Det är lite gulligt med alla kiss- och bajsnödiga experter. De var ju så säkra på sin sak. De hade pottränat en hel sommar. De hade fått nya kalsonger med bilar på. Kalsonger för stora pojkar. Och det började ju så bra. Varje gång det pirrade så där lustigt i magen sprang de in i badrummet, drog ner kalsongerna och satte sig på pottan. Sedan klämde de ur sig sina lustigheter varpå de ropade glatt: MAAAMMA, FÄÄRDIG! De var så duktiga så. Och de belönades med uppmuntrande tillrop, applåder och varma leenden.
Inte hade väl de kiss- och bajsnödiga experterna räknat med bakslag. De var ju stora pojkar nu.
Men så började magarna krångla. Blåsorna tryckte på och experterna blev fisigare och fisigare. "Vad är det som händer?", frågade de i kör. Ja, vad var det egentligen som hände? Plötsligt blev det blött både här och där, det bildades pölar på golven, det kliade på benen. Det luktade ganska illa och på en tidningsredaktion bakom rosa dörrar stank det värre än någon annanstans. Liten Lasse satt tyst i ett hörn och gömde sig för huliganer. Liten Ros hade låst in sig på toaletten med gamla tabeller från 1987. Liten Mats försökte se positivt på saken trots att det sved i baken. Det är härligt med överraskningar, mumlade han och passade samtidigt på att lufta kalsongerna. Där i låg både det ena och det andra. Plötsligt händer det, tänkte Mats och bestämde sig för att gilla läget. Precis som han alltid hade gjort. Ty Mats var en man av sin tid och visste att vända kappan efter vinden.
Om de kiss- och bajsnödiga experterna bara hade vetat. Om de bara hade varit lite mer experter än vad de egentligen var. Då hade de nog förberett sig bättre. Det hade inte behövt bli så himla smutsigt. Blöjorna hade varit på från början, ingen hade behövt kissa på sig. Det kallas att gardera sig. Riktiga experter vet nämligen att det enda man egentligen vet om framtiden är att man ingenting vet. Jag tror det brukar kallas ödmjukhet. Lasse, Ros och Mats med flera hade förstås på förhand bättre kunnat sätta sig in i läget. De hade kunnat ställa frågan: Vad är hemligheten, mamma? Och de hade kunnat lyssna på svaret. Men det gjorde de inte. Istället pottränade de i lugn och ro. De tog sedan för givet att allting skulle gå bra. Det löser sig, sa de och citerade han som bajsade i baljan.
Det är förstås inte bara de självutnämnda experterna som ska ha sig en känga. Även en viss elitserietränare har gjort sig förtjänt av dumstruten och blöjan. Inte bara för att han fånigt och fjantigt har envisats med att kalla oss Solna och AIK IF i direktsänd TV under hela säsongen, utan först och främst för att han trodde sig ha (anal)yserat sönder vår spelidé. Så Anders Forsberg; den här sången är till dig...
Läs även:
Häglunds krönika: Många är yrvakna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar