AIK är min gungstol. Den ger mig något att göra men den kommer ingenstans.
Fräckt och helt sonika tar jag mig inatt friheten att inleda med ett par ihopsnodda rader från en kille som heter Kent. Kent är en hård-mjuk kille som hejar på Södertälje. Han har en kompis som heter Hjelm och är nervös. Men i övrigt är det inget fel på honom. Vi är vänner.
AIK är min gungstol och har så varit sedan jag som liten parvel en gång klättrade upp i den. I ivern över mina nyfunna sysselsättning höll jag redan 1987 på att gunga baklänges omkull. Idag gungar jag med stil och feeling men fortfarande står stoljävelen där den står. Jag upplever ingen rörelse. Jag upplever blott ett evigt pendlande. Ner och upp, upp och ner, Gnaget gungar, Boris ler... Åh, vad kul det är att gunga.
Fast igår var det trist. Jättetrist att gunga, faktiskt.
AIK föll tungt, så tungt mot Asplöven. Det är möjligt att Asplöven leder serien. Ja, det är till och med mycket möjligt att de är riktigt bra men det är fortfarande inte okej. Vi ska inte förlora mot jävla Asplöven. Det är ett brott mot den världsliga ordningen. Torska mot Asplöven, pyttsan! Inte på Hovet. Inte, aldrig, nej, nej, NEJ! Jag har lika svårt att acceptera en förlust hemma mot Asplöven som jag har svårt att acceptera det här med att folk säger "asseptera". Vad är det för snack? Bärra hem Berra?
* * *
Nu får det vara nog, reste jag mig inte upp och sa efter slutsignalen. Men jag tänkte det. Jag kände det. Som Mats Wennerholm fast i hjärta och själ. Jag k ä n d e att det fick vara nog.
* * *
Efter Västerås-AIK var jag övertygad om att ett av lagen skulle börja klättra. Jag hade rätt men ack så fel. Hastigt och mycket olustigt har Västerås plockat tre raka segrar. Allt medan AIK gått från klarhet till dimma. Skador på nyckelspelare (Ekarv, Lindqvist och Sandberg), ett uselt powerplay och en inte alls särskilt pånyttfödd nummer nittiotvå har knappast gagnat Gnaget. Lägg därtill ett försvarsspel som åter börjat haverera och vem som helst fattar hur svårt det kan vara.
* * *
Hur svårt kan det vara?
* * *
Några korta:
Jag är trött på s.k. AIK:are som så fort hockeylaget torskar ser som sin uppgift att sprida dynga omkring sig. Jag har inga problem med att AIK:are kritiserar. Det gör jag själv så gärna. Men man kan ju någon gång försöka lyfta fram det positiva också.
Rudslätts misstag inför säsongen: Han signade Nylander d.ä. I övrigt har han byggt utifrån givna förutsättningar.
Lösningen på AIK:s nuvarande problem är inte att Rudslätt avgår. Lösningen är nog snarare en kombination av: 1) bättre försvarsspel, 2) bättre powerplay. Då vinner vi.
Jag tror fortfarande på laget och lagbygget. Inte desto mindre vill jag se en omedelbar förändring i truppen.
* * *
I'm older than I wish to be
This town holds no more for me
All my life I try to find another way
I don't care for your attitude
You bring me down I think you're rude
All my life I try to make a better day
tisdag 21 oktober 2014
onsdag 15 oktober 2014
Bright side of the road
Mod, nytt blod och tålamod. Det är vad den här säsongen handlat om så här långt. För AIK och för oss AIK:are.
* * *
Matchen som sådan var kvalitetsmässigt kanske ingen höjdare. Lagen tog ut varandra. Inte desto mindre: Engstrand var mycket bra i AIK-kassen. Försvarsspelet såg mestadels stabilt ut. AIK krigade matchen igenom. Och viktigast av allt: Vi vann - igen!
Igår visade spelare och ledare att "Nya AIK" inte bara är snack och lite verkstad. AIK stod upp och krigade ända in i mål. AIK vek inte ned sig. Trots ett flertal ordinarie spelare borta (precis som i Västerås senast) hittade LAGET GNAGET ett sätt att vinna. Trots underläge med bara minuter kvar att spela, trots att Malmö blockade fler skott än det finns sandkorn i Sahara, trots att vi återigen saknade Christian Sandbergs terriertrampande djupt ned i motståndarnas zon, lyckades AIK ta matchen till förlängning och knipa bonuspoängen.
Att just Marcus Jonsson skulle avgöra till vår fördel var förutbestämt. Ingen personifierar detta energiska lag så som Messy.
* * *
Matchen som sådan var kvalitetsmässigt kanske ingen höjdare. Lagen tog ut varandra. Inte desto mindre: Engstrand var mycket bra i AIK-kassen. Försvarsspelet såg mestadels stabilt ut. AIK krigade matchen igenom. Och viktigast av allt: Vi vann - igen!
Framåt finns det mer att uträtta. Men precis som med det mesta denna svartgula hockeyhöst stavas även här nyckelordet t å l a m o d.
Den vinner som är trägen. Den förlorar som ger opp.
Den vinner som är trägen. Den förlorar som ger opp.
* * *
Vägen är inslagen, asfalten är lagd. I morgon väntar en kort tripp till Södertälje och ny jakt på poäng. Hur matchen än slutar är jag säker: AIK är på väg åt rätt håll.
From the dark end of the street
To the bright side of the road
Mod, nytt blod och tålamod. Det är vad den här säsongen kommer att handla om. Ända in i april.
To the bright side of the road
Mod, nytt blod och tålamod. Det är vad den här säsongen kommer att handla om. Ända in i april.
lördag 11 oktober 2014
Stand by me
1. Försvarsspelet, som var så oerhört svajigt i inledningen av säsongen, börjar äntligen sitta som det ska. Mot Västerås var AIK genomgående stabila i egen zon. I tredje perioden lyckades vi spela på ledning hela vägen fram till fläskfians trudelutt. Härligt!
2. AIK gjorde återigen mål i powerplay, två stycken till och med. Fantastiskt nog var det Ryan McKiernan som gjorde båda målen. Någon, ni får gissa vem, stod i första pausen och sågade just McKiernan för hans bristande spelförståelse och återkommande felbeslut i egen zon. Jag kan egentligen ingenting om hockey.
3. Uthålligheten. Trots väldigt många spelare på skadelistan orkade AIK manövrera ut Västerås på bortaplan. Det finns hjärta och styrka i laget. Mot slutet anade jag att en trötthet började sprida sig, men spelarna fortsatte agera konsekvent och metodiskt. Korta, intensiva byten, avlastning och sarg ut. AIK ägde den egna blålinjen och var nästan varje gång först ned till pucken bakom eget mål.
* * *
Mindre bra var utbudet av mördegsprodukter i ABB Arena. Jag trodde i min enfald att Västerås var en hockeystad. Noll mazariner men en helvetes massa klappor senare vet jag bättre.
* * *
Det började med ett skojfriskt inlägg. Fem år senare, efter mycket käbbel och skratt i bloggosfären, på twitter och i telefon, möttes vi till slut över en kopp kaffe. Du och jag, GurkOlle. Vi är vänner.
* * *
Efter AIK:s vinst i Västerås vill jag framförallt hylla Daniel Rudslätt.
För tålamodet och för modet.
För karaktären.
För integriteten.
För att han valde att stanna kvar på sin post, trots att det blåste kalla stormar.
Mod, karaktär och integritet. Det är vad ledare är gjorda av.
torsdag 9 oktober 2014
Framåt, stolta AIK!
Det går bättre och bättre dag för dag. Sakta men säkert håller AIK på att få ihop ett lag och ett spel som ger segrar och poäng.
Efter andra raka hemmavinsten pekar kurvan åt rätt håll. Man brukar säga att det är små marginaler i ishockey. Det är en floskel men den är sann. Det är små marginaler i ishockey. AIK förlorade ett antal matcher i inledningen av säsongen som man lika gärna hade kunnat vinna. Nu vinner AIK matcher som man lika gärna hade kunnat förlora. Eller? Är det verkligen så? Nej, kanske inte riktigt. Skillnaden mellan nu och då är att AIK nu är bättre på att försvara den egna kassen. Nu är AIK bättre i powerplay. Nu är AIK mer bestämda, mer konsekventa och mindre benägna att fullständigt tappa det i perioder av matcherna.
Det är fortfarande små marginaler. Men AIK har börjat arbeta till sig dessa marginaler. Därför vinner AIK matcher. Därför har AIK numera kontakt med resten av "krisgängen".
* * *
SSK åkte ikväll på sin fjärde raka förlust. Västerås ville inte vara bättre, varför de inkasserade sin femte raka torsk. Medan AIK:s kurva pekar uppåt, pekar flera av rivalernas kurvor nedåt.
* * *
Med elva omgångar spelade toppas den allsvenska tabellen av Vita Hästen och Mora. Plats 3-8 innehas av Almtuna, Asplöven, Rögle, Malmö, Karlskrona och Karlskoga.
Jag sticker ut hakan och hävdar att AIK kommer ha såväl Vita Hästen som Almtuna och Asplöven bakom sig i tabellen efter 52 omgångar. Sannolikt ett par till av de nämnda lagen.
Faktum är att det enda lag i serien som imponerat på mig hittills är Mora.
* * *
För AIK gäller det att fortsätta på den inslagna vägen. Det gäller att hitta ett vägvinnande bortaspel, att få upp självförtroendet - det kollektiva - och att bygga en vinnarkultur i och runtomkring laget.
Nya, hungriga AIK har äntligen börjat få ordning på bitarna. Det sista jag vill se i det här läget är en avdankad 40-plussare ta plats i laget på bekostnad av en blomstrande talang.
Ut med det gamla, in med det nya.
Framåt, stolta AIK!
Efter andra raka hemmavinsten pekar kurvan åt rätt håll. Man brukar säga att det är små marginaler i ishockey. Det är en floskel men den är sann. Det är små marginaler i ishockey. AIK förlorade ett antal matcher i inledningen av säsongen som man lika gärna hade kunnat vinna. Nu vinner AIK matcher som man lika gärna hade kunnat förlora. Eller? Är det verkligen så? Nej, kanske inte riktigt. Skillnaden mellan nu och då är att AIK nu är bättre på att försvara den egna kassen. Nu är AIK bättre i powerplay. Nu är AIK mer bestämda, mer konsekventa och mindre benägna att fullständigt tappa det i perioder av matcherna.
Det är fortfarande små marginaler. Men AIK har börjat arbeta till sig dessa marginaler. Därför vinner AIK matcher. Därför har AIK numera kontakt med resten av "krisgängen".
* * *
SSK åkte ikväll på sin fjärde raka förlust. Västerås ville inte vara bättre, varför de inkasserade sin femte raka torsk. Medan AIK:s kurva pekar uppåt, pekar flera av rivalernas kurvor nedåt.
* * *
Med elva omgångar spelade toppas den allsvenska tabellen av Vita Hästen och Mora. Plats 3-8 innehas av Almtuna, Asplöven, Rögle, Malmö, Karlskrona och Karlskoga.
Jag sticker ut hakan och hävdar att AIK kommer ha såväl Vita Hästen som Almtuna och Asplöven bakom sig i tabellen efter 52 omgångar. Sannolikt ett par till av de nämnda lagen.
Faktum är att det enda lag i serien som imponerat på mig hittills är Mora.
* * *
För AIK gäller det att fortsätta på den inslagna vägen. Det gäller att hitta ett vägvinnande bortaspel, att få upp självförtroendet - det kollektiva - och att bygga en vinnarkultur i och runtomkring laget.
Nya, hungriga AIK har äntligen börjat få ordning på bitarna. Det sista jag vill se i det här läget är en avdankad 40-plussare ta plats i laget på bekostnad av en blomstrande talang.
Ut med det gamla, in med det nya.
Framåt, stolta AIK!
lördag 27 september 2014
Tro på varann
Ännu en förlust på hemmaplan. Ännu en tappad ledning. Orosmoln och avgångskrav? Nej och åter nej. AIK är på rätt väg.
Det var inte ännu ett debacle vi fick se på Hovet denna lördag. Det var inte ännu en svag insats av ett dåligt och fuskbyggt lag. AIK:s uddamålsförlust mot topplaget Mora var någonting helt annat. Det var ett steg i rätt riktning. Vi såg det mot Rögle borta i torsdags. Den gången gjorde AIK mycket bra saker på isen och vann i sudden. Vi såg det mot Mora på Hovet idag. Återigen gjorde AIK mycket bra saker på isen men förlorade i sudden.
* * *
Mora är ett starkt lag - tabellen ljuger inte - och de var riktigt bra idag. Inte minst i andra perioden imponerades jag av deras konsekventa spel och samlade styrka. Mora blir svårslagna 2014/15.
* * *
AIK har så här långt varit allt annat än svårslagna. Tabelljumbo blir man inte hursomhelst. Jag hade aldrig trott att säsongen skulle börja så tungt som den gjort. Visserligen trodde jag att AIK skulle åka på en del förluster i början av seriespelet men precis som alla andra räknade jag även med en hel del segrar. Nu har segrarna uteblivit. Uppförsbacken har blivit brant. Ändå ser jag tydliga och konkreta tecken på att AIK är på väg att få ihop både lagbygget och spelet.
Det var ett grymt offervilligt AIK som förlorade mot Mora idag. Spelarna såg närmast ut att tävla med varandra om vem som kunde täcka flest skott. I första perioden visade samtliga formationer upp samma skridskoåkning, intensitet och jävlar-anamma-inställning som gav två poäng mot Rögle. I andra perioden orkade man dock inte stå emot. Ett starkt och av självförtroende stärkt Mora tog över den berömda taktpinnen. De malde ner AIK och fick utdelning två gånger om. 2-2 i andra pausen var ett logiskt resultat.
I inledningen av tredje perioden såg det ut som i större delen av andra. Då kallade Fröberg till timeout. Ett par minuter senare var ordningen från första perioden mer eller mindre återställd. AIK öste på. AIK skapade chanser. AIK jobbade till sig numerära överlägen. Men mål och momentum (hej Boorchen!) uteblev igen. Ja, det börjar bli tjatigt. Ja, det är surt, tungt och jättetrist. Men anledning till hängläpp och megadepp? Knappast! Tålamod är säsongens nyckelord. T å l a m o d.
* * *
Den finns naturligtvis flera orsaker till AIK:s oerhört tunga start på säsongen. Peter Gradins frånvaro är en av dem.
En annan anledning till kräftgången stavas special teams. Vi gör helt enkelt för få mål i power play samtidigt som vi släpper in för många mål i box play. Faktum är att:
Man behöver inte vara hockeyexperternas hockeyexpert för att dra slutsatsen att AIK, så här långt, är ett av de allsvenska lag som haft allra svårast att anpassa sig till de nya, större anfallszonerna.
* * *
Peter Gradin var tillbaka på Hovet idag. Inte i båset förvisso, men ändå. Så här sa han till Sportbladet efter matchen:
"Vi blir lite ängsliga i andra perioden men överlag är jag ganska nöjd. Mora är ett bra lag, det ska man komma ihåg. Vi följer upp Rögle-segern på ett bra sätt och tar poäng igen. Vi går i rätt riktning."
* * *
Det finns ingen framtid
om vi inte kan tro på varann
Det var inte ännu ett debacle vi fick se på Hovet denna lördag. Det var inte ännu en svag insats av ett dåligt och fuskbyggt lag. AIK:s uddamålsförlust mot topplaget Mora var någonting helt annat. Det var ett steg i rätt riktning. Vi såg det mot Rögle borta i torsdags. Den gången gjorde AIK mycket bra saker på isen och vann i sudden. Vi såg det mot Mora på Hovet idag. Återigen gjorde AIK mycket bra saker på isen men förlorade i sudden.
* * *
Mora är ett starkt lag - tabellen ljuger inte - och de var riktigt bra idag. Inte minst i andra perioden imponerades jag av deras konsekventa spel och samlade styrka. Mora blir svårslagna 2014/15.
* * *
AIK har så här långt varit allt annat än svårslagna. Tabelljumbo blir man inte hursomhelst. Jag hade aldrig trott att säsongen skulle börja så tungt som den gjort. Visserligen trodde jag att AIK skulle åka på en del förluster i början av seriespelet men precis som alla andra räknade jag även med en hel del segrar. Nu har segrarna uteblivit. Uppförsbacken har blivit brant. Ändå ser jag tydliga och konkreta tecken på att AIK är på väg att få ihop både lagbygget och spelet.
Det var ett grymt offervilligt AIK som förlorade mot Mora idag. Spelarna såg närmast ut att tävla med varandra om vem som kunde täcka flest skott. I första perioden visade samtliga formationer upp samma skridskoåkning, intensitet och jävlar-anamma-inställning som gav två poäng mot Rögle. I andra perioden orkade man dock inte stå emot. Ett starkt och av självförtroende stärkt Mora tog över den berömda taktpinnen. De malde ner AIK och fick utdelning två gånger om. 2-2 i andra pausen var ett logiskt resultat.
I inledningen av tredje perioden såg det ut som i större delen av andra. Då kallade Fröberg till timeout. Ett par minuter senare var ordningen från första perioden mer eller mindre återställd. AIK öste på. AIK skapade chanser. AIK jobbade till sig numerära överlägen. Men mål och momentum (hej Boorchen!) uteblev igen. Ja, det börjar bli tjatigt. Ja, det är surt, tungt och jättetrist. Men anledning till hängläpp och megadepp? Knappast! Tålamod är säsongens nyckelord. T å l a m o d.
* * *
Den finns naturligtvis flera orsaker till AIK:s oerhört tunga start på säsongen. Peter Gradins frånvaro är en av dem.
En annan anledning till kräftgången stavas special teams. Vi gör helt enkelt för få mål i power play samtidigt som vi släpper in för många mål i box play. Faktum är att:
- AIK har HockeyAllsvenskans sämsta PP-statistik.
- Endast två lag i serien är sämre än AIK i BP.
Man behöver inte vara hockeyexperternas hockeyexpert för att dra slutsatsen att AIK, så här långt, är ett av de allsvenska lag som haft allra svårast att anpassa sig till de nya, större anfallszonerna.
* * *
Peter Gradin var tillbaka på Hovet idag. Inte i båset förvisso, men ändå. Så här sa han till Sportbladet efter matchen:
"Vi blir lite ängsliga i andra perioden men överlag är jag ganska nöjd. Mora är ett bra lag, det ska man komma ihåg. Vi följer upp Rögle-segern på ett bra sätt och tar poäng igen. Vi går i rätt riktning."
* * *
Det finns ingen framtid
om vi inte kan tro på varann
måndag 22 september 2014
♫ En mazarin ♪ ♫
I denna svåra tid av söndertrasad elitishockey, när SHL och dess klubbar gör sitt yttersta för att hålla uppstickarna kvar i källaren, när supportrar blir till kunder och händer inte längre duger att klappa med, vill Black Boris slå ett bakslag för the good old hockey game.
Till min hjälp har jag ingen mindre än den omättligt populära och älskade gnagaren Robert Broberg. Sjung, hockeyvänner sjung!
* * *
En mazarin
En smak av lycka
Höjd över alla tvivel
Ja, det vill jag tycka
Mördeg och mandelmassa
Toppad med glasyr
Smör, ägg, socker och mjöl
Gör konfektyr!
Åh, en mazarin (en mazarin)
I glada vänners lag
Höjd över alla tvivel (en mazarin)
Du gör mig så svag
Ack, höra den nya tidens klappor klappa
Jag kan ju se SHL-publiken - tappa't
En mazarin (en mazarin)
Vi har ju såren att slicka (en mazarin)
Låta kakans smak förena
Varje pojke, varje flicka
Mm... en mazarin (en mazarin)
Den kan va vit och renande
Liksom isbergets to-o-op
Dölja de förenande
Ingredienserna i sin kro-o-opp
En mazarin (en mazarin)
En smak av lycka (en mazarin)
Höjd över alla tvivel (en mazarin)
Det vill jag tycka (en mazarin)
I en gest för fred (en mazarin)
Vi har ju såren att slicka (en mazarin)
Och låta kakans smak förena
Varje pojke, varje flicka
Mm... en mazarin
söndag 21 september 2014
Nya tider, nya strider
Fem raka förluster. Fem. Raka. Förluster. Det svider och gör ont. En lång stund på natten och ännu på söndagen.
Så länge jag kan minnas har AIK nästan alltid varit uträknade. Gång på gång har klubben och laget rest sig på nio. Nu ligger vi ner igen. Nedslagna, utpumpade. Fyllda av tvivel. Några slickar såren, andra väntar på båren. Efter fem sketna omgångar finns det gnagare som på allvar har gett upp. Själv är jag besviken men inte sviken. I min värld finns det inga alternativ. Jag kommer som alltid att följa det här laget till sista slutsignal.
* * *
Christian Sandberg gjorde två mål igår. Det var positivt.
* * *
Gårdagens förlust ser jag mer än något annat som en coachförlust. Att Fröberg (och Rudslätt?) envisas med att ge spelare som Hynning, Hagelin, Nylander och Blomdahl speltid i avgörande lägen är, mot bakgrund av hur dessa hittills presterat, svårbegripligt.
Från omklädningsrummet nås vi av röster som talar om att jobba vidare med det positiva, att förstärka det som fungerar mer än att fokusera på det som inte fungerar. Det behöver ju inte vara fel. Men vilka signaler sänder man som coach till lagets unga, hungriga spelare (bortsett från Lindqvist, Ekarv och Trkulja) när man i utsatta lägen fortsätter att ge "gamlingarna" speltid?
Varför går Nylander före Sellerstrand ? Varför går Hagelin före Kovacs?
Det sannolika svaret på dessa frågor är att man från lagledningens håll inte vill lasta på de unga för mycket ansvar. Samtidigt, ska man komma ihåg, har det mesta från och omkring AIK under sommaren och hösten handlat om nystart, framtid, och unga, orädda spelare. Om allt snack om "Nya AIK" inte bara ska framstå som svammel och tomma ord så är det nu dags för verkstad. Fem raka förluster talar sitt tydliga språk. Ut med det gamla, in med det nya!
Med allt detta sagt: Den stora coachförlusten stavas en man kort i båset. Peter Gradin har lämnat ett stort tomrum efter sig. Det vore djupt orättvist att lasta Fröberg/Rudslätt för allt som har gått snett. Tur förtjänar man förvisso men faktum är att oturen så här långt grinat gnagaren i nyllet. Allt handlar inte om oskicklighet.
* * *
Fem raka förluster förändrar i grunden ingenting. Jag vet att vi är många vars engagemang är som starkast i motgång.
Nya tider, nya strider.
Krigare vi är.
Så länge jag kan minnas har AIK nästan alltid varit uträknade. Gång på gång har klubben och laget rest sig på nio. Nu ligger vi ner igen. Nedslagna, utpumpade. Fyllda av tvivel. Några slickar såren, andra väntar på båren. Efter fem sketna omgångar finns det gnagare som på allvar har gett upp. Själv är jag besviken men inte sviken. I min värld finns det inga alternativ. Jag kommer som alltid att följa det här laget till sista slutsignal.
* * *
Christian Sandberg gjorde två mål igår. Det var positivt.
* * *
Gårdagens förlust ser jag mer än något annat som en coachförlust. Att Fröberg (och Rudslätt?) envisas med att ge spelare som Hynning, Hagelin, Nylander och Blomdahl speltid i avgörande lägen är, mot bakgrund av hur dessa hittills presterat, svårbegripligt.
Från omklädningsrummet nås vi av röster som talar om att jobba vidare med det positiva, att förstärka det som fungerar mer än att fokusera på det som inte fungerar. Det behöver ju inte vara fel. Men vilka signaler sänder man som coach till lagets unga, hungriga spelare (bortsett från Lindqvist, Ekarv och Trkulja) när man i utsatta lägen fortsätter att ge "gamlingarna" speltid?
Varför går Nylander före Sellerstrand ? Varför går Hagelin före Kovacs?
Det sannolika svaret på dessa frågor är att man från lagledningens håll inte vill lasta på de unga för mycket ansvar. Samtidigt, ska man komma ihåg, har det mesta från och omkring AIK under sommaren och hösten handlat om nystart, framtid, och unga, orädda spelare. Om allt snack om "Nya AIK" inte bara ska framstå som svammel och tomma ord så är det nu dags för verkstad. Fem raka förluster talar sitt tydliga språk. Ut med det gamla, in med det nya!
Med allt detta sagt: Den stora coachförlusten stavas en man kort i båset. Peter Gradin har lämnat ett stort tomrum efter sig. Det vore djupt orättvist att lasta Fröberg/Rudslätt för allt som har gått snett. Tur förtjänar man förvisso men faktum är att oturen så här långt grinat gnagaren i nyllet. Allt handlar inte om oskicklighet.
* * *
Fem raka förluster förändrar i grunden ingenting. Jag vet att vi är många vars engagemang är som starkast i motgång.
Nya tider, nya strider.
Krigare vi är.
fredag 19 september 2014
Glöd, passion och jävlar anamma
Man manar till tålamod och får se ett lag som tigger om att få kritik. Det duger inte att uppträda som AIK gjorde igår kväll.
Det var inte ett lag som lyste av självförtroende som klev in på isen i Oskarshamn. Tvärtom. Av tro, hopp och tålamod syntes inte röken. De enda som verkade tro på AIK igår var (några av) supportrarna. Personligen upplevde jag under bråkdelen av en period hur min egen tro förbyttes i tvivel. AIK uppträdde som ett nervigt juniorlag kryddat med en handfull virriga föredettingar. Den som tittade riktigt noga kunde se att Michael Nylanders klubba i själva verket var en rullator. Ingenting fungerade. Ingenting var bra. Allting luktade bottenslam och sopnedkast. Man blev inte glad. Man blev trött.
* * *
Med de unga spelarna säger jag: Ha tålamod.
Till de äldre spelarna säger jag: Prestera eller dra!
* * *
Det är förhoppningsvis ett lag som brinner av revanschlust som åker in genom borgen på Hovet i morgon. Det är förhoppningsvis ett lag som tänker visa att det s.k. "Nya AIK" inte bara är snack och tomma ord. Kommer ni ihåg vad Patric Blomdahl lovade i samband med upptaktsträffen? Vi är några stycken som gärna vill se det löftet infrias. Och det med start i morgon. Mot Timrå. På Hovet.
En femte raka torsk vore förödande, inte bara för spelarnas självförtroende. Om AIK överhuvudtaget ska lyckas locka några säsongskortslösa gnagare till matcherna framöver krävs det glöd, passion och jävlar anamma.
Sedan gör det förstås inget om AIK dessutom lyckas vinna för en gångs skull. #JAGÄR inte bitter.
Det var inte ett lag som lyste av självförtroende som klev in på isen i Oskarshamn. Tvärtom. Av tro, hopp och tålamod syntes inte röken. De enda som verkade tro på AIK igår var (några av) supportrarna. Personligen upplevde jag under bråkdelen av en period hur min egen tro förbyttes i tvivel. AIK uppträdde som ett nervigt juniorlag kryddat med en handfull virriga föredettingar. Den som tittade riktigt noga kunde se att Michael Nylanders klubba i själva verket var en rullator. Ingenting fungerade. Ingenting var bra. Allting luktade bottenslam och sopnedkast. Man blev inte glad. Man blev trött.
* * *
Med de unga spelarna säger jag: Ha tålamod.
Till de äldre spelarna säger jag: Prestera eller dra!
* * *
Det är förhoppningsvis ett lag som brinner av revanschlust som åker in genom borgen på Hovet i morgon. Det är förhoppningsvis ett lag som tänker visa att det s.k. "Nya AIK" inte bara är snack och tomma ord. Kommer ni ihåg vad Patric Blomdahl lovade i samband med upptaktsträffen? Vi är några stycken som gärna vill se det löftet infrias. Och det med start i morgon. Mot Timrå. På Hovet.
En femte raka torsk vore förödande, inte bara för spelarnas självförtroende. Om AIK överhuvudtaget ska lyckas locka några säsongskortslösa gnagare till matcherna framöver krävs det glöd, passion och jävlar anamma.
Sedan gör det förstås inget om AIK dessutom lyckas vinna för en gångs skull. #JAGÄR inte bitter.
tisdag 16 september 2014
Tro, hopp och tålamod
AIK har inlett säsongen med tre raka förluster. Tre raka förluster, varav två på hemmaplan. Det är inte shit happens och skitsamma. Det är inte fiasko och katastrof.
* * *
Vi är några stycken som har varit med ett tag.
Vid det här laget, med det här laget.
"We've been around, you know."
Några har varit med ett bra tag, andra inte riktigt lika länge. Det som förenar oss, eller åtminstone borde förena oss, är vetskapen om vad det här handlar om. Det hockeyallsvenska tragglandet är ingen dans på rosor. HockeyAllsvenskan är ingen serie som man tar sig igenom utan törnar. Du bygger inte ett nytt lag sent in i sommaren bara för att när hösten infinner sig gå in och hämta hem enkla trepoängare. Inte i den här serien. Det fungerar inte så. Det som fungerar är hårt jobb och skicklighet.
Tro, hopp och tålamod.
AIK kommer inte få någonting gratis. Spelare och supportrar gör bäst i att acceptera och förstå det. Omfamna det.
"Du är dina val, dina handlingar", sjunger Ulf och så är det ju. Så är det ju. Gnagaren väljer själv hur en vill ha det. Antingen kan en välja att se det negativa, det dåliga, det som inte fungerar och grotta ned sig i det. Eller så kan en välja att se det positiva, det bra, det som faktiskt fungerar och bygga på det. Där den som är destruktiv ser ett fallfärdigt hus ser den som är konstruktiv ett halvfärdigt hus. Lagd grund ligger. Nu är det upp till gnagaren att bestämma sig. Ska en rasera de fallfärdiga väggarna eller ska en stabilisera de halvfärdiga väggarna? Gnagaren är sina val, sina handlingar.
Ikväll såg jag ett AIK som brände sina chanser att koppla greppet. AIK borde ha gjort mål i slutet av första perioden. AIK borde ha gjort mål i slutet av andra perioden. AIK borde ha gjort 3-2 strax efter kvitteringen i tredje perioden. Men det ville sig inte. En kombination av otur och oskicklighet resulterade i ännu en snöplig förlust. Klena uppspel, taskig tajming, stora svårigheter att med bibehållen fart ta sig genom mittzon... Enkla individuella misstag. Pang! Bom! Dundertorsk! Javisst, det gör ont när det brister. Men i motgång prövas karaktären. "When the shit hits the fan, some guys run and some guys stay..." Det är så sant som det är sagt.
* * *
Vi är några stycken som har varit med ett tag.
Vid det här laget, med det här laget.
"We've been around, you know."
Några har varit med ett bra tag, andra inte riktigt lika länge. Det som förenar oss, eller åtminstone borde förena oss, är vetskapen om vad det här handlar om. Det hockeyallsvenska tragglandet är ingen dans på rosor. HockeyAllsvenskan är ingen serie som man tar sig igenom utan törnar. Du bygger inte ett nytt lag sent in i sommaren bara för att när hösten infinner sig gå in och hämta hem enkla trepoängare. Inte i den här serien. Det fungerar inte så. Det som fungerar är hårt jobb och skicklighet.
Tro, hopp och tålamod.
AIK kommer inte få någonting gratis. Spelare och supportrar gör bäst i att acceptera och förstå det. Omfamna det.
söndag 14 september 2014
Etthundrafemtio poäng kvar...
AIK har inlett säsongen med två raka förluster. En inspelad poäng av sex möjliga. Surt sa räven och gnagaren höll med.
Torsdagens premiär på Hovet fick ett snöpligt slut. Det snöpliga slutet följdes upp med platt fall i Haparanda. Pessimisten drar paralleller till förra säsongen: Nu känns det så där igen. Optimisten rycker på axlarna och tar det kallt. Realisten inser att det finns en hel del att jobba på och manar pessimisten till tålamod med lagbygget. Sakta men säkert ska AIK anno 2014/15 ta kliv i rätt riktning. Förlusten mot Asplöven var inte så väldigt oväntad. Den var inte ett s.k. fall framåt. Men kanske var den ett litet uppvaknande. Inte minst för optimisten. Välkommen till HockeyAllsvenskan, typ. AIK kommer inte att få någonting gratis den här säsongen.
En poäng så här långt alltså. Etthundrafemtio kvar att spela om. Än så länge ingen anledning till oro. Än så länge ingen orsak till panik.
* * *
Michael Lindqvist gjorde säsongsdebut igår. Han kommer att bli viktig för AIK. Mycket viktig. Tillsammans med Ekarv ska han bära ett lass framåt. Exakt hur tungt det lasset blir att bära kan vi sia om. En sak är jag säker på: Pöjkera är redo. Fröberg tror och hoppas nog att fler spelare får fart på poängproduktionen snart. Jag vet inte hur han tänker men det är ju ingen vild gissning att några av namnen stavas Sandberg, Trkulja, Hagelin och Lillieström Karlsson. Räkna dock inte med någon målfest på tisdag. Det är Almtuna vi möter.
Förresten älskar jag redan Marcus "Messy" Jonsson. Han har alla förutsättningar att bli en publikfavorit på Hovet.
* * *
Gårdagens stora hjältar åkte i samlad trupp till Haparanda. De höll stämningen uppe matchen igenom och hyllade laget långt efter att den feta damen tystnat. Trots torsk och platt fall stod de kvar på läktaren och gav sin närmast villkorslösa kärlek.
Jag är säker på att spelarna förstod. I år har vi tålamod.
Torsdagens premiär på Hovet fick ett snöpligt slut. Det snöpliga slutet följdes upp med platt fall i Haparanda. Pessimisten drar paralleller till förra säsongen: Nu känns det så där igen. Optimisten rycker på axlarna och tar det kallt. Realisten inser att det finns en hel del att jobba på och manar pessimisten till tålamod med lagbygget. Sakta men säkert ska AIK anno 2014/15 ta kliv i rätt riktning. Förlusten mot Asplöven var inte så väldigt oväntad. Den var inte ett s.k. fall framåt. Men kanske var den ett litet uppvaknande. Inte minst för optimisten. Välkommen till HockeyAllsvenskan, typ. AIK kommer inte att få någonting gratis den här säsongen.
En poäng så här långt alltså. Etthundrafemtio kvar att spela om. Än så länge ingen anledning till oro. Än så länge ingen orsak till panik.
* * *
Michael Lindqvist gjorde säsongsdebut igår. Han kommer att bli viktig för AIK. Mycket viktig. Tillsammans med Ekarv ska han bära ett lass framåt. Exakt hur tungt det lasset blir att bära kan vi sia om. En sak är jag säker på: Pöjkera är redo. Fröberg tror och hoppas nog att fler spelare får fart på poängproduktionen snart. Jag vet inte hur han tänker men det är ju ingen vild gissning att några av namnen stavas Sandberg, Trkulja, Hagelin och Lillieström Karlsson. Räkna dock inte med någon målfest på tisdag. Det är Almtuna vi möter.
Förresten älskar jag redan Marcus "Messy" Jonsson. Han har alla förutsättningar att bli en publikfavorit på Hovet.
* * *
Gårdagens stora hjältar åkte i samlad trupp till Haparanda. De höll stämningen uppe matchen igenom och hyllade laget långt efter att den feta damen tystnat. Trots torsk och platt fall stod de kvar på läktaren och gav sin närmast villkorslösa kärlek.
Jag är säker på att spelarna förstod. I år har vi tålamod.
fredag 29 augusti 2014
O Captain! My Captain!
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Christian Sandberg är AIK.
Vi har hört det förr. Det där ordet som blivit så populärt bland hockeytyckarna och Leif Boorch: Kulturbärare. Varje lag behöver sina kulturbärare. Få spelare i dagens hockey lever bättre upp till detta epitet än Christian Sandberg. Christian Sandberg är the kulturbärare. Christian Sandberg är AIK. Han debuterade i A-laget 2004/05 (division 1-säsongen). Han slog igenom i AIK, han var med och gjorde AIK till ett topplag i Allsvenskan. Han blev assisterande kapten i AIK, han var med och ledde AIK tillbaka till finrummet.
Han var med och ledde AIK till två raka semifinaler. Han stannade kvar när andra drog vidare.
Christian Sandberg lämnade inte det skepp som sjönk.
* * *
Christian Sandberg kommer kanske varken att spela med ett C eller ett A på bröstet 2014/15. I mina ögon är och förblir han, i vilket fall som helst, lagets ledare. Gnagets rättmätige kapten.
* * *
Christian Sandberg blev inte den poängkung i Elitserien som många med mig hoppades och trodde 2010. Han blev inte landslagscenter. Istället blev han något annat: AIK-hjärtat personifierat.
Ingen jobbade hårdare än Sampa. Ingen brann mer för klubbmärket än han. Just därför känns det så bra att just Christian Sandberg skrivit på för två nya år med AIK.
En dag ska han bära AIK dit klubben hör hemma. En dag ska han återförenas med Daniel Bång.
* * *
O Captain! My Captain! Rise up and hear the bells!
Ryktet om AIK Hockeys död är starkt överdrivet.
Vi har hört det förr. Det där ordet som blivit så populärt bland hockeytyckarna och Leif Boorch: Kulturbärare. Varje lag behöver sina kulturbärare. Få spelare i dagens hockey lever bättre upp till detta epitet än Christian Sandberg. Christian Sandberg är the kulturbärare. Christian Sandberg är AIK. Han debuterade i A-laget 2004/05 (division 1-säsongen). Han slog igenom i AIK, han var med och gjorde AIK till ett topplag i Allsvenskan. Han blev assisterande kapten i AIK, han var med och ledde AIK tillbaka till finrummet.
Han var med och ledde AIK till två raka semifinaler. Han stannade kvar när andra drog vidare.
Christian Sandberg lämnade inte det skepp som sjönk.
* * *
Christian Sandberg kommer kanske varken att spela med ett C eller ett A på bröstet 2014/15. I mina ögon är och förblir han, i vilket fall som helst, lagets ledare. Gnagets rättmätige kapten.
* * *
Christian Sandberg blev inte den poängkung i Elitserien som många med mig hoppades och trodde 2010. Han blev inte landslagscenter. Istället blev han något annat: AIK-hjärtat personifierat.
Ingen jobbade hårdare än Sampa. Ingen brann mer för klubbmärket än han. Just därför känns det så bra att just Christian Sandberg skrivit på för två nya år med AIK.
En dag ska han bära AIK dit klubben hör hemma. En dag ska han återförenas med Daniel Bång.
* * *
O Captain! My Captain! Rise up and hear the bells!
Ryktet om AIK Hockeys död är starkt överdrivet.
lördag 16 augusti 2014
Karaktär, vilja och lite finess
AIK har fått en fin start på försäsongen. I torsdags besegrades storsatsande Södertälje med 4-2. Samtliga inblandade rörande överens: AIK det bättre laget.
Huruvida AIK kommer att vara det bättre laget när det spelas om poäng återstår att se. Än så länge tyder det mesta på att Gradin och Fröberg är på rätt väg. Spelarna utstrålar glädje och harmoni. Supportrarna är hoppfulla. En och annan har redan drabbats av hybris. Det är alltså precis som det ska vara. Vi är AIK. Världen är svart och gul. Det finns inga mellanlägen.
SSK ska tydligen ha varit "nedtränade". Uppskrivna, sa Boris.
* * *
Många glädjeämnen denna sensommar. Nya sponsoravtal, nygammal Gozzi tillbaka i organisationen, Öset tillbaka (!), unga, hungriga AIK-hjärtan som presterar och levererar. AIK Hockey gör mycket rätt just nu.
* * *
Ekarv, Lindqvist och några till. Har ni skrivit upp dem än?
* * *
Angående spelare som kan vara på väg in:
Hynning?
- Nja, tack.
Nylander?
- Nej!
Oscar Steen om några månader?
-JA!
* * *
Det mesta talar väl dessvärre för att Christian Sandberg inte spelar i AIK 2014/15. Det är i så fall jättetråkigt. Sampa är en center, ledare och kulturbärare av klass. I Allsvenskan tror jag dessutom att han återigen skulle kunna bli den pålitlige poängplockare han en gång var.
* * *
Vi skriver 2014/15 och konstaterar att även denna höst avgörs matcherna, hör och häpna, på isen.
* * *
Peter Gradins tweet efter SSK-matchen får sammanfatta dagsläget:
Huruvida AIK kommer att vara det bättre laget när det spelas om poäng återstår att se. Än så länge tyder det mesta på att Gradin och Fröberg är på rätt väg. Spelarna utstrålar glädje och harmoni. Supportrarna är hoppfulla. En och annan har redan drabbats av hybris. Det är alltså precis som det ska vara. Vi är AIK. Världen är svart och gul. Det finns inga mellanlägen.
SSK ska tydligen ha varit "nedtränade". Uppskrivna, sa Boris.
* * *
Många glädjeämnen denna sensommar. Nya sponsoravtal, nygammal Gozzi tillbaka i organisationen, Öset tillbaka (!), unga, hungriga AIK-hjärtan som presterar och levererar. AIK Hockey gör mycket rätt just nu.
* * *
Ekarv, Lindqvist och några till. Har ni skrivit upp dem än?
* * *
Angående spelare som kan vara på väg in:
Hynning?
- Nja, tack.
Nylander?
- Nej!
Oscar Steen om några månader?
-JA!
* * *
Det mesta talar väl dessvärre för att Christian Sandberg inte spelar i AIK 2014/15. Det är i så fall jättetråkigt. Sampa är en center, ledare och kulturbärare av klass. I Allsvenskan tror jag dessutom att han återigen skulle kunna bli den pålitlige poängplockare han en gång var.
* * *
Vi skriver 2014/15 och konstaterar att även denna höst avgörs matcherna, hör och häpna, på isen.
* * *
Peter Gradins tweet efter SSK-matchen får sammanfatta dagsläget:
lördag 9 augusti 2014
Vår bästa tid är nu
Vem minns den snö som kanske föll i fjol? Vem orkar grotta i det gamla när det nya rymmer så mycket tro, hopp och svartgula hjärtan?
Det är något visst med försäsonger. Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag dem. Man har inget att förlora, allting att vinna. Man är sommarbrun och lite extra fläskig (åtminstone om man är mannen med mazarinerna). Man är hoppfull och framåt och så där lagom drömmande och naiv. En förlust tar en sällan ned på jorden. En seger däremot får en lätt att sväva i det blå. Försäsongen är supportens bästa tid. Vår bästa tid är nu.
AIK besegrade Huddinge med sex mål mot fyra i Björkängshallen men resultatet är inte mycket att snacka om. AIK vände 0-1 till 4-1 på tre minuter i första perioden. Det var flott gjort. Effektivt. Spelmässigt fanns det saker som var bra och saker som var mindre bra. Peter Gradin sammanfattade det bäst på parkeringen efter matchen.
* * *
Det är något visst med försäsonger. Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag dem. Man har inget att förlora, allting att vinna. Man är sommarbrun och lite extra fläskig (åtminstone om man är mannen med mazarinerna). Man är hoppfull och framåt och så där lagom drömmande och naiv. En förlust tar en sällan ned på jorden. En seger däremot får en lätt att sväva i det blå. Försäsongen är supportens bästa tid. Vår bästa tid är nu.
AIK besegrade Huddinge med sex mål mot fyra i Björkängshallen men resultatet är inte mycket att snacka om. AIK vände 0-1 till 4-1 på tre minuter i första perioden. Det var flott gjort. Effektivt. Spelmässigt fanns det saker som var bra och saker som var mindre bra. Peter Gradin sammanfattade det bäst på parkeringen efter matchen.
"Hyfsat ändå?", sa jag.
"Vi har en del att jobba på", sa han och såg så lagom munter ut.
Delvis andra tongångar var det en och en halv timme före match. Då satt Gradin tillsammans med Thomas Fröberg utanför ishallen och pratade med AIK:s alltid lika tillmötesgående biljettansvarige, Sevve. En annan halkade såklart in på ett bananskal. Det uppstod ett trevligt litet samkväm. Sevve avlägsnade sig smidigt och snabbt och kvar stod Boris och fick en pratstund med AIK:s nya tränarduo. Vad vi surrade om tänker jag inte blogga om. Men så mycket kan jag avslöja att vi var helt och fullt överens om att backsidan ser mycket bra ut inför den kommande allsvenska säsongen.
AIK saknade ett par gubbar idag. Nyförvärven Marcus "Messy" Jonsson och Joakim Hagelin kom inte till spel. Inte heller backen Theodor Lennström deltog. Inte desto mindre mönstrade AIK ett lag bestående av fyra hela femmor. En bit in i matchen blev emellertid fyra backpar till tre, sedan först Robin Olsson och därefter Jakob Spångberg tvingats kliva av skadade. Sistnämnde Spångberg åkte på en obehaglig knätackling men ska enligt uppgift ha klarat sig med en lårkaka.
* * *
Det går inte att dra några egentliga slutsatser efter en träningsmatch mot Huddinge i ett så här tidigt skede av försäsongen. Men det går an att glädjas över saker.
- Provspelande Mathias Franzén utsågs välförtjänt till matchens bästa AIK:are och stärkte sina aktier.
- Michael Lindqvist, Victor Ekarv och Daniel Olsson Trkulja - tre spelare som alla ska bidra med poäng - levererade allihop.
- Unge och orädde Robin Kovacs (18 år i november) visade framfötterna.
- Mazarinerna var goda.
Saker som kan bli bättre då? Tja, allt. Inte minst spelet i egen zon.
* * *
Nästa match blir AIK:s första riktiga test. Storsatsande SSK väntar i Järfälla på torsdag. Poäng spelar vi om först den 11 september.
Nästa match blir AIK:s första riktiga test. Storsatsande SSK väntar i Järfälla på torsdag. Poäng spelar vi om först den 11 september.
fredag 8 augusti 2014
Kardinal Mazarin
I morgon ses vi på läktaren och i korvkön igen. Vi som är AIK.
För nästan exakt ett år sedan såg vi AIK förlora mot Leksand i Norrtälje. Vi visste det inte då men den matchen var bara förrätten. En försmak av vad som komma skulle. Överkokt torsk. I första pausen läste lillgrabben och jag Kurragömma med Puh. I morgon tar vi med oss bättre böcker.
Vi åker till Huddinge för att se ett nytt AIK. Ett ungt och modigt AIK ska vi se. Michael Lindqvist har fått ett "A" på bröstet och det är naturligtvis helt rätt. Truppen är inte spikad än men redan rymmer den fler bultande och bankande AIK-hjärtan än någon av oss kan begära. Ge det här laget lite tid och lite spets och ha tålamod, era jävlar, så ska ni snart få se på andra bullar! Den gnagare som inte tagit det här laget till sitt AIK-hjärta före jul är sannolikt en gris.
Jaja, nu ska en inte gå händelserna i förväg.
Men tre namn tycker jag i alla fall att ni ska ta och skriva opp (inte minst riktar sig detta stycke till min vän @GurkOlle vars demens inte tillåter några försök till minnesanteckningar i hjärnbarken):
1. Michael Lindqvist
2. Dennis Nordström
3. David Lillieström Karlsson.
* * *
Huddinge Hockey har fattat det här med hockeykultur. Klubben säljer sitt eget kaffe! Självklart borde AIK ta efter - och inte bara det. Vad sägs om AIK klubbkaffe mazarin?!
* * *
#JAGÄR mannen med mazarinerna. Vem är du?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)