter att le. Om nu inte Greiss står på huvudet och sväljer målkameran…? Okej… 4-0... Har hjärtat fel TT, Sossen, Redax? Hjärna...

Modo – Timrå... Två kära fettsäckar till skitlag. Känslorna utanpå blöjorna. Två lag som ingen just nu har höga tankar om. Hjärtat då, vad bankar du om? 0-0… ska dom väl lyckas med. Sedan blaffar någon sig själv. I tvåan…

Djurgården – Frölunda… Oj. Babianerna börjar bra men sen gör Widing tre mål i egen kasse. Ridå Skansen. Frölunda halkar in i matchen på ett bananskal men än sen. 1-5...

HV71 – Linköping… Bremberg gör mål men HV går på pumpen. Jämtin avgör i omgångens mest välspelade match. 3-4, check...

Färjestad – Luleå… Tung bortamatch för Luleå, som alltid i Karlstad. Dags att göra en kalkonmatch och torska stort kanske? Olausson och Cam Abbott stannar hemma. Liksom Pierre plus några till som jag knappt vet vilka de är. Vem som står i Luleå vet väl ingen men en sak är säker. Björnen fäller ut pungen och kraschlandar. Var e vargen? Här! Jag satsar och vrålar: 6-0...

onsdag 24 november 2010

Varför och varför



Varför är det inte rättvist, varför har en del så bra
och en del dom smuttar kaffe medan andra får chokla’
Varför är just jag en gnager, det kan man fundera på
Varför får jag ej allmosor och varför ska det vara så

Varför ska jag mata Solna när jag aldrig får nåt gage
Varför har jag ingen krona eller tron och apanage
Varför har jag ingen ishall när det finns dom som har två
Varför får jag ej allmosor och varför ska det vara så

Varför får jag aldrig bidrag trots att pungen min är tömd
Varför kommer aldrig tacken för att jag gjort dig berömd
Varför regnar inga slantar, det är svårt för mig förstå
Varför får jag ej allmosor och varför ska det vara så

Varför ses jag ej som vacker och varför är jag inte fin
Varför har jag inga pengar, inte ens en ismaskin
Varför ska jag vara fattig, det kan man fundera på
Varför får jag ej allmosor och varför skrattar jag ändå

tisdag 23 november 2010

Laget med det lila extra

En mindre bra förstaperiod. En riktigt bra andraperiod. Sedan en hyfsad tredjeperiod. Men bara ett mål framåt.

Det höll på bli ännu en sån där dålig repris. En sån där som Jan Banan och hans klubbkamrater tycker så illa om. Vid 2-0 funderade jag på att söka jobb på Svenskan. Men så tryckte McDonell in en retur och då släppte jag tanken på mig och JB i myspysiga pyjamasar. Det var nog lika bra det. Tänk er själva; en barnslig Boris hand i hand med en butter banan. Vilken kulturkrock!

Till skillnad mot förra gången i Karlstad så tycker jag att AIK i kväll var riktigt nära. Med bättre skärpa framåt kunde de ha blitt seger.

Toskala verkade lite rostig i början, släppte en del halvkonstiga returer, men sedan spelade han upp sig. Tvåan borde han nog ha knipit men de många avancerade räddningarna vägde upp det där misstaget. Det var inte på grund av Toskala som AIK förlorade. Laget skapade tillräckligt mycket chanser för att vinna matchen. Med normal utdelning skulle slutresultatet sett annorlunda ut.

Färjestad skapade förvisso minst lika mycket farligheter som AIK. Men jag skriver alltså ur ett svartgult perspektiv.

Jag saknade Nemeth i kväll. Han behövs i egen zon, runt kassen, vid sargen. Inget ont om de backar som spelade men Nemeths tyngd har de inte. Stefan Johanssons assist fram till 2-0 var förstås ingen höjdare men alla gör vi våra misstag. Ett tag trodde jag faktiskt att Johan Anderssons skott gick i mål. Jag hann få ribba men rasslet uteblev. Dicken var bra igen. Stod upp som han brukar numera. Bång visade potential.

Färjestad var snäppet hetare i kväll. Så är de också laget med det lila extra. Kaffet smakade sådär men säg den som bangar en påtår.

Härliga Värmland...



Ack Värmeland, du sköna...

Du som är så mycket mer än bara Sven-Ingvars och gröna skogar. Så mycket mer än Håkan och Runken.

Håkon Banken känner dig väl.

Härliga Värmland!

Du kan vara en svettig gjutare på Fundo i Charlottenberg, en vårkåt brud en midsommarafton i en chevcabriolet på väg till Kolsnäsudden, en törstig norrman vid kassa ett på systemet i Munkfors, eller en rostig 45:a på en skrot i Halla. En hemmafru i sin Volvo 740 på väg till Löfbergs Lila Arena.

Härliga Värmland, jag älskar dig...

måndag 22 november 2010

Videozebran fick kicken...

...och nu vill man ju verkligen se bilderna från målkameran. För sådana måste det väl finnas någonstans?


Hockeyligan kommunicerar sitt beslut:

Inne eller inte...

Jag tycker att det är lite lustigt med alla tvärsäkra SAIK-fans. De är sura. Helt övertygade om att de blev rånade på ett mål igår.

Mig veterligen är det fortfarande ingen av oss tyckare och tänkare som med hundra procents säkerhet kan säga att hela pucken var över linjen vid det bortdömda "målet". Tänk om pucken studsade på den där fliken som de visade på TV4? Tänk om nätrasslet i själva verket orsakades av fliken och inte pucken? Om det nu är så att tekniken strular och videodomaren inte med säkerhet kan fastställa att pucken är i mål, då gör han väl rätt som inte dömer mål?

Nu tror jag precis som de flesta, såväl AIK:are som AIK:are, att pucken var inne. Men jag vet alltså inte säkert. Gör du?

Vi hade faktiskt en liknande situation mellan AIK-Leksand i kvalserien 2009. Då var de flesta till en början övertygade om att Leksand hade fått ett mål bortdömt på felaktiga grunder. Om jag inte minns helt fel så visade TV till och med "bildbevis" på att pucken var i mål. Men målet var en synvilla och det var skuggan som till slut avslöjade sanningen. Pucken var aldrig inne. Det som först såg ut som en ispuck mitt i målet visade sig vara ett luftskott i stolpen.

Man ska nog akta sig för att tvärsäkert hävda sin ståndpunkt om man inte har tillräckligt på fötterna. Och man ska naturligtvis inte anklaga zebran för dålig syn om det i själva verket är glasögonen som det är fel på.

Domarchefen bad om ursäkt redan igår kväll, Hockeyligan meddelar att de ska utreda vad som gått snett. Fortfarande har dock inga bilder presenterats som med säkerhet röjer alla tvivel. Jag blir lite fundersam. Är det så att domarchefen har sett andra bilder än de som nu finns att beskåda på nätet? Har han sett att hela pucken var över linjen? Jag tillåter mig att tvivla. Snarare verkar det som att domarchefen, precis som många andra TV-tittare, bygger sin övertygelse på bräcklig grund. Och än så länge kvarstår frågorna:

- Var målburen felkonstruerad?
- Finns det rörliga bilder på vilka det med hundra procents säkerhet framgår att pucken är i mål?
- Fick i så fall videodomaren ta del av dessa bilder?
- Har domarchefen sett andra bilder än du och jag?

Det blir förstås intressant att följa utvecklingen. Som smålurig och tokrolig gnagare kan jag inte låta bli att undra huruvida utredarna även tänker granska Skellefteås 3-2-reducering. Fasth den pucken är förstås omöjlig att se...

Highlights:
http://tv.hockeyligan.se/main.aspx?contentid=352997047297

HV bloggen

Att jag inte tidigare har uppmärksammat denna lovvärda skapelse skyller jag enbart på bristande blogglust.

HV bloggen är en sån där sajt som får en att känna sig liten och lite blyg. Den lär antagligen växa så det knakar framöver och om den inte gör det så ska jag käka upp en av mina HV-servetter.

Jo, jag plockade faktiskt på mig ett par extra i Kinnarps Arena härom sistens utifall att jag skulle bli bajsnödig på vägen hem.

Välkommen till Bloggingrundan, HV bloggen! Och framförallt: tack för omnämnandet och omdömet!

söndag 21 november 2010

Långrandigt är inne i år...


Fem zebror ser mer än fyra kverulanter. Eller?

Kvällens sms...

Min mobil är en källa att ösa ur. I samband med AIK:s matcher kommer det alltid ett antal sms som, om man i efterhand lägger ihop dem, ger en rätt bra bild av de händelser som utspelat sig på isen.

17.12: Fick du ribba nu? BÅNG BÅNG BÅNG
- Greken efter Bångs 3-0.

17.14: Man blir nästan gråtfärdig av stolthet när man ser det här laget!
- Från en annan god och gnagisk gammal vän.

17.15: 164-stolthet... ;)
- Från samma vän. 164 syftar på postnumret i Akalla-Husby-Kista. Där växte vi upp på 80-90-talet och därifrån kommer Bång.

18.13: Fyra domare har verkligen gjort att det blivit bättre... Jag röstar för en per spelare på isen nästa säsong. Tärnströms bästa match för säsongen?
- Återigen samma vän.

18.29: Yes. Hoppas att det lossnar nu för han.
- Greken efter Rudslätts 4-2 i tom bur. Rudslätts första mål för säsongen.

18.51: Har du fortfarande ribba? Är det därför du inte svarar? :)
- Greken, efter att han ringt men inte fått svar. Jag hade nyss kommit hem och var upptagen med att vara småbarnsförälder.

Internskämt:

Ständigt trogen (the AIK version)

Om  hon så tar dig på bar gärning, neka
den var aldrig inne... (Magnus Uggla)

Garvis & Garvis

Det har kommit en kommentar som jag bara måste få kommentera. Jag påbörjade ett svar i kommentarsfältet under inlägget Originalet och kopian här nedan, men svaret blev lite långt så jag tar det som ett blogginlägg istället. Du som läser är naturligtvis välkommen att bidra med kommentarer du med.

¤ ¤ ¤

Det må verka lite väl men faktum är att jag blir upprymd av den här typen av kommentarer.

En annan rolig detalj...

På båda lagbilderna förekommer en "Garvis":

Eilert "Garvis" Määttä i Skellefteå AIK och Henry "Garvis" Carlsson i AIK. Jag vet inte varifrån de fick sina smeknamn men jag antar att Henry fick sitt betydligt tidigare än Eilert. När Henry befann sig på toppen av sin spelarkarriär var ju Eilert bara barnet! 

¤ ¤

En annan AIK:are på bilden (andre man knästående från vänster) är Ingemar Ingevik. Vad han har betytt för AIK:s ishockeysektion genom åren vill jag helst inte gå in på. Men den som är intresserad kan ju börja med att läsa den här artikeln från år 2000.

/Tack MN för din inspirerande kommentar!

Originalet & kopian:

The story goes on and on and on... Och jodå, lite kul är det faktiskt.

Man har väl rätt att ändra sej?

Hur ska du nu ha det?
Det är frågan jag helst undviker...
~
Det lär aldrig göras någon film om mig och min lilla kråka. Sången om mig och min lilla kråka skrevs emellertid redan för många år sedan. Wille Crafoord och jag hade och har aldrig träffats men jag tror att vi på nåt telepatisk och övernaturligt sätt kom i kontakt med varandra någon gång runt 96-97. Det var nämligen då han skrev sången som sedermera skulle komma att bli mitt livs ledmotiv. Man har väl rätt att ändra sej?

¤ ¤ ¤

Min lilla kråka och jag kom i luven på varandra och jag fann ingen annan utväg än att låta den bestämma. Sov du kråkan så sover jag också, sa jag till den och deppade ihop. Vi vilar pennan och blocket, vi lägger locket på bloggen och låtsas att det regnar. Vad har väl jag att komma med inför en match mot lilla AIK? Vad har väl jag för behov av att lätta hjärtat och plita rader om svartgula lagmaskiner?

Jag inbillade mig att det var tid att gå vidare. Men det var nog bara tid att börja om. Det är förstås mycket möjligt att jag ändrar mig igen. Kanske redan ikväll, kanske lagom till jul. Men om Gud vill och om kråkan håller käft så ska det nog kunna bli kunskap, glädje och så lite Boris även framöver. Man är ju inte gjord av trä.

¤ ¤

Luther och jag kände nog båda två att det bästa för bloggen vore att skicka kraxpellen långt, långt bort.

Sagt och gjort. Det blev en enkel biljett till beachen. Därmed kommer inläggen framöver att publiceras utan att först ha gått igenom någon vidare kvalitetskontroll. Taket är därmed högre än himmelen, golvet är bräckligt och man får se sig för var man sätter stegen.

Se där, en glipa! Man ser ända ner till källaren! Titta, titta, är det inte en dalmas på väg upp i smöret?!

¤

AIK vs AIK på Hovet om ett par timmar. Jag är säker på min sak: AIK är i fetfin form. AIK är storfavoriter. AIK kommer att vinna och klättra i tabellen. Inte ens Greken, den galne gamblern, sätter emot.
~
Ursäkta mej, men hej
Man har vär rätt att ändra sej?

Luther och lilla Doris. Bye bye Boris. 

fredag 19 november 2010

Bloggens lilla kråka

Jag har en kråka på axeln som kaxar och kraxar. Kråkan gör anspråk och ställer krav. "Kvalitet, kompis, kvalitet", kraxar den.

Det börjar bli tradigt. Bloggen har förvisso fått fler besökare och kanske har den också blivit bättre med tiden, men frågan är om den har blivit roligare att underhålla. Jag känner mig less med jämna mellanrum. Känner att jag lägger lite för mycket tid på att formulera fyndighetsförsök för en lite för liten publik. Det kostar mer än det smakar som man säger. Och kråkan på axeln börjar bli jobbig.

Jag göder den efter bästa förmåga, med Bellman och trudelutter, rim och reson och försök till god ton. Kråkan förblir emellertid butter. Den kallar sig Luther och säger åt mig att förvalta mitt pund. Jag fattar inte riktigt vad den menar. Vadå pund? Jag får inte en spänn för att tralla och lalla. Inte ens tre kronor. Reines snabbköp vore en lönsammare affär. Det blåser allt snålare vindar i Borishov.

Kråkan pickar mig i skallen. "Du spårar, kompis, du spårar." Jag ger den rätt och erkänner min brist. Jag spårar och tappar tågan.

Det blev landslagsuppehåll och tid för reflektion. Jag dividerade och reviderade. Var det redan dags att summera det hittills skedda? Det kanske var på sin plats att sätta plus och minus på pretentioner och prestationer? Nä, jag vilade mitt fall. Jag lät det vara. Jag gödde min kråka och skrev för mig själv. Orkade inte riktigt ta hänsyn till dig som läser. Ibland måste man se om sitt hus och även i kväll skriver jag för att formulera en fundering.

Kråkan krafsar med klon. Den är trött och vill vila. Jag kanske väcker den igen lagom till jul. Inshallah.

To Gnaget with love



Till att börja med måste jag slå sarg ut och hävda att jag verkligen aldrig har varit något större fan av Lionel Richie. Hur skulle det se ut? En hårdkokt gnagare som diggar Lionel Richie? Nä, det fattar till och med den bonnigaste leksing att Boris ratar Lionel. Jag medger att mesen vet hur man sätter ett smörpass men i övrigt är det tack men nej tack. Hallå liksom, Lionel Richie?

En annan som kan servera smörpass och mer än så är Byron Ritchie. Trots att Lionel Richie och jag är allt annat än buddies så kommer jag alltid att tänka på just Lionel när jag ser Byron Ritchie på isen. Han har ett coolt namn, herr Byron. Ett riktigt matchvinnarnamn. Lite som Viktor Fasth fast tuffare och mer transatlantiskt. Om jag någon gång sadlar om och blir transatant ska jag ta mig namnet Byron Ritchie.

Det låter manligt men ändå lite kvinnligt, tycker jag. Lord Byron Ritchie.

Byron Ritchie gjorde mig olycklig ikväll. Han var alldeles för bra för att vara sann. Kommentatorn uttalade hans namn väldigt ofta. Lika ofta kom jag att tänka på Nilecity och fredagspub.  Det var där man kunde vinna Lionel Richie-biljetter om ni minns. Glenn och Robban visste hur man löste upp knutarna och hinka’ bira. Själv var jag mest förtjust i veckans power play. Vad nu det har med hockey och dunka dunka att göra. Antagligen lika lite som lättmjölk.

Jag har faktiskt aldrig förstått Killinggängets storhet. Vadå ironi liksom? Vad är det som är så roligt?

När AIK låg på i andra perioden satt jag och tänkte på Apache Indian, en hårdkokt typ från Överkalix. Hörru puckjävel, tänkte jag. Hoppa in i målgården ska jag bånga in dig. Men inte fan hoppade pucken in i målgården, och inte fan bångade jag in den. Och inte Daniel heller för den delen, trots att han är både stekhet och stjärna i landslaget. När inte ens Bång klarar av att göra mål...det säger en del men naturligtvis inte allt.

Det är tur vi har den där Dicken ändå. Maken till potent skarpskytt får man leta efter. Snacka om målkåt!

¤ ¤ ¤

Om jag någon gång reser till Ö-vik och besöker Fjällräven Center så lovar jag att ta med mig en visselpipa. Jag kan inte busvissla, men har alltid drömt om att få delta i en visselorkan. Ska man busvissla och gnyla och gnata och gnälla ska man göra det i Ö-vik. Det har man ju alltid hört. Förutom visselpipan skulle jag även ta med mig en hel drös monoklar att dela ut inför nedsläpp. Niklas Sundström skulle få en bara för att han är så himla snäll.

Think big, kompis, brukar jag säga till Greken när han leker cyklop och vägrar att se till helheten. Varpå Greken brukar tänka på Georges Laraque i ett turkiskt ångbad.

¤ ¤

Modo var bättre än AIK i kväll och de vann fullständigt rättvist. Gnaget gjorde en helt okej insats men utan Fasth i kassen så hade det nog blivit noll poäng. Nu fick vi med oss en pinne i alla fall och det får man vara halvnöjd med. Jag hade gärna sett lite bättre effektivitet framåt, mindre fjutt och dutt och mer av rejäla tag. Å andra sidan jobbar laget bra i sextio minuter och man kan inte begära att AIK ska vinna varenda match de spelar. Men på söndag blir det andra bullar. AIK vs aik på Hovet.

¤

En gång i tiden tänkte jag mig en framtid som radiopratare. Det blev inget med det. Jag kompenserar med en blogg.

torsdag 18 november 2010

The magnificent seven?

Sex raka segrar och det vore väl konstigt om man inte tog kvällens vinst för given. Vid det här laget är det läge för lite svartgul hybris. Jag håller trots allt på AIK - klubben som redan ifjol var för stor för Sverige. Självklart ska man som gnagare räkna med överkörning i
Ö-vik. Självklart ska man bli fett besviken vid en förlust.

Så länge spelarna vet vad som gäller så är det lungan. För Bång & kompani är en ny dag på jobbet. Modo må vara ett skabbigt lag men för att vinna över dem krävs det friska tag. Själv lyxar jag emellertid till det och lutar mig tillbaka, öppnar en lättmjölk och lägger fötterna på bordet. Det är inte jag som ska jobba. Realistiskt tips: 1-6.

onsdag 17 november 2010

Sexy hockey

Inför kvällens sköna överkörning av tabelljumbon tog jag reda på följande häpnadsväckande fakta: AIK hade i tävlingssammanhang inte besegrat SSK under ordinarie tid sedan den 17:e januari 2002. Då vann Gnaget i Scaniarinken med 3-2. En viss Jan Huokko gav laget ledningen i första perioden. Jag minns inte exakt men har för mig att det var med ett välplacerat skott i krysset. Anger ass förövrigt.

Numera är det Dicken som står för kanonen. Han gillar att komma bakifrån och dunka på. Sedan Dicken fått styra upp AIK:s power play, med Sandberg till vänster och Andersson till höger, så har denna spelform förvandlats till rena rama roligheten. Bång stångas runt kassen och Salmonsson gör lite som han vill. Pang säger det och sen sitter pucken där den ska. Antingen direkt i mål eller via styrning, ibland per uppsnappad retur.

Vår nyblivne landslagsman är hetare än någonsin. I kväll satte han in en armbågstackling redan i första bytet. Det var förstås lite onödigt. Därefter kom han emellertid igång på allvar. Han tacklades och åkte griller, han sköt och drev på mål. Bång är AIK:s överlägset bäste powerforward och han blir stadigt bättre för varje match. Precis som sin gode vän och kedjekamrat, Christian Sandberg.

Sandberg var banans kung i kväll. Tre mål och en assist - lysande på alla sätt. Vilken blick! Vilket driv! Vilken inställning! Sandberg och Bång var ett sparkapital. Nu är de mer än så. Duon är i det närmaste ovärderlig. Tobias Ericsson gör kedjan komplett och ska såklart ha beröm han också. Till Tre Kronor får han dock inte följa med. Bång däremot har varit med förr och Sandberg knackar på Pelles dörr.

Sex raka segrar. Sex raka trepoängare. Ruud Gullit snackade om sexy football en gång i tiden. Jag föredrar  sexy hockey.

måndag 15 november 2010

Blöder Södertälje?



Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!
Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!

Krisen ligger blank och fin
för den har spolats med en ismaskin
Kringelknutten och hans klan
på läktar'n kliar sina könsorgan

Sen kommer lagen och snart får vi se
att Södertälje är ett gäng att leka med
De spelar hektiskt, de spelar hårt
men vinna tycks dem så svårt

Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!
Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!

Nu är de röda men förr var de blå
Snart ska de blöda men först ska de få
Skott ifrån råttan och rätt in i mål
På Hovet dånar publikens vrål

Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!
Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!

Stämningen stiger, Bång blir ball
Salmonsson skrinnar, Fasth står pall
Heja heja AIK!
Blöder Tälje? - ouff aj åh!

Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!
Blöder Södertälje?
Södertälje Sportklubb
Blöder Södertälje?
SSK - ouff aj åh!

söndag 14 november 2010

His name is Bång, Daniel Bång

Tre Kronor föll i Helsingfors men who cares? Det enda som betydde något ikväll var att AIK-hjälten och borisfavoriten nummer 20 fick göra landslagsdebut.

Bång var naturligtvis fett bra. Han dominerade isen i byte efter byte. Han tacklades och körde hårt. Han mejade och grejade, allt medan jag satt framför teven och hejade. Bång var bäst på plan. Tyvärr fattade inte lagledningen detta utan gav min hjälte ytterst sparsamt med speltid. Snacka om tjänstefel. Inte konstigt att Sverige torskar när man ställer en gammal djurgårdare i kassen och dessutom envisas med att låta Brodin paja och blaja. Pinsamt för faan!

Om Bång bara fått spela mera, om han fått stå framför kassen i PP, om han fått ta en fight när det stod och vägde - ja, då hade Sverige naturligtvis vunnit både matchen och turneringen. Nu blev det värsta pannkakan i tredje perren. Meshockey och finska fisar. Usch! Jag satt i soffan och kliade mig i skrevet och tyckte att det var för bedrövligt. Sån jävla socialhockey alltså! Tre Kronor skulle såklart ha haft Fasth i kassen istället för Larsson. Och framförallt: Det ska ju va BÅÅNG i line up! Att det ska vara så svårt.

Som tur är var det bara Karjala Cup och inget världsmästerskap den här gången. Men redan till nästa turnering vill jag se rediga tag. Det är faktiskt ett VM-lag som ska byggas, inget korpgäng de la bacon & bananas. In med Fasth och Dicken! In med Salmonsson och Sandberg! Och så bort med den där förbannade Thörnberg. Ge tjugan till Bång för böveln! Inte ska väl lagets överlägset bäste spelare behöva åka omkring med 14 på ryggen? Det är ju Rudslätts nummer. Nån jävla ordning måste det vara i ett landslag!

Nu ska jag se Inter-Milan. Självklart hejar jag på Zlatan. Och by the way: Avgå Mårts!

"Olvonbuske, min olvonbuske"

AIK Hockey har länge dragits med olika åkommor. För mindre än ett år sedan låg min älskade för döden. Hjärtat var trött, magen gjorde uppror, kramperna avlöste varandra. Småningom lade sig hysterin men snart tog växtvärken vid. AIK är nu i full färd med att växa i elitseriekostymen, såväl på som utanför isen.

Som ett led i rätt (?) riktning inleder man nu ett samarbete med en KHL-klubb. Gozzi har siktats i S:t Petersburg.

Jag har aldrig trott på AIK i KHL och jag tror fortfarande inte att det är där framtiden ligger, varken för AIK eller några andra svenska klubbar. Men jag är en vän av fruktbara samarbeten och nya sätt att tänka. Förhoppningsvis kan mötet mellan AIK och S:t Petersburg på sikt växa till något stort och vackert.

Som Gozzi säger: "Vi pratar brett just nu. Försöker hitta något som båda klubbar kan tjäna något bra på."

Man kan och man bör inte dra några större växlar av det lilla som hittills framkommit i kvällspressen. Men man kan konstatera att AIK siktar framåt. AIK vill bli större, bättre, vackrare. AIK vill helt enkelt bli bäst. Jag gillar det så mycket att jag får lust att sjunga kalinka.

Läs även:
AIK inleder samarbete med KHL-klubb
"Vi pratar brett just nu"

lördag 13 november 2010

Stöd AIK Hockey på Hovet!

Signaturen KingMBeki har lagt upp en film på YouTube. Jag tar mig friheten att klistra in den här på bloggen...

fredag 12 november 2010

En dag i taget

Kvällens boriska inlägg innehåller inga längre utläggningar utan fokuserar i huvudsak på korta kommentarer. Därmed överlämnas de djuplodande analyserna till valfri expert med höga pretentioner. Nörd Bloggsson kan dra nåt gammalt över sig. Rattfyllot Helenius kan dra åt helvete. Själv kan jag dra åt svångremmen om jag vill men det vill jag inte. Det gör nämligen ont i magen. Jag jäser ju.

Josh MacNevin är på väg tillbaka. Det kommer att ta ett par månader men redan på tisdag ska han hyllas på Hovet.

Många AIK:are vill ha in en backförstärkning. Sitt ner i båten, säger Boris. Låt Henrik Nilsson visa vad han går för.

Kvällens ordspråk: Gå inte över ån efter vatten.

Öset tränar med Gnaget igen. Bra så. Det är mycket möjligt att han blir aktuell för spel framöver. En kämpe är en kämpe.

Pikkarainen är ett avslutat kapitel för min del. Avstängningen kunde ha blivit längre men nu blev den som den blev.

Tomas Ros är faktiskt ganska rolig ibland. Han är verkligen inget geni men han vet hur man lockar läsare och klick.

Ibland tänker jag att Sverige är världens mesigaste land. Räkna med att människor blir provocerade om du talar om individens ansvar.

Så lever vi också i de kollektiva bestraffningarnas land. Här lägger vi pussel och räknar 1+1. Är det den nya solidariteten?

Leif Boork har inte alltid rätt men ibland slår han verkligen huvudet på spiken:

"Jag tycker att vi ska skippa bortförklaringarna. Dricker du för mycket och tänker med snoppen i stället för hjärnan så kan det faktiskt bero på dig själv, din brist på sunt förnuft, moral och timing."

Skoterragga runt (igen)

Med anledning av Plisskens stora dag och för att jag tycker det är lite festligt att retas med gnagare som "har svårt med verbal förbrödring med andra lags supportrar" så kör jag en favorit i repris. Heja AIK!



Yeah, my name is Bläck Böris och nu ska jag sjunga en riktig raggarlåt för er! Jaaha…

Nu ska jag berätta vad det är jag tycker om
det finns skoterraggare och jag är en av dom
Vet ni skoterraggare dom har en egen stil
därför har jag sålt min gamla onödiga bil
Skorna ska va fodrade och lukta lite svett
kallingen ska sitta lagom löst kring min baguette
Truten den ska hålla tyst som vore den en mus
sen ska den förstås va full med jävla massa snus

Sen så är det dags att skoterragga runt
Bara köra kring i skogen, ragga runt
Nynna bästa raggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt

Ja, jag är en skoterraggare, det kan förstås
jag har till och med kört skoter en gång i Borås!!
Jag har druckit hembränt på varenda jävla torg
och fått sova i en fyllecell i Göteborg
Framför riksdagshuset fick jag soppatorsk en gång
då så fick jag stryk av fyra snutar med batong
Men en skoterraggare han tål behandlingen
sen så tar han nya tag och börjar om igen

Då så är det dags att skoterragga runt
Gasa på som fan och bara ragga runt
Om så snön har töat bort
och hela Norrland verkar torrt
Året runt så vill vi skoterragga runt

Yeeah!
That’s right!
Weeell, I’m a raggare, skoooterraggare…

Ja, en skoterraggare kan tyckas smått obscen
när han raggar upp en helt försvarslös stackars ren
Men vad ska han göra när varenda jävla tjej
flyttat söderut; klä sig i läder och bli gay?
Låt oss bara va i fred och åka härs och tvärs
ragga runt och ta oss en och annan liten bärs
Det finns ingen bättre vän än skoterraggaren
så släpp loss och häng med oss, nu ska vi ragga ren

Det har blivit dags att skoterragga runt
Lira rock n roll och bara ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Gapa som en idiot och ragga runt
Ja, nu är det dags att skoterragga runt
Gasa på som fan å bara ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt

torsdag 11 november 2010

Boris & Bellman: Se svarta böljans vita drägg

Välmenad sargsyn, bildligt förklarad vid eder ödmjuke gnagares avgång från jordklotet, av BB, om aftonen på svarta boriska bloggen den 11:e november 2010.



Se svarta böljans vita drägg
Ack se hur Karon stretar
Han vill ej se fler blogginlägg
Men gnagaren han gnetar
Med åran Karon vågen slå
Men vågen slår tillbaka
Och Boris säger: Kom an då
Och alla skyar braka

* * *

Förgänglighetens fält jag ser
Fast mörkret mig förblindar
Mitt block i Karons båt går ner
Och vräks av storm och vindar
Farväl till kaffe och mazarin
Och bort med glas ur handen
Äh, Karon ta din roddmaskin
Jag simmar hem till stranden

Originalet

onsdag 10 november 2010

Dagens Ros

Säga vad man vill om Ros men han är ju rätt kul ändå. Killen har stalj och den rätta knycken. Killen är sköön asså.

Idag tycker Ros att Foppa ska spela i AIK eller Södertälje. Kan ni tänka er Foppa i SSK? Hmpff, tillåt mig hånle. SSK liksom. Värsta lilla muppklubben. Nä, det blir ingenting med det sörru, det fattar till och med Kringelknutten. I Gnaget däremot skulle Foppa naturligtvis passa in utmärkt. Allmänna Idrottsklubben. Störst, bäst och vackrast - och fattigast i hela jävla serien! Här ska Foppa spela. Helst ihop med Sandberg och Pavlikovsky, tycker Ros.

Ja, vad ska man säga om den strålande idén? Det är väl inget fel med att klämma in tre centrar i en och samma kedja? Frågan är om man inte skulle krydda anrättningen med lite Bång också - på backen i par med Blomdahl! Sen sätter vi in Fasth som point man i power play, Liwing som power forward i andralinan och så Prozac och Boris som cheerleaders i power break. Vad gör man inte för att få lite härlig uppmärksamhet? Dessutom skulle det antagligen bli värsta grejen. Guldvipperna hörde ju 90-talet till men nu blir det andra bullar och ballar. Så sittplats, ställ er upp, för nu kör vi!

Sämre än Väsby, ja vi är sämre än Väsby... Shrek

Oss bundisar emellan

En ärrad bloggbroders beslut om bokslut fick mig sänär att slå bakut. Jag tappade hakan och lusten på en och samma gång. Plötsligt kändes det tråkigt och meningslöst att blogga. Jag drabbades nästan av en mindre depression. Jag förstod att någon hade gått i samma tankar som jag men till skillnad från mig gjorde han slag i saken och sa tack och goodbye.

Om inte tidigare så insåg jag i och med detta avsked hur viktig den där bloggen faktiskt är och har blivit för mig. Liksom många andra besöker jag den dagligen. Jag läser och låter mig underhållas. Min bloggbroders alster inspirerar och väcker tankar. Bloggen hans erbjuder något unikt; ett språk och ett sätt att se på saker som jag inte finner någon annanstans.

¤ ¤ ¤

Nu när konungens återkomst är ett faktum (?) så tycker jag att vi vänder blad och går vidare. Vi tar det med en sång...



Vet du va
som är bra
Att det finns en till som är som jag
Tänkte om
återkom
en För Leksand bloggande jämt som
är mig kär
Alla där
tycker han är exraordinär
Boris älskar Jämtleksing för han är bäst
Bjuder gnagargäst på läsarfest

¤ ¤

Samtidigt, i en annan del av Sverige, kedjar en kringelknutte fast sitt tangentbord och stänger butiken. Det är försargligt och sorgligt tycker jag.

måndag 8 november 2010

Both sides of the story

Ju mer jag läser om MacNevins skada och ju mer jag tar del av diverse supportrars tyckanden på nätet, desto mer irriterad blir jag.

De mest högljudda har nästan alltid en sak gemensamt; oavsett favoritlag är de oförmögna att se saker och ting ur andra perspektiv än sitt eget. I dessa cyklopers ögon är världen alldeles uppenbart svart eller vit. Håller man på Timrå kan man överhuvudtaget inte se att Pikkarainen begår ett fel. Håller man på AIK har man lika svårt att se att det som MacNevin råkar ut för lika gärna hade kunnat drabba en Timråspelare.

Pikkarainen delar ut en tjuvsmäll. Så är det. Han kör in i och knuffar MacNevin bakifrån, varpå denne tappar balansen och får ena foten under sig. MacNevin hinner inte parera smällen mot sargen utan kraschar med  foten före. Som AIK:are har man naturligtvis rätt att bli förbannad. Pikkarainen spelar vårdslöst, utan minsta hänsyn till sin motståndare. Han går inte in för att skada MacNevin men han kör med berått mod in i ryggen på honom.

Det är en situation som normalt går domarna förbi och som sällan renderar i ens en tvåminutersutvisning. Men den här gången leder pååkningen till ett ödesdigert fall och därmed blåser domaren.

Man bör på intet sätt tona ned Pikkarainens skuld i att MacNevin blir skadad. Jag vill dock gärna påpeka att det under säsongen har delats ut betydligt värre tacklingar i ryggen, många gånger av alltför heta AIK:are. Än så länge så har våra motståndare lyckligtvis klarat sig undan allvarliga skador. Men med mindre flyt hade exempelvis Difs Daniel Brodin idag kunnat ligga förlamad efter den här smällen från Daniel Bång.

Man kan tycka vad man vill om domarna och domarnivån i Elitserien. Ingen kan ta ifrån spelarna ansvaret för sina handlingar.

Om Pikkarainen inte hade knuffat MacNevin i ryggen så hade skadan aldrig skett. Därför är det självklart att Pikkarainen ska straffas för sitt agerande. Självklart ska han stängas av. Saftiga böter vore nog på sin plats. Spelarna måste börja ta ansvar på isen, de måste börja visa varandra den ömsesidiga respekt som är så nödvändig i en fart- och kampfylld sport. Slag under bältet är inte okej. Fega och farliga tacklingar i ryggen är ett jävla otyg.

¤ ¤ ¤

Jag har tidigare jämfört isgrisar med rattfyllon och jag står fast vid den jämförelsen. Isgrisar, liksom rattfyllon, kör på andras risk.

Nio gånger av tio kommer de undan. Nio gånger av tio kommer ingen till skada. Men så ibland går det fullständigt åt helvete. Rattfyllot som kör ihjäl sina medtrafikanter döms hårdare än rattfyllot som kör i diket. Hockeybusen som skadar sin motståndare döms hårdare än hockeybusen som missar målet och mosar sig själv. Det är ingenting konstigt med det. Ju värre konsekvenser en brottslig handling får för offret, desto mer kännbart borde straffet bli för förövaren.

Läs även:
Timråbloggen: Stora rubriker
Golden Hill (AIK-forum på Svenska Fans)
SKANDAL: Illka Pikkarainen fick matchpenalty

lördag 6 november 2010

Split vision: Red Boris vs White Boris

Det är med blandade känslor som jag bloggar ikväll. Glädjen över ännu en seger grumlas av MacNevins allvarliga skada.

Man skulle kunna säga att jag känner mig en aning splittrad. På mer än ett sätt dessutom. För att klara ut situationen och balansera upp intrycken låter jag mig inspireras av Svenska Dagbladet och dess differentierade sportredaktion. Jag går med andra ord bananas och gör en Bängsson. Därmed behandlas kvällens match ur två helt olika perspektiv: Ett rött och ett vitt. Vi börjar med det röda perspektivet.

¤ ¤ ¤

Red Boris är en tikare med örnkoll. Han ser allt som behöver ses över. Han gillar att, med vässade klor och kraftfull näbb, störtdyka mot ettriga gnagare. Nedan delger han sin version av sanningen:

Det blev torsk för Timrå för andra gången i följd mot AIK efter tamt spel och en undermålig insats. Och det blev 1-4, precis som i det förra mötet. Det känns som en dålig repris.

Laget gör sin sämsta match för säsongen. Igen. Trots att man möter ett sopigt gäng med en allsvensk trupp, som med mycket tur och lite skicklighet har lyckats plocka pinnar på slutet, så förlorar man alltså. Spelarna borde skämmas. Tränarna borde sparkas. Endast publiken höll elitserieklass denna tragiska kväll. Utspökade som sig bör i en hall en weekend buade man varenda gång en AIK:are tacklade en tikare. Man bar fram sitt lag ända fram till 0-2. Vid ett par tillfällen lyckades man till och med överrösta den gästande AIK-klacken. Ingen kan säga att inte fansen gjorde sitt.

Ärligt talat så fattar jag inte riktigt vad som har hänt med Timrå. Laget har ju varit så bra på slutet. Ändå blir det inga segrar.

Men mot AIK, seriens klart svagaste lag, ska man bara inte kunna förlora. Särskilt inte två gånger i rad. Och verkligen inte på hemma-plan. Det är naturligtvis pinsamt, patetiskt, pruttigt och pluttigt. Man undrar ju vad det är som gått snett? Timrå skulle ju nästan slåss om fjärdeplatsen. Timrå skulle ju vara ett givet slutspelslag. Nu blev det återigen platt fall för Perras pöjker. Red Boris är fett besviken och skriver utan att blinka: Pilutta dig Pitkämäki! Perkele Pärssinen! Och paskapää Pikkarainen - din penis!

Nu blir det landslagsuppehåll och kanske är det lika bra. Timrå har mycket att fundera på. AIK däremot ska vara glada över de pinnar de har. Fasth det förstås, det finns nog saker att fnula på även där. Utan den duglige keepern hade AIK antagligen varit sämre än Väsby.

¤ ¤ ¤

White Boris är en gnagare med klös. Han river, driver och skriver. Han älskar att se AIK vinna lika mycket som han hatar att se dem förlora. Här kommer hans subjektiva version av sanningen:

AIK vinner igen och det börjar nästan bli tjatigt. Femte raka nu och precis som i föregående fyra segermatcher dominerar vi spelmässigt.

Men det började sådär. Timrå tog initiativet i första perioden, samtidigt som AIK slarvade och gav bort pucken i märkliga lägen. Hemmalaget stressade och pressade och ett tag väntade man bara på att det skulle bli ett mål i baken. Fasth spelade emellertid stabilt som han brukar, försvarsspelet i egen zon fungerade närmast fläckfritt. Trots Timrås tryck så skapade AIK en del framåt. Men visst kändes det lite grann som ett rån när Pavlikovsky styrde in 0-1 efter 16.31.

Målet gav mersmak och strax för paus var AIK faktiskt nära att utöka ledningen. 0-2 i det läget hade dock varit lite väl orättvist.

I andra perioden tog AIK över matchen. Det påminde en hel del om senast vi var på besök i E.ON Arena. Nu som då fungerade vårat power play. Två mål på två försök. Det andra varade längre än två minuter dock, detta som en följd av att Timrås buse och ärkesvin, Ilkka Pikkarainen, knuffat Josh MacNevin i ryggen och därmed orsakat det fall som så olyckligt ledde fram till ett befarat benbrott. Än så länge vet vi inte hur illa ställt det är med Josh men antagligen blir han borta en lång tid framöver.

Pikkarainen fick 5 minuter plus matchstraff för sitt fega tilltag. Avstängning är förhoppningsvis att vänta.

Utan Josh MacNevin men med Dick Tärnström på uppgång behöll AIK kommandot resten av den andra perioden. Laget spelade riktigt bra. Utmärkt försvarsspel, lysande spelvändningar och som sagt: två mål i numerärt överläge. AIK blir bättre och bättre på att förvalta de lägen som ges. Tärnström tycks ha fått upp ångan efter en trög inledning på säsongen. I tredje perioden ledde han lagets defensiv, då AIK spelade på resultat. Timrå fick in en reducering i spel 5 mot 4 men sedan var det stopp.

Kent McDonell slog spiken i kistan med 1-4 i öppen bur. Det var för övrigt kanadensarens tredje poäng för kvällen (1+2).

Det är som om allting pekar åt rätt håll för närvarande. AIK visar i match efter match att man definitivt har vuxit i elitseriekostymen. Ikväll vinner man sånär tekningsstatistiken till och med (30-29). Om det inte hade varit för MacNevins obehagliga skada så vore det väl mungiporna uppåt. Nu blev det dock smolk i bägaren och en väldigt dyrköpt seger. Tankarna går i första hand till Josh MacNevin, men samtidigt till AIK som verkligen har blivit ett lag att räkna med.

I MacNevins frånvaro blir det nu upp till bevis för Henrik Nilsson, en talangfull och offensivt skicklig back som, precis som MacNevin, är rightskytt. David Engblom har också visat sig duktig på backplats. Även om MacNevin, som så här långt har varit AIK:s genomgående bästa back, skulle missa resten av säsongen, så är jag inte helt säker på att det blir aktuellt med någon omedelbar förstärkning utifrån. Men man vet aldrig. Kanske smider Gozzi planer redan nu.

Nu väntar i alla fall nio dagars uppehåll. AIK går till vila som seriens formstarkaste lag. Fem raka segrar. Femton poäng av femton möjliga. Och därmed en välförtjänt sjätteplats i elitserietabellen.

Tabellen, ja. Det är den där saken som fortfarande inte ljuger.

fredag 5 november 2010

Vindarna vänder, vi tar en dag i sänder...

Jag satt uppe till tre i natt. Såg derbyt i repris, läste artiklar och foruminlägg, surfade in både här och där. Trallade mig en sång.

Uppfylld av glädje och segerrus är det lätt hänt att man tappar koncepten. Det har hänt förr att jag svävat iväg bland molnen och stjärnorna. Numera aktar jag mig noga för det där. Jag vet ju hur snabbt det kan vända. Igår för exakt ett år sedan grämde jag mig över en storförlust i Oskarshamn. Då var det femte raka torsken borta och drömmen om Elitserien kändes avlägsen och orealistisk. Om någon då hade sagt till mig att AIK nu skulle ligga sexa i eliten
så hade jag antagligen bara skakat på huvudet.

Men hockeyn hade inte varit detta roliga, otroliga spel om det inte vore för att vindarna alltid vänder, för att allt kan hända och för att man fan ta mig aldrig vet vad morgondagen bär med sig. Jag skriver inte detta för att på något sätt dämpa glädjen och ruset som jag och många med mig känner idag. Det är inte min avsikt att leka bror duktig. Jag njuter fortfarande men kan samtidigt inte låta bli att tänka på det som varit. För bara en och en halv vecka sedan satt vissa forumskribenter och krävde Gozzis avgång.

¤ ¤ ¤

En dag som denna är det särskilt lustfyllt att ta del av allehanda hockeytyckares tankar om AIK. Särskilt Rosa Bladets avdankade "experter" bjuder på stor underhållning. Inte ens de behöver en väderman för att veta åt vilket håll vinden blåser.

AIK är bättre än Väsby, skriver Ros.
AIK doftar guld, skriver Wennerholm.
Dags att hylla AIK, skriver Anrell.

¤ ¤

Dagens trevligaste läsning erbjuds emellertid på annat håll. DN:s Johan Esk vet hur man behandlar språket och konstaterar lagom överdrivet att  AIK är hetast i Sverige.

¤

Dagens tråkigaste läsning hittar jag här. Min favoritbloggare alla kategorier, den största stjärnan på blogghimlen, KFIB All Stars furstecenter, min bloggbroder, antagonist och stora inspirationskälla har bestämt sig för att det får räcka nu. Tre år blev det.

Jag respekterar ditt beslut, Jämtleksing, men hoppas ändå att du snart är tillbaka på banan. Tack för alla underfundiga inlägg. Vi är många som kommer att sakna din skrivkonst. Fanfar!

Sömnlös i Stockholm

I natt kommer jag mig inte för att gå och lägga mig. Jag är för full och glad för att kunna sova. Full av glädje, segerrusig och salig.

Jag har faktiskt bara druckit kaffe och det är mycket möjligt att koffeinet stigit mig åt huvudet. Det må vara hur det vill med den saken. Fötterna har jag än så länge kvar på jorden. Jag dansar och ler och jag nynnar på en gammal dänga. "Walking on sunshine" heter den visst. Det är där jag befinner mig i natt. I solskenet vandrandes, gungandes, dansandes. Gnagisk och grann.

Jag tänker på AIK och jag känner stolthet och kärlek. Tänk att man kan tycka så mycket om ett hockeylag. Tänk att man kan tycka så  mycket om en Bång. Tänk att man kan tycka så mycket om detta spel, detta underbara skådespel som kallas hockey. Livet är mer än hockey och AIK är inte allt men en natt som i natt unnar jag mig ett sanslöst rus av hockeypuckad lycka. Jag har väntat rätt länge.

Jag trodde verkligen inte att en derbyseger skulle kunna framkalla den här barnsligt befriande känslan av glädje längre. Jag trodde det inte inför förra derbyt och jag trodde det definitivt inte inför kvällens match. Men vad man tror och vad man vet är sällan det samma. Nu vet jag vad en derbyseger kan göra med mig. Nu vet jag vad två derbyseger i rad gör med mig. Det blir inte mycket bättre än så här.

Jag passar på och njuter nu, unnar mig en sömnlös natt. Tar mig en kopp till och tittar på reprisen. Djurgården-AIK 2-5, igen...

onsdag 3 november 2010

I gnagarnas spår för framtids segrar

Jag vet inte så mycket om Dalagnagarna men idag fick jag nys om deras nya hemsida. Jag är särskilt förtjust i den avskalade designen och allra mest gillar jag den där svarta dalahästen. En sådan skulle man ha i hyllan!

För att Dalarna är så mycket mer än Leksand och för att Dalarna rymmer masvis med svartgula gnagarhjärtan vill Black Boris härmed uppmärksamma Dalagnagarna och önska dem lycka till i rekryteringen av fler gnagiska masar. Vi är överallt...

http://www.dalagnagarna.se/


Dagens lästips...

Häglund har skrivit en ny krönika. Läs den och bli glad!
"En tonårsbusig supporterblogg"

måndag 1 november 2010

AIK - Frölunda 5-2 (1-0, 3-1, 1-1)

När AIK vinner så brukar det heta att motståndarna varit dåliga. Och visst var Frölunda dåliga ikväll.

Frågan är om det är AIK som gör dem dåliga eller tvärtom. Jag vill påstå att det knappast är Frölunda som gör AIK bra. Det är inte heller så att AIK spelar på Frölundas misstag. Snarare konsekvent och målvedet på eget initiativ. AIK åker skridsko, skapar tryck runt och mot kassen. Pressar Frölunda till svåra, dåliga uppspel. Samtliga svargula formationer maler på. I första perioden får AIK utdelning i power play men i övrigt är det marginalerna emot. Men laget visar tålamod och tillit till den egna spelidén. I andra är så marginalerna för. Då sitter puckarna och spelet blir än bättre, både bakåt och framåt. Efter 4-0 är matchen i praktiken avgjord.

Eller är den det?

Kenta Johansson tyckte visst att det såg ut som om laget hans sket i brallan. Riktigt så vulgär vill inte jag vara. Kiss och bajs liksom. Nä, Frölunda blev överkörda helt enkelt. Bortspelade, utklassade, totalt dominerade - i två perioder. I slutet av andra och i större delen av tredje tar Frölunda emellertid över taktpinnen. Före och i samband med 5-1 så är det mest den där berömda turen som bra lag har som räddar AIK från en nervkittlande avslutning. Frölunda är nära att reducera både en, två och tre gånger. Fasth gör ett gäng avgörande räddningar och har dessutom god hjälp av stolparna. Bra lag har tur.

Som av en händelse tappar AIK initiativet just i samband med att Oscar Steen åker ut 2+10. Är det en ren slump?

¤ ¤ ¤

Inför matchen skrev jag ju liten önskelista:

1. Jag ville se Sandberg och Bång dominera isen
Den förstnämnde tillhörde isens bästa.

2. Jag ville se Dicken göra mål
Det fick jag.

3. Jag ville se Rudslätt göra mål
Han spelade inte så där blev det inget.

4. Jag ville se Fasth hålla nollan
Det gjorde han inte men han var lika bra för det.

5. Jag ville se Carlsson och Johansson solida och stabila
Japp. Johansson målskytt dessutom. Och vilket mål sen! Säsongens vackraste (AIK-mål) så här långt.

6. Jag ville nog se Gynge göra mål också
Nja, inget mål men väl ett fint förarbete till 5-1. Gedigen insats även i övrigt.

7. Och Nollander
5-1. Nolander.

8. Jag ville se Bröderna Ahlström snurra runt och servera Steen
Jodå, det gjorde de så fint. Alla tre serverade varandra. Inget mål dock.

9. Jag ville se Salmonsson soloåka från egen blå och trycka upp trissan i taket
Nä, det gjorde han inte. Men tre assist är väl inte så pjåkigt?

På förhand var det där mest en lustig liten lista för Boris med en dröm. Så här med facit i hand får jag lov att tacka för kaffet och lyfta på hatten. Julafton kom visst tidigt i år.

¤ ¤

Närmast ett par dagars njuta och ladda upp. Djurgården på torsdag. Någonting säger mig att den matchen kan bli något alldeles extra.

Gnagarsvin och Fröken Lunda

Patric Blomdahls rygg är trasig igen och det suger verkligen. Han representerar en spelartyp som man vill ha i laget, en grisig tuffing som vet hur man ändrar en matchbild.

Nu är det Fröken Lunda vi möter ikväll och då bör vi klara oss ändå. Bång är på gång och Nemeth vet var hakan ligger. McDonell kan ta en smäll han med om det kniper. Men varför oroa sig för sånt där? AIK är ju ett lirarnas lag, ett lag med Josh och Johannes, ett lag som dribblar bort indianer i sömnen. Och till skillnad från Luleå skjuter vi skarpt om så krävs. Inga knallpulver här inte.

Jag är säker på seger. Så säker man kan vara. Torskar vi så gör jag som man bör - skyller på zebran!

Ikväll vill jag se Sandberg och Bång dominera isen. Jag vill se Dicken göra mål. Jag vill se Rudslätt göra mål. Jag vill se Fasth hålla nollan. Jag vill se Carlsson och Johansson solida och stabila. Jag vill nog se Gynge göra mål också förresten. Och Nollander. Det är på tiden. Jag vill se Bröderna Ahlström snurra runt och servera Steen. Jag vill se Salmonsson soloåka från egen blå och trycka upp trissan i taket.

Det är mycket man vill. Får jag som jag vill så vinner vi med minst
5-0. Huvudsaken är att vi vinner, att vi tar de där tre poängen.

Jämtin må förresten vara ett lite svin, inte desto mindre skulle det vara rena fröjden att se honom i Gnaget nästa säsong. Det är här han hör hemma. Jag har ofta undrat vad han har att göra i Cluben. Maken till bacongäng får man leta efter.