Visar inlägg med etikett Skellefteå. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skellefteå. Visa alla inlägg

söndag 22 september 2013

Så serielunka vi så småningom

AIK har inlett som förväntat. Efter en bra om än försvarsmässigt vinglig premiär på Hovet har man följt upp med två ganska dåliga matcher på bortaplan.

Modo-matchen har jag inte ens sett så den ska jag passa mig för att uttala mig om. Av de rapporter som nått mig konstaterar jag dock att det är svårt att vinna matcher i bussen. Modo borta brukar annars vara en match som AIK har stor chans att vinna. I tisdags tycks man överhuvudtaget inte ha befunnit sig på isen. Närvarande men frånvarande. Typ. Sådant som händer innan det vänder. Äh! Floskler och tomma ord är vad det blir när man, som en annan, försöker skriva om något man vet alldeles för lite om. Modo-matchen läggs till handlingarna. Även en inställd spolning är en spolning.

Gårdagens torsk i Skellefteå var ungefär lika väntad som Robert Roséns upprepade poängtorka i Växjö. Inget nytt under solen. Vi vet hur det brukar se ut i det västerbottniska trollträsket. Det börjar med att man möts av en skylt som det står AIK på. Det fortsätter med att en sexfingrad speaker, bara för att retas och göra sig ofantligt töntig, envisas med att benämna bortalaget "Gnaget" och hemmalaget AIK. Sedan får man höra en genuint vidrig sång om Sveriges bästa AIK. Det är folkfest i Byskebygd. Buskis, Snuskis och en flinande Jimmie Ericsson.

Skellefteå Allmänna Idrottsklubb är Eilert Pilarm på farliga droger. Skellefteå-Eilert har glömt bort att han bara är Elvis på låtsas. Han tror på fullaste allvar att han är alive and kicking. High six!

* * *

Jag har spått en höst och vinter där AIK blandar och ger men där man efterhand visar att Gnaget 2013/14 är betydligt bättre rustat än laget 2012/13. Återstår att se om Saida går igen i Black Boris.

* * *

Någon frågade mig var nyckeln till framgång ligger. Jag svarade: På Hovet där gnagarna bor ligger nyckeln. Sök i slottet framför det egna målet. Ni ska leta ordentligt. Ni ska hindra alla obehöriga från att inta slottet. Tryck bort dem, tackla dem, slå dem. Tryck era svettiga handskar så långt upp i snoken på de jävlarna att de aldrig mer törs visa sig framför Larsson. Mangla. Om en kille som heter Jimmie försöker göra samma sak som han gjorde igår ska ni låta honom veta att han lever. Han ska döden dö (vilket i praktiken innebär att hans ballar ska bli blå).

Ett av många problem igår var att när AIK verkligen försökte hålla rent i slottet så straffades man orättfärdigt av de långrandiga.

* * *

Rikard Franzén inledde presskonferensen efter gårdagens debacle med att prata om domarna. Han visade sig vara rörande överens med det svartgula twitteretablissemanget, som under matchen tävlade om vem som kunde såga zebror på fräckaste sätt. Jag vann inte, men det viktigaste var att delta. Kort sammanfattat menade Franzén att domarnas insats vid Skellefteås 2-1-mål var kass. Lite längre sammanfattat menade Franzén att domarnivån överlag är för låg i SHL. Vi har hört den förut. Jag lägger en värdering i detta och konstaterar att Franzén sa ungefär precis vad jag och många med mig tänkt, tyckt och uttryckt under relativt lång tid. Zebrorna suger.

* * *

Men man får de domare man förtjänar. Om SHL ägnade mer tid åt att säkerställa en jämnhög domar- och bedömningsnivå istället för att hitta på listiga förslag på hur man effektivast håller de allsvenska lagen utanför finrummet så hade vi kanske sluppit det här problemet.

* * *

Hockeyligan gör allt de kan för att stänga serien. Själv tycker jag att den ska öppnas upp.

Alternativt förordar jag tvångsnedflyttning av Färjestad och ett par till. Så de får uppleva hur det är att kämpa i källaren.

* * *

Apropå Skellefteås 2-1-mål igår: En märklig grej med hockey är att man är ansvarig för sin egen klubba men tydligen inte för sin egen kropp.

* * *

Säga vad man vill om Leksand men en del av mitt hjärta jublar över att nykomlingen gav Färjestad på nöten. Samma sak med Örebro vs HV71.

Leksand och Örebro visade igår varför nålsögat till SHL bör utvidgas snarare än tvärtom. Skillnaden mellan SHL-lagen och deras allsvenska konkurrenter är mindre än Håkan och många med honom vill tro.

* * *

På måndag tar AIK emot Linköping på Hovet. Jag blickar framåt med oro. Gnagarhjärtat bultar och slår och allt är precis som vanligt.

Det finns ingen serielunk för oss gnagare. Den som hävdar att hen inte går på hockey för att matcherna saknar betydelse lurar sig själv. Det är inte sen vi ska vara som bäst. Det är på måndag, på onsdag, på fredag och hela serien ut. Vi AIK:are har varken tid eller råd att serielunka oss genom en hockeyhöst och vinter. Vår viktigaste tid är nu, imorgon och resten av denna säsong.

* * *

Samtidigt som AIK Herr fäktades med zebror och väderkvarnar i Skellefteå begick Svenska Mästarna riksseriepremiär i Piteå. AIK vann (så klart) med 5-3 efter att förra säsongens guldhjälte Line Bialik punkterat matchen med mindre än tre minuter kvar. Tack vare AIK:s hockeydamer gick jag och la mig med ett leende på läpparna igår kväll. Tack vare Linnéa Bäckman, Lisa Johansson, Michelle Yucel och de andra svartgula hockeyhjältarna orkade jag stiga upp även denna molniga söndagsmorgon och författa ett genomtänkt och välformulerat blogginlägg tillägnat klubben och lagen i mitt hjärta.

Framåt stolta AIK!

* * *

Så serielunka vi så småningom men inte än på länge.

måndag 5 augusti 2013

Sommaren är kort

På onsdag inleds försäsongen på riktigt. AIK åker till Örebro för träningsmatch och självklart följer undertecknad i Gnagets spår.

Det kommer att rulla ett antal svartgula bussar och bilar mot Behrn Arena på onsdag. Från Solna, Stockholm och överallt. Allmänna Idrottsklubben kallar. Marcus Nilsson ska göra sin första match i AIK-tröjan. Mark Hurtubise likaså. I Örebro debuterar Tina Thörner som mental tränare.

Onsdagens match följs upp på lördag med AIK-Västerås i Märsta. Min vän GurkOlle har tyvärr fått förhinder men han har lovat att stötta Dan Dolme och de andra via twitter. Återstår att se huruvida GurkOlles stöd kan förhindra en svartgul överkörning av de gulsvarta.

Ni vet väl förresten att Västerås egentligen alltid velat vara som AIK?

Apropå wannabes. Skellefteå har gjort klart med den förre djurgårdscentern John Norman. Det är bara att gratulera SAIK. Redan nu spår jag att Norman blir ett av säsongens bästa nyförvärv. En flytt till Byske är nog precis vad både spelaren och klubben behöver. Tyvärr.

AIK har förhoppningsvis inte spikat truppen än. En offensiv back av klass behövs in och utöver detta finns det plats för nummer 20. Varje morgon vaknar jag av en väckarklocka som slår Ding Ding Ding, Ding Ding Dong. Jag är på gång, är Bång? Endast hockeygudarna vet. Så låt oss därför be:

Ulf (Isaksson) som haver gnagaren kär
se till mig som liten är
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Ulfs händer
Lyckan kommer, lyckan går
Den Ulf älskar Daniel Bång får

GurkOlle hörde förresten av sig häromdagen. Han ville intervjua mig. Tydligen har han fått för sig att jag har koll på Gnaget. Eftersom jag är en hyvens kille svarade jag efter bästa förmåga. För att medverka på GurkOlles blogg ställde jag emellertid vissa krav. Han lovade att tillmötesgå dessa. Inom en snar framtid ska det gå att ta del av både intervjun och kraven. Redan nu vill jag dock bestämt avsvära mig allt eventuellt ansvar. Om någonting jag sagt verkar skumt eller rentav dumt så skyll inte på mig. Jag har blivit felciterad. Saker och ting har ryckts ur sitt sammanhang. Jag har inte gjort något. GurkOlle har klippt och klistrat. Det får stå för honom. Jag är inte medietränad.

För övrigt har jag övertalat Prozac att klä upp sig till AIK-Västerås i Märsta. Tillsammans ska vi göra reklam för AIK Damhockey. Han har förvisso låtit mig förstå att tröjan hans sitter en smula tajt:

Som om det skulle vara annat än smickrande. Pondus kallas det, har jag hört. Själv trivs jag utmärkt i min tröja #91, den sitter faktiskt som en smäck. Men så är jag också lite mer vältränad en vissa andra bacon- och mazarinmumsande sittplatsfetton. En sund själ i en sund kropp. Chipstuttarna skyller jag på åldern.

Nåväl. Var det något mer jag hade på hjärtat? Ja, faktiskt. Ett par saker:

1. Stöd AIK! Köp säsongskort, för bövelen!

2. Skratta åt Växjö Lakers. De är redo.

söndag 2 december 2012

Besöksbloggare: Bengt Bolero

Bortom Bureåbodarna bodde Byske-Buddys båda bovbröder, bröderna Bonde. Bovbrödernas båda brädade brallisar brukade beundrande bevittna Byske-Buddys ballar. Ballarna baddade Byske-Buddys bas, Brölar-Bert. Byske-Buddy bodde bredvid Ballemeras blå byggnad. Byske-Buddys bröders brädade brallisar bodde båda bortom Berget, besynnerligt billigt bredvid Brölar-Berts bastanta baconbod.

Byxbeklädd blott baktill beslöt Black Boris besöka Brölar-Berts baconbod. Bilen brummade bort bredvid badplatsen Boviksbadets bastubyggnad. Bort bortom B-lagets bisarra blessyrer, bort bortom Blomdahlens bökiga bryggor.

Böljorna brusade bredvid bilen. Behärskat bromsade Boris bakom Brölar-Berts begagnade buss. Brölar-Bert betraktade Boris blygt. Boris besvarade Brölar-Berts blick. Bakom bastubyggnaden beskådade båda brallisarna besöket. Boris bar buttert bort bilen bakom Brölar-Berts baconbod. Bland bilvraken bakom baconboden brukade Brölar-Bert badda Byske-Buddys ballar.

Braket blev bedövande. "Bänd bort Bången, bänd bort Bången", brölade Brölar-Bert besatt. Byske-Buddy bajsade baken brun. Båda brallisarna bantade bort brösten. Ballemera blev beige. Byske-Buddy bångades bortom besinnings barriär. Böjde baken blottad. Broc bankade baconboden bucklig. Björn brunkade baconboden blå. Boris besudlade bovbröderna Bondes baxade banditbil. Bulletinen bakom baconboden: Brölar-Bert besegrad!

Byske-Buddy blev balsamerad. Båda brallisarna började beundra Brocs biffiga broder Björn. Brölar-Berts beklagliga belägenhet bekymrade blott bredvidboende bovbröderna Bondes bortskämda, bleka bäver.

Bara ben

fredag 5 oktober 2012

Trapped (Ooh Yeeeeah)

Ett fall framåt. Det kan vara klyschornas klyschigaste klyscha. Men hellre en klyscha man drar än en karlssonsk kommentar.

Det blir snart anledning att återkomma till Janne Karlsson men innan dess ska kvällens förlust i Schtaan avhandlas. Det blev en match som man sett förut. AIK började bra men hade svårt att skapa de riktigt heta chanserna. Skellefteå växte sig vassare ju längre första perioden led. I andra tog de över totalt. Niklas Lundström stod upp bra i kassen men tyvärr släppte han två mellan benen. Särskilt första målet får han ta på sig. Där junis-fjunis-skyndade han sig upp på grillerna i ett läge där det enda rätta hade varit att hålla sig kall, sitta kvar och täcka bort returen. Men det går fort där nere, ingen är perfekt. Och Lundström räddade AIK kvar i matchen när Skellefteå blåste på som värst i andra perioden.

Jag lutar mer och mer åt att tro på Lundström som förstekeeper före omgång 20. Larsson får finna sig i konkurrensen.

AIK borde ha förlorat matchen i andra, men mot slutet av perioden slog Skellefteå av på farten och Oscar Ahlström passade på att slänga in en reducering. Faktum är att Gnaget var en hårsmån från att kvittera sekunderna före paus. I tredje perioden drog AIK tidigt på sig ett långt tre mot fem, men tack vare Lundström, Fredrik Carlsson och några till lyckades vi reda ut den stormen. Sen var det ytterst nära en kvittering. Broc Little fick ett friläge med Pukkplokks-Jocke i Byske-buren. Tyvärr räddade den lurken. Istället stack hemmalaget fram och slog spiken i kistan. Gnaget fick på pälsen och gick i fällan. Vi kom nära så nära men bästa laget vann. Inget snack om den saken. Även om AIK gjorde en tapper och hedervärd insats.

* * *

Stefan Johansson gjorde comeback och jag tycker att han var bra. Det känns så tryggt att se 17 och 37 tillsammans. Likt ett strävsamt gammalt par sorterade de ut arbetsuppgifterna. Carlsson sträckte långa klubban, Johansson skötte uppspelen. Dominanten och Eleganten. Jag ger mig fan på att Johanssons återkomst får Carlsson att bli Elitseriens bästa defensiva back. Och jag är övertygad om att Johansson har en landslagsplats i sikte. Det är till att vara positiv ikväll, tror jag. Trots att vi alltså torskade för nionde gången av tio i Skellefteå sedan 2010. Och trots att AIK:s fotbollslag lite senare på kvällen tappade en ledning och föll mot Dnipro i Euro League.

* * *

Idag var det kanelbullens dag. På lördag är det mazarinens dag. Precis som det alltid är när AIK spelar på Hovet.

* * *

Jonas Fahlman är som han är. Många gånger har han en poäng som heter duga, många gånger är han bara för trist. Som ikväll. Han tycker synd om Perra, skriver han. Men det är inte synd om Perra. Perra basar över pöjkera och pöjkera är på G. Jag sär, jag sär. På lördag mosar vi Lökers. Bröderna Ahlström agerar kungar, Hovet gungar och Janne Karlsson jämför sitt lag med en tsunami.

Jag trodde han skulle få sparken före jul, Jannne K. Nu tror jag han får sparken före november. In Sweden we call it a kick!

Karln är ju uppenbarligen helt ur balans. Laget gör inte som han säger. Sam Hallam knackar på dörren och Öman har antagligen inte varit med om maken. Sopiga Växjö har fortfarande inte gjort ett enda mål i power play, nyförvärven underpresterar och laget sjunker som en sten i tabellen. Klart som fan att Janne Karlsson tappar alla proportioner. Klart som fan att han häver ur sig.

* * *

Som gnagare ska man kanske inte vara så kaxig, men vad man bör och vad man gör är två helt olika saker. Själv ser jag ljuset i tunneln. Jag vet att solen går upp även i morgon. Jag deppar över en torsk men skiner inte mindre för det. En seger på lördag och AIK har tagit sex av nio pinnar på de tre senaste. En seger på lördag och vi är i allra högsta grad med och slåss igen. Det är inte bara vi som har haft problem i inledningen av serien. Kolla Växjö. Kolla Rögle. Kolla Timrå. Och kolla in goa gubbars gamla Frölunda, som snart kan vara fast i bottenskrapet de med.

Mycket tyder redan nu på att vi kommer få se ett avsågat skikt i den nedre delen av tabellen den här säsongen. AIK kan vara där men AIK ska inte vara elva eller tolva. Inte efter 55 omgångar.

Vi har redan gått i fällan ett par gånger för ofta i inledningen av säsongen. Vi har bjudit på för mycket, gett bort för många matcher. Men efter kvällens insats i Skellefteå tror jag hårt på en riktig resning. Jag hade för all del gärna sett ett par nyförvärv, och jag är säker på att de kommer vad det lider. AIK har som vanligt gått in i säsongen med en tunn trupp. Två-tre gubbar lär ansluta innan det här är över. Ska vi säga en back och två forwards? Gozzi musslar men jag är säker på att han pusslar i smyg. Än har vi inte sett det färdiga lagbygget 2012/13. IGWT, som min alltid lika positiva vän Eddie brukar säga.

* * *

Well it seems like I'm caught up in your trap again
And it seems like I'll be wearin' the same ol' chains
Good will conquer evil and the truth will set you free
And I know someday I'll find the key

torsdag 4 oktober 2012

Further on up the road

I kväll vankas det äntligen buskis i Byske igen. Skellefteå away. Ett efterlängtat möte mellan klubben som tror att den är hela Sveriges AIK och klubben som vet att den är hela världens AIK.

Ett slags derby, om man ska tro på tidningarna. Vilket man naturligtvis inte ska. Skellefteå AIK är egentligen lika ointressant som förening och glesbygdskonstruktion som Växjö Lökers. Men på något vis måste man ju skapa intresse. Och jag menar, vi är ju trots allt i underhållningsbranschen. Så låt gå då för att de nedrans bondlurkarna inte längre bara gapar utav fasa. Låt dem även gapa utav småstadsångest och komplex!

* * *

Som lag betraktat är Skellefteå trots allt av intresse. De krossade våra drömmar om guld i våras och har överhuvudtaget gjort det svårt att vara AIK:are i Skellefteå de senaste två säsongerna.

Resultatraden är allt annat än smickrande:

Säsongen 2010/11 spelade AIK tre matcher i Skellefteå.
Facit: 3-2, 5-4 (efter straffar) och 6-1 till hemmalaget.

Säsongen 2011/12 spelade AIK sex matcher i Skellefteå.
Facit: 4-3, 2-1, 1-4, 5-1, 8-2 och 5-3.

På nio försök har AIK alltså bara lyckats vinna en gång. Det säger naturligtvis en hel del om hur hemma AIK känner sig i Skellefteå. Och det säger onekligen en del om våra chanser att vinna ikväll.

* * *

Men historia är historia och det finns ingen anledning att plaska runt i sörjan av tider som passerat. Allt det bästa är det som är nytt, och ikväll ska AIK visa att vinsten mot Rögle inte vara en tillfällig resning av ett latent impotent lag. Varje match är lika viktig. Växjö kommer till Hovet på lördag men det går inte att stirra sig blind på den måstematchen. Det står tre poäng på spel i Skellefteå. Vi ska ta seden dit vi kommer och norpa minst två av dem.

* * *

Ett av AIK:s största problem så här långt tycker jag har varit spelet vid blålinjerna. Man tar för många konstiga beslut, går bort sig både på egen och offensiv blå och ger motståndarna spelvändningar och numerära överlägen. Med tanke på Skellefteås erkänt vassa omställningar är jag därför en smula orolig inför ikväll.

Skellefteå har emellertid inlett säsongen svajigt, det har varit upp och ner från match till match. Ena matchen öser de in mål, andra matchen är de uddlösa och tama. Om det beror på dem själva eller motståndarna vete fan. Antagligen är det väl som det brukar med den saken, en kombination av båda delarna.

* * *

En sak är jag säker på. Om AIK spelar lika slafsigt i egen zon som i första perioden mot Rögle får vi stryk. Jag kanske larvar mig nu men ärligt talat blir jag konfunderad när Anders Hultin säger att AIK gjorde "en riktigt bra första period mot Rögle". Visst, AIK gjorde fyra mål, varav tre i PP, men hur såg det ut bakåt?

Det är möjligt att Hultin säger som han gör för att stärka laget men om han på allvar tror sina egna ord är det oroväckande. AIK vann fullt rättvist över Rögle men ingen kan inbilla mig att spelet var särskilt bra. Det var två bottenlag som gjorde upp och det ena var mindre dåligt än det andra. Om AIK ska klättra i tabellen måste allt bli bättre. Betydlig bättre.

* * *

Stefan Johansson gör välkommen comeback ikväll och det känns förstås bra. Med Viklund, MacNevin, Carlsson och Johansson i laget har AIK fyra högklassiga elitseriebackar på isen. Det lär behövas ikväll. Trots min pessimistiska infallsvinkel tror jag på AIK.

Tips: Skellefteå - AIK 3-4. Björn Melin avgör i sudden.

torsdag 23 augusti 2012

Bridge over troubled water

Det fanns en tid då jag kunde välja bort viktiga seriematcher i ishockey för att se AIK:s fotbollslag spela försäsong på Skytteholm. Men det var då och nu är nu. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan 2005. Vad är väl egentligen ett högsäsongskval mot CSKA på ett kokande Råsunda, jämfört med en försäsongssval mot Byske på ett kylslaget Hovet? Inte mycket, inte mycket.

Jag kände det redan när jag gick på promenaden. Jag har mina ritualer. På vägen upp till Hovet ringde jag min gurkrunkande vän Olle i Västerås. Som vanligt svarade han inte. Som vanligt orkade jag inte lämna något meddelande. En del hatar Göteborg, jag hatar telefonsvarare. Istället för GurkOlle fick jag prata med mig själv och sms:a Eddie. Eddie svararade med en bild på ett glas öl.

Ett glas öl är alltid ett glas öl. Men i gott sällskap kan det bli så mycket mer än så. Vi värmde inför Byske med skål för Gnaget ska det va. Och Mariga Mary var där too.

* * *

Jag vet inte om det finns så mycket vettigt att säga om matchen. AIK såg bra ut till en början. Sen blev Pirnes skadad, Skellefteå visade effektivitet i powerplay och AIK gjorde tvärtom. Att släppa in mål med en man mer på isen är alltid lika uselt. Lite Leksand-varning sånär. Som läktarfetto blir man grinig och sur. En smula besviken till och med, trots att det "bara" sker i en träningsmatch.

Markus Svensson vaktade kassen för Skellefteå och han stod för flera fina räddningar. Jag närde ett visst hopp om att han skulle slänga in en så där fem-sex kassar i tredje perioden men så blev det nu inte. Istället spikade fanskapet igen. Petad ur Gnaget, tänkte jag bittert efter slutsignalen. Att Stjälefteråt snor åt sig både det ena och det andra är allmänt känt. Nu har de stulit vår andrekeeper också.

* *

I första pausen hann jag, förutom att avnjuta kaffe och mazarin, med att samtala med AIK:s PR-ansvarige Adam Ekman. Jag ville förstås ha svar på varför AIK inte på förhand informerade oss trogna supportrar om den "inofficiella" matchen mot Salavat som spelades på Ritorp i tisdags. I bakgrunden stod den rutinerade murveln Shrek och tjyvlyssnade. Jag var nära att göra en Göran Persson och fråga träsktrollet om han gått ner i vikt. Han såg nämligen ovanligt fit ut. Men det gjorde jag inte. Istället snodde jag åt mig en gratis kaffe och kaka, ivrigt påhejad av Klabbarparn. Ekmans svar på min fråga stannar för övrigt mellan honom och mig. Och tjyvlyssnaren Shrek.

*

På vägen hem bar jag trots torsken en skön känsla i bröstet. Gnagarhjärtat slog lugnt och fint. Första matchen på Hovet sedan i april och fler är på gång. Redan i morgon är vi ett gäng sköna AIK:are som ser Salavat göra mos av Skellefteå. Matchstart 17.00. Sen på lördag ser vi samma Salavat åka på däng mot AIK. Den matchen är i allra högsta grad O-F-F-I-C-I-E-L--L och börjar 15.

Biljett köpes här!

Arrivederci...

söndag 19 augusti 2012

Fem bloggare på en bänk

Gårdagen såg inte bara AIK vända mot Leksand. Den såg även något så unikt som fem AIK-bloggare på en och samma bänk.

Sent omsider har nu samtliga fem bloggare fått ur sig varsitt genomtänkt och välformulerat inlägg. Serviceminded som man är länkar jag här och nu till mina svartgula bloggbröder och systrar. Jag vill särskilt promota denna bild, som sannolikt är försäsongens hittills bästa, samt min vän Eddies fantastiskt roliga text, som varken innehåller tasksparkar eller pikar mot undertecknad.

Men för all del, samtliga bloggar är väl värda sina besök. Här har ni dem, i alfabetisk ordning:

AIK är hockey - hockey är AIK (Prozac)
AIK-Sara (Sara)
Betraktelser... av en kolsäck (Eddie)
Black Indeed (Mary)

Ingen av dem når naturligtvis upp i Black Boris-nivå. Men jag vore inte den ödmjuke bundis jag är om jag inte lät er, kära läsare, bilda er en alldeles egen och unik uppfattning i frågan.

* * *

Apropå AIK:are och bundisar kommer ett kärt gammalt kompisgäng på besök nästa vecka. Det vankas trelagsturnering på Hovet. Huvudmatchen spelas på fredag, då Skellefteå tar emot den ryska publikmagneten Salavat. Vi är ett gäng AIK:are som tjackat plåtar och tänker bilda klack på sektion A9 (hemmaplan för självaste mig). Förhoppningsvis blir det AIK-sånger från två håll. Själv kommer jag att anstränga mig till det yttersta för att få till växelsång mellan originalklacken och wanna be-klicken. Det återstår att se hur många som är på eller av men jag är försiktigt negativ.

Hursomhelst har jag filat på en ramsa som åtminstone Eddie och jag kommer att sjunga för full hals. Den går så här:

Byske är en buskisklubb
Buskisklubb, buskisklubb
Byske är en buskisklubb
Stjäl efteråt!

Gnaget är laget. Vi ses på barrikaderna!

lördag 14 april 2012

Viva Las Vegas

Brynäs spelare och ledare är nu bara ett skär ifrån sina drömmars mål. Järnkrok och Silfverberg är värda sin vikt i guldhjälmar.

Dusty Hill och Billy Gibbons har visat Sundqvist och Granström var skägget ska stå. Snart är det slutspelat och klart. Om Brynäs tappar det här ska jag åka loserbuss till Byske och erkänna mina fel. Det händer inte. De vänder inte. Brynäs är för tajta, för vassa, för bra. Dessutom har de det lilla flytet som behövs. Och Svedberg befinner sig mittoppi den berömda zonen. Snart sitter de alla på planet till USA. Jag unnar dem semester från och med i morgon.

Skellefteå utan Goren är som Södergren utan håren va. Mycket snack och lite verkstad va. Hjälper inte ens med en stilla bön va.

Jag vet en glennifierad grek som skulle bada naken i Akallas fontän för att få vara i brynäsarnas skridskor. Tänk att få fira ett fett efterlängtat och välförtjänt guld med att spela bort allt man äger i de galna gamblarnas förlovade stad. Dessutom samma år som man fyller 100! Greken skulle gladeligen lämna Vegas med bara suspen på. Blottad, barskrapad och berusad som få. Det finns bara en Greken. Precis som det bara finns ett AIK. Inga ödds i världen kan ta den verkligheten ifrån oss. Bright light city gonna set my soul!

Och Eilert Pilarm som var inbokad till Sollefteås guldfest i Byske! Tur att det finns många andra spräckliga kopior att välja mellan.

fredag 30 mars 2012

Back to Byske

Sedan natten mellan onsdag-torsdag har jag inte gjort annat än längtat. I kväll smäller det igen.

Fredagshockey fick vi gnagare vänja oss vid under åren i källaren. Värdelöst, tyckte jag då. Underbart, tycker jag nu. I kväll får byskeborna gärna sitta på nålar lika länge som en annan satt och led och kved på Hovet i onsdags. Maratonmatcher är skönare i soffan. Särskilt när man förlorar dem.

Det slog mig inte förrän efteråt att jag under hela matchen i onsdags inte fick i mig mer än en ynka kopp kaffe och en mazarin. Inte konstigt att man mådde som en mörbultad nollråtta efteråt.

Den knappa kosten, det låga vätskeintaget och det i timmar klappande gnagarhjärtat förde med sig något stort: När jag kom i säng, ett par timmar efter att Jimmie Ericsson ruinerat kvällen, kände jag mig som en i laget; tagen, slagen, bedragen. Jag ältade matchen gång på gång. Först efter att ha kommit att tänka på kvalserien och min favoritskribent alla kategorier, Janne Bengtsson, blev jag supporter igen och kunde komma till ro.

Denna myspysiga fredag unnar jag Byske med anhang en seg kväll med mycket hopp och förtvivlan, snyggt avrundat med en käftsmäll. Vad sägs om följande periodsiffror: 0-0, 1-1, 2-2, 0-0, 0-0, 0-0, 0-1?

fredag 23 mars 2012

Alla vi som gett vår själ till AIK

Luleå har en maskot som heter Isidor. Närmare än så kom de inte AIK i årets slutspel.

Elitseriens bästa lag, som inför kvartsfinalserien hade nollat oss fyra gånger på fem försök, blev överkörda fyra gånger på sju dagar. Det var dumt att välja Gnaget, sjöng vi som var på Hovet. Det var inte så dumt sjunget, tycker jag. Vi gjorde det i fjol och vi gjorde det igen, mosade en seriesegrare utan pardon. En festlig banderoll fick sammanfatta succén: "Slutspelet: Lite som schack. Ni är bönder - vi är kungar!"

Vad Sollefteås maskot heter vete fan. Antagligen har den fått ett namn som rimmar illa på Gnagis. Svag(is) kanske?

Elitseriens näst bästa lag, som inför semifinalserien har slagit oss fyra gånger på fem försök, blir en minst lika tuff utmaning som Luleå. Därmed räknar jag med minst fem matcher i serien. "Äckliga kopior" lär det skanderas på Hovet. Jag kommer förstås inte kunna hålla mig från att skråla med. Men eftersom jag är både fyndig och myndig så kommer jag istället för att sjunga äckliga kopior sjunga spräckliga kopior. Sollefteå Hockeys språkdräkt är liksom klubbens historieskrivning fräckt inkorrekt, fläckad och suspekt.

Det är minst sagt lite dagisnivå över hela den här namndebatten. Kanske är det just därför som jag roas en smula av den.

Stingheads är ju egentligen ett härligt gäng. De har snygga färger, läckert efternamn och ett ganska så stilrent märke. När de vann sitt hittills enda SM-guld 1978 så firade spelarna varken i guldhjälmar eller höga hattar. Anförda av Hardy Nilsson åkte de istället ärevarv efter ärevarv iklädda samekepsar! Jo, det är faktiskt sant. Se här bara! Huruvida några samer kände sig djupt kränkta över detta tilltag förtäljer inte historien. Men att det var lapp på luckan i Scandinavium tar jag för givet.

Same shit, different name brukar man säga om saker som är sådär. Sollefteå, Skellefteå, Stingheads - you name it!

Tacka vet jag AIK. Tacka vet jag Gnaget. Min klubb, mitt lag, mitt hjärtas slag. Det finns avgifter och så finns det avgiften. Liksom det finns allmänna idrottsklubbar och Allmänna Idrottsklubben. Igår förnyade jag mitt medlemskap i Sveriges största, bästa och enda AIK. På onsdag kväll bär jag återigen fram mitt dyrkade hockeylag. På ett fullsatt, elektriskt, kokande Hovet, tillsammans med mina svartgula bröder och systrar, kända, okända, ökända. Alla vi som gett vår själ till AIK.

torsdag 2 februari 2012

Varning på Schtaan

Med anledning av Luleås formidabla tråkighet vill den gode Z att jag ska gästinlägga på HV-bloggen. Det har jag naturligtvis inte tid med just nu. AIK möter ju Skellefteå ikväll, i Skellefteå! Det är därför enbart mot Skellefteå jag riktar mina blickar idag.

Skellefteå. Jag har aldrig varit där. Det hindrar mig emellertid inte från att tycka och tänka fritt om stan som av den inavlade lokal-befolkningen kallas Schtaan. I Schtaan är det trist som fan! Det har man ju alltid hört.  När en 24-årig kalaspingla frivilligt väljer att lämna Skellefteå för att plugga i östra Polen så säger det onekligen en del om det miserabla vardagslivet i Västerbotten. Och när Lee Goren dessutom går ut offentligt med att han vill avsluta karriären i AIK inser man hur illa det är ställt i den insnöade metropolen.

Livet i Skellefteå är uppenbarligen fruktansvärt tråkigt. Lite grann som städernas svar på hockeyns Luleå. Som den balanserade och välformulerade Jonte Hedström en gång sa: "Staden är ju stendöd, inget folk ute på stan och trist något så fruktansvärt. Skellefteå är rena Twin Peaks!"

Men de har ju i alla fall en hockeyförening. En hockeyförening som visserligen saknar både identitet och självinsikt och vars existens får en att tänka på kinesiska Rolex-klockor och förfalskade Man U-tröjor på Mallis, men ändock: en hockeyförening. I en inte alltför avlägsen dåtid var Skellefteå ytterst nära att gå i konken. Ungefär lika nära var de att ta sig namnet Stingheads. Stingheads!? Ja, jag säger då det.

På sätt och vis hade Skellefteå Stingheads varit ett passande namn. Tänk bara på hur stöddigt Schtaans stolthet numera slår sig fram i tabellen. Surra som bin runt AIK-kassen brukar de göra dessutom.

Kvällens match blir ett litet helvete att beskåda från soffan. Som tur är har AIK med sig en tapper skara fans, hela vägen från Stockholm. Anförda av mariga Mary lär de både höras och synas i Skellefteå Kraft Arena. Ryktet går att de suttit hela vägen upp i bussen och med humor och humör fnulat på listiga, lustiga Solna-ramsor. Mary vill varken bekräfta eller dementera men jag räknar kallt med att klackarna slås samman i kväll. Sen blir det förbrödring, växelsång och stillsamt hålligång. Hej och hå, AIK!

Dagens tips: Skellefteå-AIK 6-0. Bara nu inte snuten får för sig att trapporna måste hållas rena.

lördag 10 september 2011

Uppvärmning och nedräkning

Jag har högst ofrivilligt lagt mitt bloggande på hyllan i veckan. Mina studier kräver tid och energi och utöver pluggande och gnuggande har jag en familj och ett någotsånär socialt liv att ta hand om. Idag har jag emellertid lyckats klämma in en halvtimmes baconbryneri på mitt i övrigt fett späckade schema.

Ni vet väl att bacon kan ha olika betydelser? Bacon kan vara ätbart rimmat sidfläsk, men det kan också vara nätrart rimmat sidfläsk.

* * *

Det är bara fem dagar kvar till premiären. Tiden går fort när man har roligt. AIK har i veckan hunnit med att straffa Sollefteå inför ett gäng gapande bönder. Hemmapubliken gjorde sitt bästa för att upprätthålla vår bild av dem som inavlade och lite efterblivna. I en hel period höll klacken igång med sång - till stöd för AIK.

Och idag möter vi Modo, sopgänget som borde åkt ur redan i våras. Det mest positiva med Modo är att om man skriver Modo i ett inlägg så får man många besökare till bloggen. De trivs nämligen på nätet, modoiterna. Via Dagens Hockey (som för övrigt är en kanonsida) hittar de hit. Varmt välkomna, säger Boris med en blinkning.

* * *

Jag avslutar veckans (hittills) enda inägg med en sexig och spexig trudelutt.

Än en gång
Hör min sång
Gnaget går mot ny säsong


Dicken står
Åh, det går
Fasth har fitta lår

Blomdahl stekhet
Boris alltmer blekfet
Bångus brunkar
Lilla Greken gal!

Melodi

onsdag 9 mars 2011

Vad är hemligheten, mamma?

Det är lite gulligt med alla kiss- och bajsnödiga experter. De var ju så säkra på sin sak. De hade pottränat en hel sommar. De hade fått nya kalsonger med bilar på. Kalsonger för stora pojkar. Och det började ju så bra. Varje gång det pirrade så där lustigt i magen sprang de in i badrummet, drog ner kalsongerna och satte sig på pottan. Sedan klämde de ur sig sina lustigheter varpå de ropade glatt: MAAAMMA, FÄÄRDIG! De var så duktiga så. Och de belönades med uppmuntrande tillrop, applåder och varma leenden.

Inte hade väl de kiss- och bajsnödiga experterna räknat med bakslag. De var ju stora pojkar nu.

Men så började magarna krångla. Blåsorna tryckte på och experterna blev fisigare och fisigare. "Vad är det som händer?", frågade de i kör. Ja, vad var det egentligen som hände? Plötsligt blev det blött både här och där, det bildades pölar på golven, det kliade på benen. Det luktade ganska illa och på en tidningsredaktion bakom rosa dörrar stank det värre än någon annanstans. Liten Lasse satt tyst i ett hörn och gömde sig för huliganer. Liten Ros hade låst in sig på toaletten med gamla tabeller från 1987. Liten Mats försökte se positivt på saken trots att det sved i baken. Det är härligt med överraskningar, mumlade han och passade samtidigt på att lufta kalsongerna. Där i låg både det ena och det andra. Plötsligt händer det, tänkte Mats och bestämde sig för att gilla läget. Precis som han alltid hade gjort. Ty Mats var en man av sin tid och visste att vända kappan efter vinden.

Om de kiss- och bajsnödiga experterna bara hade vetat. Om de bara hade varit lite mer experter än vad de egentligen var. Då hade de nog förberett sig bättre. Det hade inte behövt bli så himla smutsigt. Blöjorna hade varit på från början, ingen hade behövt kissa på sig. Det kallas att gardera sig. Riktiga experter vet nämligen att det enda man egentligen vet om framtiden är att man ingenting vet. Jag tror det brukar kallas ödmjukhet. Lasse, Ros och Mats med flera hade förstås på förhand bättre kunnat sätta sig in i läget. De hade kunnat ställa frågan: Vad är hemligheten, mamma? Och de hade kunnat lyssna på svaret. Men det gjorde de inte. Istället pottränade de i lugn och ro. De tog sedan för givet att allting skulle gå bra. Det löser sig, sa de och citerade han som bajsade i baljan.

Det är förstås inte bara de självutnämnda experterna som ska ha sig en känga. Även en viss elitserietränare har gjort sig förtjänt av dumstruten och blöjan. Inte bara för att han fånigt och fjantigt har envisats med att kalla oss Solna och AIK IF i direktsänd TV under hela säsongen, utan först och främst för att han trodde sig ha (anal)yserat sönder vår spelidé. Så Anders Forsberg; den här sången är till dig...

Läs även:
Häglunds krönika: Många är yrvakna

fredag 4 februari 2011

Tillbaka till Biblioteksgatan

Det fina med Eniro. Kartor, vägbeskrivningar, uppskattade restider. Kort och gott: allt en Boris på luffen behöver. Jag tog Paradis-Oskar i hand och gav mig ut i vida världen. "Mot Sollefteå!"

Vi går så långt som vägarna räcker, söker oss äventyr. Vandrar och vandrar. Det finns så många klokare bestyr, men vi fortsätter att gå och gå, år efter år efter år. Är det vägen till Klockrike månne, Boris är Bolle? Vi kanske vandrar åt helsefyr.

Säg mig, Paradis-Oskar, Guds rätte gök, minns du den där gången 1997? Det var sommar och sol och vägen var fri. Till Ljungskile kom vi. Minns du det? Jag sprang in på den lokala macken. "Var e arenan?" Roy och Roger bara garvade. De hade roligt åt luffaren. "Arenan", skrockade Roy. "Tja, idrottsplatsen ligger där uppe mot skogen till." Den kvällen såg vi verklighetens Åshöjden, byns enda blondiner i trendiga baddräkter från Panos. De skapade ingen vidare stämning intill den för säsongen nybyggda läktaren. Men de var ju fina att titta på. Eller var de det? Nja... AIK vann i alla fall med 3-0.

Men Sollefteå var det frågan om. Sicket lopp, sicken flopp. Resan som inte blev av. Vi tog oss en bit in i matchen men sedan stopp. Inte mycket att orda om. BB bäst på plan. Säger det mesta.

~ ~ ~

Jag har en oro och en längtan i mitt blod. Det är gnagarhjärtat som pumpar luffaren full. Jag vill va fri som en fågel men längtan binder mig fast.

Oron håller mig vaken. Man borde sova och drömma om bättre tider men hammaren slår och slår. Jag får liksom ingen ordning på mitt supporterliv. Jag vill ha balans men jag vill inte ha balans. Sans och vett rimmar illa med chans och svett. En gnagare med puckat sinne får finna sig i att vandra i ovisshet. Det ingår i dealen. Här ges inga garantier. Existentiell ångest, någon? Äh, kyss mig! Det här är livet!

Och så är det Uffe så klart. Min vandrande vän. Jag älskar dig, mannen, men ibland sjunger du mot bättre vetande. "Du behöver inte slå dig ut, det är bara att gå därifrån." Pyttsan. Ska du säga som sitter fast i din egen dröm. Nä, det blir till att göra ännu en vandring in i förvandling. Svarta ögon, läppar, tungor. Törst och aldrig stillad hunger. Tillbaka till Biblioteksgatan, bryta ihop och komma igen.

*

Jag vet var jag kommer ifrån, vet var mitt hjärta bor. Isidors röst ekar i mitt bröst: "Glöm Sollefteå, kompis. Sov på saken och vandra vidare, vidare." Hans ord är mitt lag. På lördag kysser jag Hovet.

tisdag 18 januari 2011

Samma gamla visa

aik


Men Dicken, men Dicken, pilutta play, pilutta play
Jag vet nånting hemligt som bara är för mig
Pilutta, pilutta, jag säger inte vad det e
Pilutta, fast du vill nog gärna veta de
Pilutta play, en hemlighet
Pilutta play, som ingen, ingen vet
och ingen i Gnaget får heller veta det
Men det förstås, om du är snäll
och ger mej en och annan karamell
så kanske, så kanske jag säger det i kväll

Åh vad du är barnslig, du stackars lille bloggare
Jag struntar väl blankt i din dumma hemlighet
Det är nånting fånigt, det slår jag mig i backen på
och vad det än är får jag veta det ändå
Pilutta play, pilutta play
Jag vet att du inte kan hålla dig
för du Boris är som en fnissig tonårstjej
Du bloggar redan nu i kväll
och bubblar ur dig orden med en smäll
Det går ju så bra utan minsta karamell

Du tror det är fånigt, men det är tvärtom intressant
Jag kanske är barnslig men även observant
Vadå 'rå, säg Boris, om du håller på AIK
Berätta då genast vad du fått reda på
Okej då Dicken, hör min sång
Du måste passa pucken snabbt nån gång
Vårt PP är just nu en tragisk följetong
Det saknas fart och energi
Det saknas fantasi och frenesi
Vårt PP liknar mest piluttig parodi

Pilutta play, pilutta play
Pilutta play, pilutta dig och mig
Pilutta, pilutta, pilutta dig och mig

Inför AIK - Sollefteå












Jag hittade ingen bild på Sollefteås matchtröjor tyvärr. Detta var det närmaste jag kunde komma. Insåg sedan att bilden mycket väl kan illustrera det akuta behovet av att hitta på något som får det att lossna. Jag talar förstås om problemet med den där svårforcerade muren. Några kallar det ishockey.

Sollefteå är ett målglatt lag. De skjuter på det mesta, visar ingen som helst hänsyn. Hela 112 mål har de skurkat till sig så här långt. Det är näst bäst i serien. Här ligger AIK i lä. Med 90 gjorda mål är vi sämst av alla. Nu har Gnaget visserligen spelat färre matcher än övriga lag men ändå. Om målsnittet från de senaste omgångarna avspeglar sig även i kvällens match så blir det svårt att vinna.

Sollefteå har sedan AIK:s återkomst i smöret alltmer blivit till nåt slags hatlag för många AIK:are. Det där tycker jag är rätt löjligt. Sollefteå är väl ingenting att hetsa upp sig över. Bara för att de lånat våra färger, vårt namn och vårat märke liksom. Det där går inte att likställa vid rån. Det är ju lån ju, som väl fildelarna brukar säga.

Förresten. Hur kul tror ni själva det är att bo där uppe i obygden, avfolkat på kvinns men packat med renar som blockerar den enda vägen genom byn? Nåt kul måste väl skoterraggarna få ha. De kanske inte heller har nån lokal. Vissa av deras unga, arga, passionerade fans kanske är precis lika känsliga som vissa av våra. De kanske också har ömma lilltår med bamseplåster på.

Ett besök på närmsta folkets forum eller kommentarsfält och man får grepp om läget. Det leks med hink och spade både här och där.

Äääh, jag är skeptisk.

måndag 17 januari 2011

Vi hatar Skellefteå

Med risk för att reta upp en och annan självgod AIK:are ger jag mig i afton ut på hal is. Är det någonting som inte passar sig så är det nämligen att som svartgul hockeyfan skoja om sig själv och de sina. Men oskrivna lagar my ass. Den som vill locka till skratt och munter reflektion kan inte alltid ta hänsyn till lättkränkta egon utan distans. Därför fortsätter jag i kväll på inslagen väg och travesterar en låt.



AIK, AIK, AIK, AIK, AIK
AIK, AIK, ÅH VI HATAR SKELLEFTEÅ

I stan där jag växte upp
finns det en arg men trogen trupp
Det är AIK Hockeys hejaklack
alltid klädda i svart, svart, svart (dom skriker)

Vi hatar Västerbotten
Myggen och alla knotten
Men vet ni vad vi hatar mest av allt
Jo, bönder som tar det kallt

AIK, AIK, AIK, AIK, AIK
AIK, AIK, ÅH VI HATAR SKELLEFTEÅ

Varje gång det kommer en gäst
Så vet vi vilka som skrålar mest
Nä, det är varken Boris eller Bellman
Det är Black Armys 150 man (dom skriker)

Vi hatar Västerbotten
Myggen och alla knotten
Men vet ni vad vi hatar mest av allt
Jo, bönder som tar det kallt

AIK, AIK, AIK, AIK, AIK
AIK, AIK, ÅH VI HATAR SKELLEFTEÅ (x2)

måndag 22 november 2010

Inne eller inte...

Jag tycker att det är lite lustigt med alla tvärsäkra SAIK-fans. De är så sura. Helt övertygade om att de blev rånade på ett mål igår.

Mig veterligen är det fortfarande ingen av oss tyckare och tänkare som med hundra procents säkerhet kan säga att hela pucken var över linjen vid det bortdömda "målet". Tänk om pucken studsade på den där fliken som de visade på TV4? Tänk om nätrasslet i själva verket orsakades av fliken och inte pucken? Om det nu är så att tekniken strular och videodomaren inte med säkerhet kan fastställa att pucken är i mål, då gör han väl rätt som inte dömer mål?

Nu tror jag precis som de flesta, såväl AIK:are som AIK:are, att pucken var inne. Men jag vet alltså inte säkert. Gör du?

Vi hade faktiskt en liknande situation mellan AIK-Leksand i kvalserien 2009. Då var de flesta till en början övertygade om att Leksand hade fått ett mål bortdömt på felaktiga grunder. Om jag inte minns helt fel så visade TV till och med "bildbevis" på att pucken var i mål. Men målet var en synvilla och det var skuggan som till slut avslöjade sanningen. Pucken var aldrig inne. Det som först såg ut som en ispuck mitt i målet visade sig vara ett luftskott i stolpen.

Man ska nog akta sig för att tvärsäkert hävda sin ståndpunkt om man inte har tillräckligt på fötterna. Och man ska naturligtvis inte anklaga zebran för dålig syn om det i själva verket är glasögonen som det är fel på.

Domarchefen bad om ursäkt redan igår kväll, Hockeyligan meddelar att de ska utreda vad som gått snett. Fortfarande har dock inga bilder presenterats som med säkerhet röjer alla tvivel. Jag blir lite fundersam. Är det så att domarchefen har sett andra bilder än de som nu finns att beskåda på nätet? Har han sett att hela pucken var över linjen? Jag tillåter mig att tvivla. Snarare verkar det som att domarchefen, precis som många andra TV-tittare, bygger sin övertygelse på bräcklig grund. Och än så länge kvarstår frågorna:

- Var målburen felkonstruerad?
- Finns det rörliga bilder på vilka det med hundra procents säkerhet framgår att pucken är i mål?
- Fick i så fall videodomaren ta del av dessa bilder?
- Har domarchefen sett andra bilder än du och jag?

Det blir förstås intressant att följa utvecklingen. Som smålurig och tokrolig gnagare kan jag inte låta bli att undra huruvida utredarna även tänker granska Skellefteås 3-2-reducering. Fasth den pucken är förstås omöjlig att se...

Highlights:
http://tv.hockeyligan.se/main.aspx?contentid=352997047297

fredag 12 november 2010

Skoterragga runt (igen)

Med anledning av Plisskens stora dag och för att jag tycker det är lite festligt att retas med gnagare som "har svårt med verbal förbrödring med andra lags supportrar" så kör jag en favorit i repris. Heja AIK!



Yeah, my name is Bläck Böris och nu ska jag sjunga en riktig raggarlåt för er! Jaaha…

Nu ska jag berätta vad det är jag tycker om
det finns skoterraggare och jag är en av dom
Vet ni skoterraggare dom har en egen stil
därför har jag sålt min gamla onödiga bil
Skorna ska va fodrade och lukta lite svett
kallingen ska sitta lagom löst kring min baguette
Truten den ska hålla tyst som vore den en mus
sen ska den förstås va full med jävla massa snus

Sen så är det dags att skoterragga runt
Bara köra kring i skogen, ragga runt
Nynna bästa raggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt

Ja, jag är en skoterraggare, det kan förstås
jag har till och med kört skoter en gång i Borås!!
Jag har druckit hembränt på varenda jävla torg
och fått sova i en fyllecell i Göteborg
Framför riksdagshuset fick jag soppatorsk en gång
då så fick jag stryk av fyra snutar med batong
Men en skoterraggare han tål behandlingen
sen så tar han nya tag och börjar om igen

Då så är det dags att skoterragga runt
Gasa på som fan och bara ragga runt
Om så snön har töat bort
och hela Norrland verkar torrt
Året runt så vill vi skoterragga runt

Yeeah!
That’s right!
Weeell, I’m a raggare, skoooterraggare…

Ja, en skoterraggare kan tyckas smått obscen
när han raggar upp en helt försvarslös stackars ren
Men vad ska han göra när varenda jävla tjej
flyttat söderut; klä sig i läder och bli gay?
Låt oss bara va i fred och åka härs och tvärs
ragga runt och ta oss en och annan liten bärs
Det finns ingen bättre vän än skoterraggaren
så släpp loss och häng med oss, nu ska vi ragga ren

Det har blivit dags att skoterragga runt
Lira rock n roll och bara ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Gapa som en idiot och ragga runt
Ja, nu är det dags att skoterragga runt
Gasa på som fan å bara ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt
Spela skoterraggarlåten
Dunka takten uti plåten
Leta renar här och där och ragga runt