Det är inte lätt inte

Jag brukar säga så lite då och då. Det är inte lätt inte. Ibland som en inledning på en längre mening. Ofta som en inledning utan mening.

Det är inte lätt inte. Att vara liten och förkyld och trött hela dagen. Att vara kämparnas konung men hosta och snora och ha det jobbigt med sig själv och sin feber. När lillpojken är sjuk så mår pappa Boris dåligt också. Man vill bara dra den där förkylningen ur Junior och slänga den på sig själv. Eller på någon annan som förtjänar den.

Det är inte lätt inte. Att sitta här och vänta på att det ska bli Gnaget igen. Jag gillar inte de här avbrotten. Landslagsturneringar suger. Om ändå Bång hade varit med. Eller Fasth. Nu sitter man i soffan och småtittar och tänker: "Varför tittar jag på det här?" Nä, det ger mig ingenting. Jag vill ha AIK, bara AIK. Jag vill ha Hovet, hockey och happy birthday to Gnaget. Jag vill ha derbykross och tomtebloss.

Etthundratjugo stycken i lakritstårtan. Det blir inte lätt inte men nog ska det kunna gå. Konditorn får väl anstränga sig lite.

Det sista gäller även Richard Zednik, som vill in i inlägget och här har ni honom. Sömnigare slovak får man leta efter. Jag försöker att se och förstå snubbens storhet men det är inte lätt inte. På tisdag förväntar jag mig därför minst ett mål, mindre gnäll på zebran och hårt jobb. Annars kan Zzzednik dra åt skogen till. Mitt tålamod börjar ta slut. Undrar vad Melin och Persson tänker och tycker, egentligen.

Tacka vet jag Rudslätt. Han har varit bra hela säsongen. Först bakåt, numera även framåt. Så har han också bäst plus/minus i laget. Plus 10 i ett bottengäng. Det är inte lätt inte.

His name is Bång, Daniel Bång

Tre Kronor föll i Helsingfors men who cares? Det enda som betydde något ikväll var att AIK-hjälten och borisfavoriten nummer 20 fick göra landslagsdebut.

Bång var naturligtvis fett bra. Han dominerade isen i byte efter byte. Han tacklades och körde hårt. Han mejade och grejade, allt medan jag satt framför teven och hejade. Bång var bäst på plan. Tyvärr fattade inte lagledningen detta utan gav min hjälte ytterst sparsamt med speltid. Snacka om tjänstefel. Inte konstigt att Sverige torskar när man ställer en gammal djurgårdare i kassen och dessutom envisas med att låta Brodin paja och blaja. Pinsamt för faan!

Om Bång bara fått spela mera, om han fått stå framför kassen i PP, om han fått ta en fight när det stod och vägde - ja, då hade Sverige naturligtvis vunnit både matchen och turneringen. Nu blev det värsta pannkakan i tredje perren. Meshockey och finska fisar. Usch! Jag satt i soffan och kliade mig i skrevet och tyckte att det var för bedrövligt. Sån jävla socialhockey alltså! Tre Kronor skulle såklart ha haft Fasth i kassen istället för Larsson. Och framförallt: Det ska ju va BÅÅNG i line up! Att det ska vara så svårt.

Som tur är var det bara Karjala Cup och inget världsmästerskap den här gången. Men redan till nästa turnering vill jag se rediga tag. Det är faktiskt ett VM-lag som ska byggas, inget korpgäng de la bacon & bananas. In med Fasth och Dicken! In med Salmonsson och Sandberg! Och så bort med den där förbannade Thörnberg. Ge tjugan till Bång för böveln! Inte ska väl lagets överlägset bäste spelare behöva åka omkring med 14 på ryggen? Det är ju Rudslätts nummer. Nån jävla ordning måste det vara i ett landslag!

Nu ska jag se Inter-Milan. Självklart hejar jag på Zlatan. Och by the way: Avgå Mårts!