SHL har en bruttolista. Detta upprepade Jörgen Lindgren på närmast Bosse Ringholmskt manér i Sveriges Radios direktsända debatt igår kväll. SHL har en bruttolista.
SHL har en bruttolista och Jörgen Lindgren säger att han och hans bundisar vill utveckla svensk ishockey. Att de i själva verket bara är intresserade av en sak - nämligen att säkra önskvärda SHL-klubbars ekonomi - låtsas man inte riktigt om. Istället påstår man sig värna om svensk ishockey i stort. Men SHL och dess representanter brinner inte för svensk ishockey i stort. SHL brinner för SHL-klubbarnas särställning och privilegier. Varken mer eller mindre.
De brinner för TV-avtal. TV-avtal och TV-pengar är vad den här soppan mer än någonting annat handlar om. De miljoner som TV-avtalen genererar och som SHL så solidariskt och fint portionerar ut till sina medlemmar betyder ofantligt mycket mer än faktiska publiksiffror och eventuell läktarglöd. Det krävs ingen välmeriterad räknenisse för att räkna ut att "produkten", dvs. TV-tablån, blir betydligt mer attraktiv och dyr om den innehåller MIF och DIF än t.ex. BIK Karlskoga och Karlskrona. Allt handlar om pengar.
* * *
Vi som faktiskt går på matcherna ska helst bara sitta ned och hålla käften. Vi ska vårda vårt språk. Om vi nödvändigtvis känner att vi måste göra oss hörda bör vi göra det medelst klappor.
* * *
Det mest störande med Jörgen Lindgrens svammel om SHL:s bruttolista är den totala avsaknaden av uppriktighet och självkritik. SHL har uppenbarligen inga som helst problem med att föra spelare, tränare, småsponsorer och supportrar bakom ljuset. Öppenhet och dialog ligger inte för Jörgen Lindgren och hans bundisar. Det är maktens arrogans klätt i upprepningar om en bruttolista. Det är maktens arrogans klätt i bullshit "för våra supportrars skull".
Tacka ett hockeyfan för att någon kände sig manad att läcka denna bruttolista till pressen. Wild Card min röv.
* * *
Läs även:
SSK Överallt Alltid: Det handlar om ett nytt TV-avtal - pengar alltså!
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
tisdag 17 december 2013
lördag 10 augusti 2013
Mot den moderna ishockeyn!
Jag återkommer till kaffe & mazarin. Livets goda, ett måste i första periodpausen. Det som håller oss vid liv.
Det fanns kvällar på Hovet, säsongen 12/13, då mazarinerna var utbytta mot punschrullar. Punschrullar! Vilket skämt! Någon drev med oss där vi stod i kön utanför A9, farsan och jag. För oss finns det inga alternativ. Vi är vardagskonservativa. Vi har integritet. Varje människa har en gräns för vad hen står ut med. Vår gräns går vid kaffe & mazarin. Vi har alltid ätit mazarin till kaffet. Alltid! Att byta ut mazariner mot punschrullar är mer än en simpel handling - det är en symbolhandling. Det är ett uttryck för den moderna ishockeyn. Den som vi tycker så ofantligt illa om. First they take our mazarin, then they give us klappor.
I Örebro i onsdags fick jag se AIK förlora. Det var en världslig sak. Vad värre var: i första periodpausen fick jag punschrulle till kaffet igen. Jag trodde jag skulle spy. Missförstå mig rätt, jag har verkligen inget emot punschrullar överlag. Punschrullar kan till och med vara riktigt goda - men inte i första periodpausen! I första periodpausen ska det vara kaffe & mazarin. Punkt slut. Att Behrn Arena inte serverar mazariner till kaffet är en skandal. Det går att jämföra med Cloetta Centers (och andra lantisladors för den delen) förbannade klappor. Allt hänger ihop. Inget sker av en slump. First they take our mazarin, then they give us klappor.
Om ett par timmar sätter jag mig i bilen och åker till Märsta. I Pinbackshallen kräver jag kaffe & mazarin. Jag kräver det! Får jag inte kaffe & mazarin vete fan vad som sker. Kanske går jag bärsärk, tänder en bengal och slåss med polisen. Kanske ber jag någon av mina smartphoneutrustade vänner att lägga upp en obehaglig bild på twitter. För att visa missnöje och protestera. Mot den förbannade utvecklingen. Mot den moderna ishockeyn. Mot att ingenting längre tillåts vara heligt. Mot punschrullar, chokladbollar, grillkorv (den ska vara kokt!), klappor, Håkan Loob och hans moster. First they take our mazarin, then they give us klappor.
Det fanns kvällar på Hovet, säsongen 12/13, då mazarinerna var utbytta mot punschrullar. Punschrullar! Vilket skämt! Någon drev med oss där vi stod i kön utanför A9, farsan och jag. För oss finns det inga alternativ. Vi är vardagskonservativa. Vi har integritet. Varje människa har en gräns för vad hen står ut med. Vår gräns går vid kaffe & mazarin. Vi har alltid ätit mazarin till kaffet. Alltid! Att byta ut mazariner mot punschrullar är mer än en simpel handling - det är en symbolhandling. Det är ett uttryck för den moderna ishockeyn. Den som vi tycker så ofantligt illa om. First they take our mazarin, then they give us klappor.
I Örebro i onsdags fick jag se AIK förlora. Det var en världslig sak. Vad värre var: i första periodpausen fick jag punschrulle till kaffet igen. Jag trodde jag skulle spy. Missförstå mig rätt, jag har verkligen inget emot punschrullar överlag. Punschrullar kan till och med vara riktigt goda - men inte i första periodpausen! I första periodpausen ska det vara kaffe & mazarin. Punkt slut. Att Behrn Arena inte serverar mazariner till kaffet är en skandal. Det går att jämföra med Cloetta Centers (och andra lantisladors för den delen) förbannade klappor. Allt hänger ihop. Inget sker av en slump. First they take our mazarin, then they give us klappor.
Om ett par timmar sätter jag mig i bilen och åker till Märsta. I Pinbackshallen kräver jag kaffe & mazarin. Jag kräver det! Får jag inte kaffe & mazarin vete fan vad som sker. Kanske går jag bärsärk, tänder en bengal och slåss med polisen. Kanske ber jag någon av mina smartphoneutrustade vänner att lägga upp en obehaglig bild på twitter. För att visa missnöje och protestera. Mot den förbannade utvecklingen. Mot den moderna ishockeyn. Mot att ingenting längre tillåts vara heligt. Mot punschrullar, chokladbollar, grillkorv (den ska vara kokt!), klappor, Håkan Loob och hans moster. First they take our mazarin, then they give us klappor.
lördag 6 oktober 2012
It's gonna be a long walk home
AIK besegrade Växjö till slut. Men det var krampaktigt, segt och spelmässigt dåligt många och långa stunder.
Andra perioden var lika usel som AIK Ishockeys strategiska flytt av Kids Zone till nån slags flygplatsgateliknande mellanstation. Idag var det uppenbarligen fint folk på plats på Hovet för kortsidan med tillhörande lilla läktare hade inte längre plats för några kids. AIK:s yngsta supportrar fick snällt flytta på sig för att bereda plats för Very Important People.
* * *
För två år sedan var det säsongarna på bästa plats som fick ge vika för det fina folket. Själv tilldelades jag t.ex. derbybiljetter i Globen på rad 4 istället för min ordinarie på rad 10. Ett välformulerat mejl senare fick jag ett telefonsamtal från AIK:s dåvarande vd, som lovade att ordna saken. Därefter fick jag bättre platser. Till två av derbyna. Ett av derbyna såg jag från rad 8, placerad bakom ett rött jävla räcke, som man antingen var tvungen att huka sig under eller hänga sig över, för att överhuvudtaget kunna se vad som hände på isen.
* * *
Och idag var det alltså kidsens tur att tjocka på sig. Ungarnas tur att ge plats åt de lite finare, lite bättre besökarna.
Man kan tycka att den oannonserade flytten var märklig. Inte minst med tanke på att AIK gjort sitt bästa för att marknadsföra just denna match med att locka familjer till Kids Zone. Men det är klart, varför ge ungarna ett roligt plejs att lattja på i pauserna, som ligger nära isen och därmed ger en känsla av att man faktiskt är på Hovet och som till och med erbjuder särskilda sittplatser som gör att man kan se matchen från Kids Zone? När man istället kan låta dem gå till entré 11, klättra uppför en brant trappa och därefter transportera sig genom en lång korridor för att komma till The Real AIK Kids Zone - på behörigt avstånd från Hovet. Långt bortom stämningen, slipsarna, snittarna och de höga, vackra, vita kockmössorna.
* * *
Det är så här man uppfostrar unga AIK:are till kunder som hellre socialiserar än ser på hockey.
Det är så här man gör när man visar vilka som är viktiga och vilka som kommer i andra hand.
Det är så här man gör när man vill få en trogen hockeygnagare och småbarnsfar att tappa lusten.
* * *
Matchen då? Tja, vi vann. Vi tog tre poäng. Det räcker. Sur-Janne fick se sitt jumbogäng torska för sjätte matchen i rad och ingen är gladare än jag. Lökers hör inte hemma i Elitserien och det gör inte Sur-Janne heller. Jag kan ärligt säga att efter Rosén-gate föraktar jag allt som den där klubben står för. Eller står och står för. Vad fan står Lökers för, egentligen? De har fula dräkter, töntigt märke och en gaphals i båset. Och en supporterklubb som kallar sig Lakejer. Livréklädda betjänter, hantlangare och eftersägare. Det är väl, när jag tänker efter, ungefär den typen av fans som vissa element inom AIK vill ha fler av på Hovet. Tro fan att jag tänker inställa mig till måndagens extra möte i AIK Ishockeyförening.
* * *
Om AIK Ishockey även i fortsättningen ämnar prioritera fint folk framför vanliga barnfamiljer så hoppas jag att de meddelar detta i förväg. Så att jag vet när det är dags att sälja mitt säsongskort.
Andra perioden var lika usel som AIK Ishockeys strategiska flytt av Kids Zone till nån slags flygplatsgateliknande mellanstation. Idag var det uppenbarligen fint folk på plats på Hovet för kortsidan med tillhörande lilla läktare hade inte längre plats för några kids. AIK:s yngsta supportrar fick snällt flytta på sig för att bereda plats för Very Important People.
* * *
För två år sedan var det säsongarna på bästa plats som fick ge vika för det fina folket. Själv tilldelades jag t.ex. derbybiljetter i Globen på rad 4 istället för min ordinarie på rad 10. Ett välformulerat mejl senare fick jag ett telefonsamtal från AIK:s dåvarande vd, som lovade att ordna saken. Därefter fick jag bättre platser. Till två av derbyna. Ett av derbyna såg jag från rad 8, placerad bakom ett rött jävla räcke, som man antingen var tvungen att huka sig under eller hänga sig över, för att överhuvudtaget kunna se vad som hände på isen.
* * *
Och idag var det alltså kidsens tur att tjocka på sig. Ungarnas tur att ge plats åt de lite finare, lite bättre besökarna.
Man kan tycka att den oannonserade flytten var märklig. Inte minst med tanke på att AIK gjort sitt bästa för att marknadsföra just denna match med att locka familjer till Kids Zone. Men det är klart, varför ge ungarna ett roligt plejs att lattja på i pauserna, som ligger nära isen och därmed ger en känsla av att man faktiskt är på Hovet och som till och med erbjuder särskilda sittplatser som gör att man kan se matchen från Kids Zone? När man istället kan låta dem gå till entré 11, klättra uppför en brant trappa och därefter transportera sig genom en lång korridor för att komma till The Real AIK Kids Zone - på behörigt avstånd från Hovet. Långt bortom stämningen, slipsarna, snittarna och de höga, vackra, vita kockmössorna.
* * *
Det är så här man uppfostrar unga AIK:are till kunder som hellre socialiserar än ser på hockey.
Det är så här man gör när man visar vilka som är viktiga och vilka som kommer i andra hand.
Det är så här man gör när man vill få en trogen hockeygnagare och småbarnsfar att tappa lusten.
* * *
Matchen då? Tja, vi vann. Vi tog tre poäng. Det räcker. Sur-Janne fick se sitt jumbogäng torska för sjätte matchen i rad och ingen är gladare än jag. Lökers hör inte hemma i Elitserien och det gör inte Sur-Janne heller. Jag kan ärligt säga att efter Rosén-gate föraktar jag allt som den där klubben står för. Eller står och står för. Vad fan står Lökers för, egentligen? De har fula dräkter, töntigt märke och en gaphals i båset. Och en supporterklubb som kallar sig Lakejer. Livréklädda betjänter, hantlangare och eftersägare. Det är väl, när jag tänker efter, ungefär den typen av fans som vissa element inom AIK vill ha fler av på Hovet. Tro fan att jag tänker inställa mig till måndagens extra möte i AIK Ishockeyförening.
* * *
Om AIK Ishockey även i fortsättningen ämnar prioritera fint folk framför vanliga barnfamiljer så hoppas jag att de meddelar detta i förväg. Så att jag vet när det är dags att sälja mitt säsongskort.
torsdag 20 oktober 2011
Överallt (men inte på Hovet)
Det har väl knappast undgått någon med lite hockey i blodet att AIK lockar fett mycket publik nuförtiden. Det är rena partystämningen på Hovet i år. Man får akta sig i periodpauserna, risken för att man ska bli omkullsprungen av hockeysugna gnagare är stor så stor. Kaffet och mazarinen bör man inhandla innan perioden tagit slut om man vill hinna få det goda i kroppen innan zebran släpper pucken igen. För att inte tala om den prisvärda korven. Måste man urinera så får man stå i milsvida köer (om man inte gör som Boris och snällt frågar tjocka Bosse om det går för sig att pinka i kors). Ja jävlar, vad det är livat på Hovet. I tredje perioden mot Växjö kunde man sånär höra en klubbnål falla. Så pass skön och uppiskad stämning var det.
Det är bra drag, brukar jag säga till Baloo när det är packat som värst. Ja, verkligen, brukar han svara uppgivet.
Det mest upprörande med höstens publika fiaskon är inte att Hovet gapar ilsket tomt. Eller att AIK:s spelare (och ledare) genom sitt emellanåt bedrövligt passiva uppträdande på isen (och i båset), till exempel senast mot Växjö, gör sitt bästa för att inte locka folk till matcherna. Det mest upprörande är inte heller att alla de gnagare som är jävligt sugna på att se hockey så fort det vankas derby eller slutspel inte dyker upp under de minst lika viktiga seriematcherna mot till exempel Frölunda, Luleå och Skellefteå. Nä, det allra mest upprörande, kära läsare, är att min grånade vän och kamrat Greken håller sig undan. Det gör mig ledsen och besviken. Därför får han nu klä skott för min frustration:
Det mest upprörande med höstens publika fiaskon är inte att Hovet gapar ilsket tomt. Eller att AIK:s spelare (och ledare) genom sitt emellanåt bedrövligt passiva uppträdande på isen (och i båset), till exempel senast mot Växjö, gör sitt bästa för att inte locka folk till matcherna. Det mest upprörande är inte heller att alla de gnagare som är jävligt sugna på att se hockey så fort det vankas derby eller slutspel inte dyker upp under de minst lika viktiga seriematcherna mot till exempel Frölunda, Luleå och Skellefteå. Nä, det allra mest upprörande, kära läsare, är att min grånade vän och kamrat Greken håller sig undan. Det gör mig ledsen och besviken. Därför får han nu klä skott för min frustration:
Faan Greken, fattar du inte att jag saknar dig på matcherna? Fattar du inte att Bång och kompani skriker efter ditt stöd. Fattar du inte att zebran behöver en grekisk blåslampa i röven för att börja agera hemmadomare som sig bör? Det här håller inte. Börjar du inte göra mig sällskap på matcherna snart så kommer det att gå åt helvete alltihop. Här försöker AIK växa i kostymen och så är du inte här och matar på. Som det ser ut just nu så håller AIK - snarare än att växa sig stora och starka - på att krympa till en liten kotte utan sprutt. Den drar ofrivilligt ihop sig. Det blir som när man tvångsdoppar en uppstånden åderpåle i ett vinterbad. Vaken är livsfarlig! Gnaget är under isen! Greken, hör du mig...?
Nä, det är inte Greken som ska hängas. Men faktum är att om inte fler AIK:are börjar visa hjärta och intresse för hockeyn så kommer klubbens tillvaro i Elitserien att än en gång bli kortvarig. Det håller inte i längden att snitta ca 4000 pers per match (hemmaderbyn borträknade). Det håller inte att hålla hov inför de närmast sörjande och några till. Storsatsande klubbar med publik i ryggen knackar på dörren. Växjö är redan på väg att etablera sig i finrummet. Malmö står troligen på tur. Om AIK ska kunna hävda sig i konkurrensen så måste man helt enkelt bli bättre på att locka folk. För det ena ger det andra; publik ger sponsorer som ger pengar som ger spelare som i sin tur ger ännu mer publik. Och så vidare. Det behöver man inte vara Einstein för att förstå även om det ibland kan behövas en liten reminder. Vi är alla en del av soppan, som faktiskt blir bättre ju fler som är med och kryddar den.
Hur AIK ska bära sig åt för att locka ny och gammal publik till Hovet vet jag inte. Boris sitter inte på några enkla lösningar. Men en sak tror jag är elementär: AIK Ishockey behöver bli bättre på att i dialog med de organiserade supportrarna styra upp evenemangen. VIP och säsonskortsinnehavare i all ära men det är inte vi som skapar tryck och större efterfrågan. Det är inte vi som får unga, hungriga fans att vallfärda till Hovet. Fråga inte bara vad supportrarna kan göra för AIK, fråga också vad AIK kan göra för supportrarna.
Grejen med såna som jag är ju att vi går på hockey oavsett vilka kampanjer eller erbjudanden som presenteras. Intresset finns redan där och förståelsen för folk som inte gillar hockey är det inte alltid så väl ställt med. Jag är alltså ett enkelt hockeypucko som har fullt upp med att försöka finansiera mitt eget årskort. Jag vet förstås att AIK jobbar på att marknadsföra sig och att man verkligen försöker dra folk till matcherna. Problemet är att det går väldigt trögt. Och med framtida poliskonstnader så kommer det att bli ännu värre. Priserna kommer att stiga, ännu färre kommer att anse sig ha råd att gå på hockey. (Det är för övrigt dyrt som det är redan idag.) Men om det överhuvudtaget ska bli lönsamt för AIK att spela så kallade högriskmatcher inför publik framöver så krävs det större uppslutning överlag. Ett fullsatt Globen mot Dif må vara hett och efterlängtat, men det får inte kosta mer än det smakar.
Jag är tyvärr varken välbärgad eller särskilt inflytelserik och mitt nätverk är allt annat än stort. Någon supporterklubbsgnagare har jag aldrig varit, kommer sannolikt heller aldrig att bli. Mitt blygsamma bidrag till ett ökat intresse och fler sålda biljetter kommer därföräven fortsättningsvis att bestå av inlägg som detta. Men om jag med min blogg kan bidra till att åtminstone en grek eller två känner sig lite mera manade att besöka Hovet för att en aning mer frekvent än tidigare se Gnaget spela hockey så är det naturligtvis bättre än ingenting. Som man brukar säga: Många bäckar små bildar AIK.
Nä, det är inte Greken som ska hängas. Men faktum är att om inte fler AIK:are börjar visa hjärta och intresse för hockeyn så kommer klubbens tillvaro i Elitserien att än en gång bli kortvarig. Det håller inte i längden att snitta ca 4000 pers per match (hemmaderbyn borträknade). Det håller inte att hålla hov inför de närmast sörjande och några till. Storsatsande klubbar med publik i ryggen knackar på dörren. Växjö är redan på väg att etablera sig i finrummet. Malmö står troligen på tur. Om AIK ska kunna hävda sig i konkurrensen så måste man helt enkelt bli bättre på att locka folk. För det ena ger det andra; publik ger sponsorer som ger pengar som ger spelare som i sin tur ger ännu mer publik. Och så vidare. Det behöver man inte vara Einstein för att förstå även om det ibland kan behövas en liten reminder. Vi är alla en del av soppan, som faktiskt blir bättre ju fler som är med och kryddar den.
Hur AIK ska bära sig åt för att locka ny och gammal publik till Hovet vet jag inte. Boris sitter inte på några enkla lösningar. Men en sak tror jag är elementär: AIK Ishockey behöver bli bättre på att i dialog med de organiserade supportrarna styra upp evenemangen. VIP och säsonskortsinnehavare i all ära men det är inte vi som skapar tryck och större efterfrågan. Det är inte vi som får unga, hungriga fans att vallfärda till Hovet. Fråga inte bara vad supportrarna kan göra för AIK, fråga också vad AIK kan göra för supportrarna.
Grejen med såna som jag är ju att vi går på hockey oavsett vilka kampanjer eller erbjudanden som presenteras. Intresset finns redan där och förståelsen för folk som inte gillar hockey är det inte alltid så väl ställt med. Jag är alltså ett enkelt hockeypucko som har fullt upp med att försöka finansiera mitt eget årskort. Jag vet förstås att AIK jobbar på att marknadsföra sig och att man verkligen försöker dra folk till matcherna. Problemet är att det går väldigt trögt. Och med framtida poliskonstnader så kommer det att bli ännu värre. Priserna kommer att stiga, ännu färre kommer att anse sig ha råd att gå på hockey. (Det är för övrigt dyrt som det är redan idag.) Men om det överhuvudtaget ska bli lönsamt för AIK att spela så kallade högriskmatcher inför publik framöver så krävs det större uppslutning överlag. Ett fullsatt Globen mot Dif må vara hett och efterlängtat, men det får inte kosta mer än det smakar.
Jag är tyvärr varken välbärgad eller särskilt inflytelserik och mitt nätverk är allt annat än stort. Någon supporterklubbsgnagare har jag aldrig varit, kommer sannolikt heller aldrig att bli. Mitt blygsamma bidrag till ett ökat intresse och fler sålda biljetter kommer därför
tisdag 16 augusti 2011
The times they are a-changin' (Edit)
Genom Prozacs alltid lika underhållande blogg blev jag idag varse att AIK ämnar gå över till digitala matchprogram denna säsong. Först tyckte jag det lät som ett bra skämt. Sedan tyckte jag det lät som ett dåligt skämt. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. I ett så kallat marknadsprospekt från AIK Ishockey Marknad, som nås via denna länk, beskrivs tanken med det digitala matchprogrammet:
"Nuvarande matchprogram ersätts under säsong 2011-2012 från tryckt matchprogram till digitalt. Matchprogrammet kommer att distribueras via AIK Ishockeys hemsida mot en prenumerations-kostnad (halv- eller helsäsong)." (s. 13)
Att AIK Ishockey väljer att gå över till digitala matchprogram har naturligtvis ingenting med miljöhänsyn att göra. Det är inte för att någon på kansliet hastigt och lustigt har blivit trädkramare som pappersupplagan går i graven. Rent krasst handlar det om att spara och tjäna pengar, det förstår till och med en ekonomisk idiot som jag. Vad jag däremot inte förstår är hur AIK Ishockey Marknad ska lyckas sälja tillräckligt många digitala prenumerationer för att annonsörerna ska bli nöjda.
Men det kanske bara är jag som är bakåtsträvare och lite digitalt efterbliven. Jag kanske underskattar dagens moderna hockeypublik.
AIK Ishockey Marknad får således förlåta mig. Jag råkar bara vara en matchprogramsnörd av den gamla sorten. En sån som gillar att bläddra i papper och känna lukten av nytryck. Som gillar att skriva i tips och periodsiffror med bläckpenna. Det är därför som det digitala initiativet inte lockar mig alls. Jag kan redan nu säga att jag inte ämnar prenumerera på AIK:s digitala matchprogram i vinter. Inte desto mindre ser jag med spänning fram emot att se hur många som till skillnad från mig faktiskt gör det.
Och helt apropå ingenting: För tio år sedan visste jag inte vad en blogg var för något.
EDIT 2011.08.17:
EHG uppmärksammar mig på att det digitala matchprogrammet faktiskt ingår i säsongskortet. Det hade jag noll koll på. Därmed når annonsörerna troligen ut till en större publik än tidigare, och inte tvärtom som jag först befarade. Läs mer på AIK:s hemsida.
* * *
Come writers and critics
Who prophesize with your pen
And keep your eyes wide
The chance won’t come again
And don’t speak too soon
For the wheel’s still in spin
And there’s no tellin’ who that it’s namin’
For the loser now will be later to win
For the times they are a-changin’
(Bob Dylan)
"Nuvarande matchprogram ersätts under säsong 2011-2012 från tryckt matchprogram till digitalt. Matchprogrammet kommer att distribueras via AIK Ishockeys hemsida mot en prenumerations-kostnad (halv- eller helsäsong)." (s. 13)
Att AIK Ishockey väljer att gå över till digitala matchprogram har naturligtvis ingenting med miljöhänsyn att göra. Det är inte för att någon på kansliet hastigt och lustigt har blivit trädkramare som pappersupplagan går i graven. Rent krasst handlar det om att spara och tjäna pengar, det förstår till och med en ekonomisk idiot som jag. Vad jag däremot inte förstår är hur AIK Ishockey Marknad ska lyckas sälja tillräckligt många digitala prenumerationer för att annonsörerna ska bli nöjda.
Men det kanske bara är jag som är bakåtsträvare och lite digitalt efterbliven. Jag kanske underskattar dagens moderna hockeypublik.
AIK Ishockey Marknad får således förlåta mig. Jag råkar bara vara en matchprogramsnörd av den gamla sorten. En sån som gillar att bläddra i papper och känna lukten av nytryck. Som gillar att skriva i tips och periodsiffror med bläckpenna. Det är därför som det digitala initiativet inte lockar mig alls. Jag kan redan nu säga att jag inte ämnar prenumerera på AIK:s digitala matchprogram i vinter. Inte desto mindre ser jag med spänning fram emot att se hur många som till skillnad från mig faktiskt gör det.
Och helt apropå ingenting: För tio år sedan visste jag inte vad en blogg var för något.
EDIT 2011.08.17:
EHG uppmärksammar mig på att det digitala matchprogrammet faktiskt ingår i säsongskortet. Det hade jag noll koll på. Därmed når annonsörerna troligen ut till en större publik än tidigare, och inte tvärtom som jag först befarade. Läs mer på AIK:s hemsida.
* * *
Come writers and critics
Who prophesize with your pen
And keep your eyes wide
The chance won’t come again
And don’t speak too soon
For the wheel’s still in spin
And there’s no tellin’ who that it’s namin’
For the loser now will be later to win
For the times they are a-changin’
(Bob Dylan)
tisdag 8 februari 2011
A nöff is a nöff
Med anledning av dagens löjliga nyhet så tar jag och länkar till en sportig låt i arkivet. Och så en dikt på det. Glöm inte saltnypan...
Ser du vad jag ser
ser du en liten skit
som sitter här och leroch grymtar med god aptit...
Säg, är det en duracellkanin
Säg, är det en duracellkanin
månne en råtta med munter min
ett grinigt och gnidet gnagarglin
ett grinigt och gnidet gnagarglin
en gris, en galt, ett svin?
Nä, det är bara en Jämtin!lördag 27 november 2010
Salo till salu
Ibland är det svårt med rubriken. Man sitter där med ett långt och välskrivet inlägg. Djuplodande, mångfasetterat, till bredden fyllt med subtiliteter och fallosala flamserier. Man har en sång på gång och man känner ett skriande behov av att publicera. Men så är det där med rubriken. Tänk ibland är det så svårt.
Men så i dag ... rubriken var ju närmast given. Desto svårare då att få till själva inlägget. Men bend it like Boris.
salu s. oböjl. i yttr. · till s.
till försäljning, att köpa
saldo s. -t -n · skillnad
mellan debet o. kredit,
över- el. underskott
SAOL & SALO
Men så i dag ... rubriken var ju närmast given. Desto svårare då att få till själva inlägget. Men bend it like Boris.
salu s. oböjl. i yttr. · till s.
till försäljning, att köpa
saldo s. -t -n · skillnad
mellan debet o. kredit,
över- el. underskott
SAOL & SALO
onsdag 31 mars 2010
Lövens höst är vår
Lövens höst är vår
Till marken föll de slagna
Se barken börjar flagna
I parken kala björkar står
Vi vet nog hur ni mår
där ni nu står bedragna
där ni nu står fråntagna
er gröna, sköna vår
¤ ¤ ¤
Näver säg näver
Hur räddar man en skog från döden
Jo, man anropar räddaren i nöden
Ett björklövsbudgetsammanbrott
kräver visst näringslivstillskott
Till marken föll de slagna
Se barken börjar flagna
I parken kala björkar står
Vi vet nog hur ni mår
där ni nu står bedragna
där ni nu står fråntagna
er gröna, sköna vår
¤ ¤ ¤
Näver säg näver
Hur räddar man en skog från döden
Jo, man anropar räddaren i nöden
Ett björklövsbudgetsammanbrott
kräver visst näringslivstillskott
lördag 6 mars 2010
Allt eller inget
Allt eller inget är vår filosofi
vi satsar allt vi har
det lilla som finns kvar
ty allt eller inget är vår filosofi
Allt eller inget är vår strategi
det blev ett njet till svar
därmed ingen kaviar
men allt eller inget är vår strategi
Allt eller inget är vår melodi
den som inga byxor har
får månne gå med rumpan bar
men allt eller inget är vår melodi
vi satsar allt vi har
det lilla som finns kvar
ty allt eller inget är vår filosofi
Allt eller inget är vår strategi
det blev ett njet till svar
därmed ingen kaviar
men allt eller inget är vår strategi
Allt eller inget är vår melodi
den som inga byxor har
får månne gå med rumpan bar
men allt eller inget är vår melodi
onsdag 3 mars 2010
Leksands sak är vår!
Det är ingen nyhet att elitserieklubbarna drar in ca trettio gånger så mycket kulor i startbidrag som sina allsvenska dito inför nästa säsong. Och det är egentligen inte heller där som skon klämmer. Felet är och förblir att en serieseger i allsvenskan betyder absolut INGENTING. Minst en direktplats till Elitserien ska vi ha att slåss om!
Om AIK når kvalserien men misslyckas att gå upp håller jag tummarna för att minst ett annat allsvenskt lag tar över stegen och klättrar upp. Vilket som helst går bra. Alltså: Heja heja AIK! Och om det skulle råka gå käpprätt åt helvete för oss: Heja Leksand! Heja Växjö! Heja Almtuna! Ja, ta mig fan heja Malmö till och med!
SVT Play: Ekonomiskt stöd ger stängd elitserie
måndag 25 januari 2010
Hedenström i Sportsnack
AIK Hockeys förre ordförande, Mats Hedenström, var dagens gäst i SR:s Sportsnack. Där gav han dels sin syn på KHL-spåret, dels kommenterade han förra säsongens ekonomiska fiasko. Intervjun börjar ca 10.30 in i ljudklippet.
tisdag 5 januari 2010
No ghost host
Mot Troja - host host - borta brukade vi komma till korta. Så är det inte längre. Numera - harkel - vinner vi i Ljungby. Vi kommer inte till korta längre för vi har en Ryno - host host - som är lång och en Bång som - ursäkta mig - det säger pang, tjoff, tjong om.
¤ ¤ ¤
Ding dong, gong-gong
Bring him in - Daniel Bång
¤ ¤ ¤
Igår kväll såg jag visserligen inte fighten med egna ögon men jag hörde den, eller... jag hörde i alla fall om den. Sveriges Radio Kronoberg direktsände från Sunnerbohov via webben och det var ofantligt spännande att vara lyssnare. "Jag får vara era ögon", sa kommentatorn vid ett tillfälle. Snacka om sanning med modifikation. Ett tag undrade jag om jag hade blivit blind.
Under hela matchen satt jag som ett frågetecken vid min internetmaskin. Vad snackar gubben om? Vilka är det som har pucken nu då? Det var liksom svårt att se saker och ting framför sig. I princip lyckades kommentatorn förmedla synen av en rink, ett gäng spelare från olika lag och en puck. Resten fick man mer eller mindre lista ut själv.
"Bergström kan starta en kontring för AIK", sa kommentatorn vid ett tillfälle, bara för att tre sekunder senare konstatera: "Och det är ännu en mycket bra räddning av Christopher Heino-Lindberg i AIK-kassen." Sedan hostade han lite grann, harklade sig, sa förlåt för hostigheten och begav sig åter in i dimman... Vilket äventyr!
Det är som jag alltid har sagt: Det finns ingenting som är så spännande som att lyssna på hockey på radion.
¤ ¤ ¤
Ryno blev alltså tvåmålsskytt mot Troja. Han tycks av någon märklig anledning trivas som allra bäst i Sunnerbohov. Tre av Rynos fem kassar denna säsong har kommit just där. Blir det islossning nu eller får man vänta en sisådär fem-sex-tretton matcher på nästa Rynostrut?
¤ ¤ ¤
Enligt gårdagens officiella skotträknare sköt hemmalaget hela 64 skott på AIK:s mål. Den siffran har jag lite svårt att ta på allvar. Men det förstås, Troja kanske ville utmana seriens skottvilligaste lag. Eller så trodde smålänningarna att det delas ut skottpengar i HockeyAllsvenskan. Jo, men vi menar, se på AIK som är så rika...
¤ ¤ ¤
Nåja. Sist men inte minst vill jag ta tillfället i akt och hylla alla AIK:are som på ett eller annat sätt hjälpt till att rädda klubben i våra hjärtan. Är det några som är värda stående ovationer på Hovet i morgon så är det vi!
¤ ¤ ¤
Ding dong, gong-gong
Bring him in - Daniel Bång
¤ ¤ ¤
Igår kväll såg jag visserligen inte fighten med egna ögon men jag hörde den, eller... jag hörde i alla fall om den. Sveriges Radio Kronoberg direktsände från Sunnerbohov via webben och det var ofantligt spännande att vara lyssnare. "Jag får vara era ögon", sa kommentatorn vid ett tillfälle. Snacka om sanning med modifikation. Ett tag undrade jag om jag hade blivit blind.
Under hela matchen satt jag som ett frågetecken vid min internetmaskin. Vad snackar gubben om? Vilka är det som har pucken nu då? Det var liksom svårt att se saker och ting framför sig. I princip lyckades kommentatorn förmedla synen av en rink, ett gäng spelare från olika lag och en puck. Resten fick man mer eller mindre lista ut själv.
"Bergström kan starta en kontring för AIK", sa kommentatorn vid ett tillfälle, bara för att tre sekunder senare konstatera: "Och det är ännu en mycket bra räddning av Christopher Heino-Lindberg i AIK-kassen." Sedan hostade han lite grann, harklade sig, sa förlåt för hostigheten och begav sig åter in i dimman... Vilket äventyr!
Det är som jag alltid har sagt: Det finns ingenting som är så spännande som att lyssna på hockey på radion.
¤ ¤ ¤
Ryno blev alltså tvåmålsskytt mot Troja. Han tycks av någon märklig anledning trivas som allra bäst i Sunnerbohov. Tre av Rynos fem kassar denna säsong har kommit just där. Blir det islossning nu eller får man vänta en sisådär fem-sex-tretton matcher på nästa Rynostrut?
¤ ¤ ¤
Enligt gårdagens officiella skotträknare sköt hemmalaget hela 64 skott på AIK:s mål. Den siffran har jag lite svårt att ta på allvar. Men det förstås, Troja kanske ville utmana seriens skottvilligaste lag. Eller så trodde smålänningarna att det delas ut skottpengar i HockeyAllsvenskan. Jo, men vi menar, se på AIK som är så rika...
¤ ¤ ¤
Nåja. Sist men inte minst vill jag ta tillfället i akt och hylla alla AIK:are som på ett eller annat sätt hjälpt till att rädda klubben i våra hjärtan. Är det några som är värda stående ovationer på Hovet i morgon så är det vi!
lördag 2 januari 2010
Money on my mind
Näej, nu börjar det kännas olustigt igen. Nu går jag och oroar mig. Hur står det till med ekonomin egentligen? Jag är så trött på att gå och tänka på pengar hela tiden. Pengar är inte min grej. Ingenting intresserar mig mindre än pengar. Man måste så klart ha dem och man ser till att dra in dem men att gå omkring och tänka på dem hela tiden? Näej, det passar mig inte.
Det är så förbannat tråkigt att tänka på pengar. Jag vill tänka på annat. Som på hockey till exempel. Eller Ryno! Ja, det ska jag banne mig göra nu. Jag ska tänka på Ryno. Nu tänker jag på Ryno. Ryno, Ryno, Ryno. Jag söker efter Ryno på YouTube och ser vad som händer...
Det är så förbannat tråkigt att tänka på pengar. Jag vill tänka på annat. Som på hockey till exempel. Eller Ryno! Ja, det ska jag banne mig göra nu. Jag ska tänka på Ryno. Nu tänker jag på Ryno. Ryno, Ryno, Ryno. Jag söker efter Ryno på YouTube och ser vad som händer...
måndag 28 december 2009
Livet är underbart
Idag är jag på oväntat gott humör. Vete fan vad det är men jag bara lallar omkring som en annan flumgubbe. Ingenting tycks kunna rubba min nyfunna livsglädje...
-
AIK:s ordförande säger att det ser bra ut. Hoppas hoppas HOPPAS att han talar sanning.
-
Mikael Samuelsson är, för att tala Eddie Meduza-språk, för jävla braoo!
-
Den här låten är också för jävla braoo.
-
I grund och botten är jag emot att AIK drar till KHL. Samtidigt inser jag att det kanske är där vi har vår framtid. En dag som denna, när jag är positiv som fan och känner att allt kommer att gå bra, kan jag till och med se fördelar med en KHL-flytt.
I morgon kommer Sundsvall till Hovet. Vi ska krossa dem!
-
AIK:s ordförande säger att det ser bra ut. Hoppas hoppas HOPPAS att han talar sanning.
-
Mikael Samuelsson är, för att tala Eddie Meduza-språk, för jävla braoo!
-
Den här låten är också för jävla braoo.
-
I grund och botten är jag emot att AIK drar till KHL. Samtidigt inser jag att det kanske är där vi har vår framtid. En dag som denna, när jag är positiv som fan och känner att allt kommer att gå bra, kan jag till och med se fördelar med en KHL-flytt.
I morgon kommer Sundsvall till Hovet. Vi ska krossa dem!
söndag 27 december 2009
I väntan på vadå?
Till att börja med: Grattis Mora. Tio raka segrar är stort. Att två av dem kommit mot oss svartgula gör inte bedriften mindre.
Personligen har jag emellertid lite svårt att engagera mig i de sportsliga resultaten för närvarande. Det var förstås tråkigt att AIK förlorade idag men allvarligt talat, vem bryr sig? Vi gnagare har i mellandagarna annat att tänka på än själva tabelläget. Vår fortsatta existens till exempel.
Blir det inte mycket folk mot Sundsvall på tisdag vete faan om jag orkar tro på mirakel längre. Jag har förstås redan insett att det blir svårt att greja elitlicensen till nästa säsong. Frågan är om AIK överlever som hockeyförening överhuvudtaget. Kanske är en övergång till KHL det enda som kan rädda oss?
Det mest frustrerande och irriterande med hela den här soppan är att man som vanlig supporter har noll koll på läget. Vi supportrar ges ingen insyn. Vi får inte veta någonting. Ändå är vi många som pyntar in pengar. En del köper aktier, andra sms:ar, några beställer tröjor. Ingen vet egentligen var pengarna tar vägen. Räddar vi AIK nu? Slänger vi våra stålar i sjön? Det återstår att se vad våra insaster är värda. Allt vi kan gör just nu är att vänta...
En helt annan fråga: Hur kan man som förbundskapten ens fundera på att ta ut Fredrik Modin till OS-truppen?
torsdag 17 december 2009
Allt har ett pris
Kris, kris kris, kris
allt har ett pris
satsning på is
Kris, kris
kris, kris
läggs rimligtvis
på is
Kris, kris
kris, kris
fortsättningsvis
blir min devis
blir min devis
Kris, kris
allt har ett pris
kris, kris
kris
kris, kris
kris
Kris, kris
kris, kris
kris, kris
allt har ett pris
ta en spargris
fyll den med flis
fyll den med flis
kris, kris
allt har ett pris
satsning på is
läggs på is
allt har ett pris
kris, kris
allt har ett pris
kris, kris
allt har ett pris
kris
torsdag 29 oktober 2009
Ett svårlokaliserat långskott
Kopplingen mellan det ena och det andra är inte alltid helt glasklar, det medges. För att hänga med i min boriska sambandscentral kan det här behövas både långsökt och långsiktigt tänkande. Därför rekommenderas inte svartgula styrelseledamöter att ta del av detta djuplodande inlägg.
fredag 4 september 2009
Gnagarens klagan
Liten råtta sitter i
litet, slitet skafferi
Ser den rikes frosseri
"Mer!" är masens melodi
Liten råttas raseri
Har knappt ens råd med logi
Proklamerar med ett skri:
"Satt i skuld är inte fri!"
Liten råtta gör sorti
på grund av svag ekonomi
Ärligt talat, kära ni
Vem fan blir rik på poesi?
litet, slitet skafferi
Ser den rikes frosseri
"Mer!" är masens melodi
Liten råttas raseri
Har knappt ens råd med logi
Proklamerar med ett skri:
"Satt i skuld är inte fri!"
Liten råtta gör sorti
på grund av svag ekonomi
Ärligt talat, kära ni
Vem fan blir rik på poesi?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)