Pinbackshallen revisited

AIK besegrade VIK Västerås HK i Pinbackshallen utan att övertyga. De allsvenska gästerna från Gurkmänistan stod upp oväntat bra och var minst lika mediokra som AIK.

Om själva matchen föreslår jag att du som läser även läser någon annanstans. Jag har nämligen inte så mycket vettigt att säga. Inte desto mindre ska jag försöka sammanfatta mina intryck på ett i huvudsak seriöst och genomtänkt sätt.

• Alexander Hamberg stod för en stabil insats i målet. Betydligt bättre än senast i Örebro. Kan nog komma att ge Larsson en match om förstaspaden.
• Fredrik Carlsson hade uppenbara problem att kontrollera både sin egen och sina motståndares kroppar.
• Daniel Josefsson drog sin patenterade backhand längs sargen minst tre gånger.
• Andreas Frisk var en av Västerås bättre backar. Spelade en hel del power play, men just i den spelformen utan skärpa. Kommer garanterat att göra stor nytta i VIK 2013/14.
• Esa Pirnes och Christian Sandberg saknades, vilket märktes. Dessa två centrar tillhör lagets viktigaste kuggar.
• Dennis Nordström fick obegripligt mycket tid på sig att med ett klassiskt dragskott göra 2-0 till AIK. Snyggt!
• Dan Dolme gav upphov till het debatt på bästa plats. Prozac utnämnde (med min support) VIK:s Viktor Mårtensson till kung. Mariga Mary hävdade motsatsen, d.v.s. att Dan Dolme snarare är att likna vid en prinskorv. (Sistnämnda liknelse kom egentligen aldrig ur Marys mun men innebörden av vad hon faktiskt sa var på ett ungefär just denna. Jag kan emellertid ha feltolkat grovt eller till och med, i detta inlägg, ägnat mig åt en smula hittepå.) 
• Björn Melin sköt 4-5 skott på mål under matchens första fem minuter, alla i power play. Ett av dem gick i mål, kom i spel 5 mot 3 och var mycket vackert. Efter sitt mål gick Melin ned sig. Han avslutade sin insats i Märsta med att snacka till sig ett matchstraff. Rutinerat.
• Oscar Ahlström avgjorde matchen.

Det fanns ost- och baconburgare på grillen vid Märsta Station. Prozac åt liksom en annan med stil och feeling före match. Rutinerat och världsvant såg vi till att dra på oss våra vackra vita matchtröjor från guldsäsongen 2012/13 först efter att vi slafsat i oss våra burgare. Mariga Mary klämde å sin sida en tunnbrödrulle. Värt att notera är att hon bara hade en korv i rullen, vilket kan tyckas lite mesigt. Själv kör jag aldrig med mindre än två. Efter maten träffade vi hur som helst Daniel Rudslätt - Sveriges snyggaste sportchef - och tog försäsongens hittills snyggaste bild. Stöd AIK Dam!

Det fanns kaffe & mazarin i Pinbackshallen. Medan jag stod i kön i första periodpausen hann jag med att fråga Fredrik Svensson hur det stod till med kroppen. Först i efterhand insåg jag hur fånigt det måste sett ut när jag, samtidigt som jag frågade om hans kropp, med händerna i luften liksom vägde mina egna chipstuttar. Fråga inte varför jag gjorde det. Just där och då föll det sig naturligt att kombinera en relevant fråga med irrelevant kroppsspråk. Svensson skrattade hursomhelst och sa att det kändes bra. Han är på gång.

Att jag har en vän som heter Mary är i sig nästan för bra för att vara sant. Mary får mig alltid att tänka på Bruce Springsteen. Det är Mary Queen of Arkansas, det är Mary vars "dress waves" i Thunder Road. Det är Mary som berättaren i The River "met in highschool when she was just seventeen". Det är Mary Lou. Det är Mary "in the garden of a thousand sighs" i The Rising. Och det är naturligtvis Mary's Place.

GurkOlle (som tyvärr missade matchen på grund av jobb) ska veta att det är en ynnest att vara gnagare. Det är en lika stor ynnest att få dela detta brinnande intresse för AIK och hockey  med ett helt gäng sköna dårar som liksom en annan längtat hela sommaren efter att få se AIK träningsspela i Pinbackshallen. Pinbackshallen som för denna eftermiddag på sätt och vis blev ett gnagarnas och hockeyns Mary's Place:

Familiar faces around me
Laughter fills the air
Your loving grace surrounds me
Everybody's here

Alla utom några som inte kunde komma. En del var på Skytteholm och såg AIK:s fotbollsdamer mosa Bajen. Andra grillade utanför Pinbackshallen, tror jag.

Om en vecka är det dags igen: AIK vs Leksand i Norrtälje. Dessförinnan åker AIK:s hockeyherrar till Dömle Herrgård i Värmland för ett välbehövligt träningsläger.

Själv börjar jag, efter lång och trogen sommarledighet, jobba på måndag. Återstår att se hur mycket tid och energi som blir över för att blogga, twittra och surra i telefon med GurkOlle. Sistnämnde missade förresten, enligt uppgift, inte alls AIK-Västerås på grund av arbete. I själva verket mådde han gott på en kurort i Belgien.

@GurkOlle

AIK lanserar familjekort och familjepaket

Idag presenterade AIK ett par mycket fina erbjudanden riktade till barnfamiljer. Detta är något som många med mig efterfrågat.

Det är uppenbart att AIK Hockey och inte minst biljett- och säsongskortsansvarige Sevve Saberi lyssnat på oss medlemmar, supportrar och AIK-familjer. För detta ska man ha uppmuntran och beröm. För likväl som vi engagerade gnagare bör protestera när AIK gör fel bör vi applådera när AIK gör rätt. De nya familjekorten och familjepaketen är ett stort steg i rätt riktning.

AIK Hockey måste försöka hitta "nya" supportrar. Fotbollen har föregått med synnerligen gott exempel då man på senare år lockat fler och fler barnfamiljer till Råsunda och Friends Arena. Många av de barn och ungdomar som idag fyller familjeläktaren kommer imorgon att utgöra kärnan av AIK:s stå- och sittplatspublik. Långsiktighet är A och O i arbetet med att sälja fler biljetter och locka nya supportrar.

Läs mer om och beställ AIK:s familjekort och familjepaket HÄR!

* * *

Inför morgondagens träningsmatch mellan AIK Herr och Västerås har den beryktade bloggaren GurkOlle klivit ut ur garderoben och en gång för alla visat sitt stöd för AIK. Lästips: Inför AIK!

* * *

Glöm inte bort att stötta AIK Dam. Sveriges bästa hockeylag har inte bara ett SM-guld att försvara. De ska bli bäst i Europa också!

STÖD AIK DAM!

Sommaren är kort

På onsdag inleds försäsongen på riktigt. AIK åker till Örebro för träningsmatch och självklart följer undertecknad i Gnagets spår.

Det kommer att rulla ett antal svartgula bussar och bilar mot Behrn Arena på onsdag. Från Solna, Stockholm och överallt. Allmänna Idrottsklubben kallar. Marcus Nilsson ska göra sin första match i AIK-tröjan. Mark Hurtubise likaså. I Örebro debuterar Tina Thörner som mental tränare.

Onsdagens match följs upp på lördag med AIK-Västerås i Märsta. Min vän GurkOlle har tyvärr fått förhinder men han har lovat att stötta Dan Dolme och de andra via twitter. Återstår att se huruvida GurkOlles stöd kan förhindra en svartgul överkörning av de gulsvarta.

Ni vet väl förresten att Västerås egentligen alltid velat vara som AIK?

Apropå wannabes. Skellefteå har gjort klart med den förre djurgårdscentern John Norman. Det är bara att gratulera SAIK. Redan nu spår jag att Norman blir ett av säsongens bästa nyförvärv. En flytt till Byske är nog precis vad både spelaren och klubben behöver. Tyvärr.

AIK har förhoppningsvis inte spikat truppen än. En offensiv back av klass behövs in och utöver detta finns det plats för nummer 20. Varje morgon vaknar jag av en väckarklocka som slår Ding Ding Ding, Ding Ding Dong. Jag är på gång, är Bång? Endast hockeygudarna vet. Så låt oss därför be:

Ulf (Isaksson) som haver gnagaren kär
se till mig som liten är
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Ulfs händer
Lyckan kommer, lyckan går
Den Ulf älskar Daniel Bång får

GurkOlle hörde förresten av sig häromdagen. Han ville intervjua mig. Tydligen har han fått för sig att jag har koll på Gnaget. Eftersom jag är en hyvens kille svarade jag efter bästa förmåga. För att medverka på GurkOlles blogg ställde jag emellertid vissa krav. Han lovade att tillmötesgå dessa. Inom en snar framtid ska det gå att ta del av både intervjun och kraven. Redan nu vill jag dock bestämt avsvära mig allt eventuellt ansvar. Om någonting jag sagt verkar skumt eller rentav dumt så skyll inte på mig. Jag har blivit felciterad. Saker och ting har ryckts ur sitt sammanhang. Jag har inte gjort något. GurkOlle har klippt och klistrat. Det får stå för honom. Jag är inte medietränad.

För övrigt har jag övertalat Prozac att klä upp sig till AIK-Västerås i Märsta. Tillsammans ska vi göra reklam för AIK Damhockey. Han har förvisso låtit mig förstå att tröjan hans sitter en smula tajt:

Som om det skulle vara annat än smickrande. Pondus kallas det, har jag hört. Själv trivs jag utmärkt i min tröja #91, den sitter faktiskt som en smäck. Men så är jag också lite mer vältränad en vissa andra bacon- och mazarinmumsande sittplatsfetton. En sund själ i en sund kropp. Chipstuttarna skyller jag på åldern.

Nåväl. Var det något mer jag hade på hjärtat? Ja, faktiskt. Ett par saker:

1. Stöd AIK! Köp säsongskort, för bövelen!

2. Skratta åt Växjö Lakers. De är redo.

Gyllene tider

Jag ägnar kvällen åt att sätta ihop en byrå från IKEA. Passande nog visar Viasat Hockey Björklöven-Leksand i repris. Det funkar utmärkt att vila ögonen på hockey mens man skruvar och svettas litervis. Här har jag ägnat sommaren åt att fundera på vad det är för mening med att ha Canal Plus och Viasat i juni, juli, augusti och så får jag svar på tal bara genom ett litet tryck på fjärren. Björklöven och Leksand. Två klubbar som jag visserligen varken tycker om eller håller av men som jag ändå känner väldig sympati för. Prisvärt!
~
Rosa Bladet satte plus på elitserielagen härom dagen och som väntat fick AIK lägst betyg av alla. Men vad betyder väl en plusgrad mer eller mindre i gyllene sommartider som dessa? Det är verkligen väldigt varmt i stan. Hur man än bär sig åt så lackar svetten. Ingen suspensoar i världen kan framkalla samma känsla av mosade pissmyror i brallan. Om man sen som Boris dessutom vägrar deo - man är ju man va - så får man räkna med CD-skivor under armarna också. Men det är bara häärligt.
~
Elitseriepremiären känns rätt avlägsen. Jag har då ingen brådska. Tiden fram till den 17 september får gärna gå långsamt. Allt har sin tid och just nu är det tid för återhämtning, lugn och ro och bara lite lagom skön uppladdning. Ingen stress. Ingen oro för kommande kvalfyllda kvällar. Bara sommar och sol och kort tajt kjol. Och vi vill ha dig - Georges Laraque! *
~
Trots att hockeyallsvenskan är ett minne blott kan jag förstås inte låta bli att visitera Jämtleksings numera silverrävsfärgade blogg. I förrgår grillade han Bofors och nog kändes en del av innehållet bekant? Var får han egentligen allt ifrån, den jämt lika underfundige leksingen? Bo Fors, liksom. Och Samhallam... Idag var det i alla fall Borås tur att grillas. Borås!! Jag törs nästan lova att nästa motståndarroaster att roastas blir Malmö Räddhågs.
~
Nog för att jag kommer att sakna både Borås och Bobcats i höst men det jag kommer att sakna allra mest är naturligtvis Leksand. Och så Västerås förstås. Eller Västerås... Jag menar så klart Gurkolle. Den här säsongen har han en alldeles egen grek att heja på! För visst är Tsimikalis grek, men ändå: Det finns bara en Greken. Och apropå Greken. Efter Växjö hemma, Lawsons 1-0, Bångs spik i kistan och Boris tusentals tårar önskade min polare en låt. Det är över nu, sa Greken dagen efter segerfesten. Det är över nu! Jag sparade den till ett senare tillfälle. Till i kväll.

* Sommar och sol

Efter regn kommer solsken

HockeyAllsvenskan är ett minne blott och Boris befinner sig mittoppi en slitsam skilsmässa. Den är nödvändig och den känns rätt på alla sätt utom ett. Nä förresten. Utom två menar jag.

AIK är ett elitserielag men det är varken Leksand eller Västerås. Det smärtar mitt svarta hjärta att behöva skiljas från Jämtleksing och GurkOlle. Dessa älskvärda bloggare som jag haft så stor glädje av att dela serie med. Samtidigt som jag ser fram emot uppfriskande duster med allehanda knastriga kringlor och småländska mästare, sörjer jag det faktum att jag inte en enda gång under nästa säsong kommer att få ladda upp inför AIK-VIK eller AIK-LIF.

And don't mention the Kvalserien!

Jag kommer naturligtvis att även i fortsättningen följa bloggvänner Jämtleksing och GurkOlle och deras respektive lags strävan uppåt, uppåt. Ja, jag kommer till och med att hurtfriskt heja på både Leksand och Västerås i allsvenskan till hösten - delvis därför att jag unnar mina favoritbloggare att få uppleva samma euforiska glädje som jag själv fick göra för ett par veckor sedan, men också därför att jag redan nu längtar efter ett återseende i eliten.

And don't mention the Kvalserien!

Efter regn kommer solsken och efter år av blöta besvikelser våras det äntligen för Gnaget. Det har naturligtvis regnat en hel del på både Leksand och Västerås på senare år men snart ska solen stiga även över lantislagen. Sanna mina ord, Jämtleksing och GurkOlle. En dag ska vi råkas igen. I Elitserien. I Elitserien! Och gurkor ska gnagas och masar ska väckas. Ja, gurkor ska gnagas och masar ska checkas. Gurkor ska gnagas och masar ska knäckas.

And don't mention the Kvalserien!

A walk in the park

Det har blivit en del boriska parkpromenader genom åren. Jag är en rutinerad parkflanör skulle man kunna säga. Jag har promenerat i parken både här och där. I London har jag till exempel promenerat i både Hyde Park och Saint James's Park. I Chicago har jag bland annat promenerat i Millenium Park. En av de trevligaste parker jag promenerat i ligger i Solna och heter Hagaparken.

¤ ¤ ¤

Jag har inte bara promenerat i parker. Jag har sprungit också. Ett av mina finaste löparminnen hämtar jag från New York. Det var i februari 2006 och Central Park låg inbjudande och grön, lockande och pockande.

(På den tiden var Boris en löpare av rang! Jag sprang varenda dag. Jag sprang för Bosnien, för de unga, för främlingar, för den här flamman. Nu försöker jag hålla leendet på Konsum vid liv.) *

I alla fall hade jag redan före avfärd till det stora äpplet bestämt mig för att i Central Park - där skulle jag banne mig springa! Därför hade jag packat både löparskor, underställ och vätskebälte i resväskan. Med tejpade bröstvårtor skulle jag ge mig ut i morgontrafiken och kalabaliken.

Första kvällen på Manhattan ställde jag mobilen på väckning. Exakt 06.30 skulle jag gå upp. Vid läggdags förberedde jag mig minutiöst. Jag placerade kläder, klocka och svettband i en prydlig hög intill sängen. När mobilen larmade och tjöt satte jag mig upp med ett ryck. Dags att gå upp då, mumlade jag för mig själv och började klä på mig långkalsongerna.

Mens jag sitter i sängen, trött och smått förvirrad, halvt påklädd, med ett svettband om ena handleden och en pulsklocka om den andra, vaknar Farsan Baloo. Han ligger i hotellsängen intill min. (Det är för övrigt för att fira hans femtioårsdag som jag befinner mig i New York.) Han vänder sig åt mitt håll och frågar vad jag håller på med.
- Jag ska ut och springa, viskar jag.
- Vad är klockan då?, frågar han.
- Halv sju!
Baloo blir tyst nån sekund. Sen säger han med eftertryck och faderlig pondus:
- Men det är ju mitt i natten. Klockan är ju halv ett!

Det visade sig att jag hade glömt ställa om klockan på mobilen... Självklart hanterade jag min lilla miss med manligt och boriskt lugn. Jag gjorde det enda rätta. Som den sanne löpare jag var ställde jag sonika om mobilklockan, satte den åter på larm 06.30, somnade om, drömde sött och vaknade ett par timmar senare. 07.00 tog jag mina första löpsteg i Central Park.

¤ ¤ ¤

I Västerås har jag än så länge inte promenerat i några parker. Vasaparken sägs vara en pärla men jag vet inte jag. På 1600-talet spelades det visserligen "kägelspel och andra lekar" där enligt Wikipedia men jag är ju liksom mer intresserad av hockey. Promenera i parken kan man lyckligtvis göra på mer än ett sätt. Man kan exempelvis förvandla en match mot VIK i ABB Arena till en promenad i parken. Och det var visst just vad Bång & Co. gjorde i afton.

Kvällens resultat: Västerås-AIK 0-4.

*
Lånat, snott och travesterat från Ulf Lundell och hans låt Paradise Park.

Bakgrund

Jag går på promenaden

Jag värmer upp inför kvällens skrattmatch i Västerås med att ta mig en promenad i parken. Solen skiner över Borishov, fåglarna kvittrar och snön ligger tjock, tjock. Det är en strålande vacker vinterdag! Det knirrar och knarrar under fötterna och ljudet påminner lite om hur det låter när man mosar en gurka.

Ja, vad ska man säga. En del går uppenbarligen igång på sånt där. Själv är jag varken fotfetischist eller gurkollare men jag får å andra sidan Bånge varje gång Dicken står på blå och skjuter skarpt. Sitter skottet dessutom i krysset kan ni ge er på att jag blir både målkåt, glad och tacksam.

Dagens tips: Gurkmänistan-AIK 1-5

Herr Gurka

Västerås nästa. GurkOlle laddar på sitt eget lilla vis.
Boris ler storsint åt bonnatwisten och tänker: Vi ska krossa dem!
(Om zebran vill...)

Bonnatwist

Fem gurkor är fler än fyra gnagare

Javisst är det så, förvisso, förvisso, men kan ni förstå att Gnaget kan slå fem gurkor ändå, vi tar'en på blå, pucken alltså, Ryno håller undan och hittar 92, som snabbt trampar på, och fintar som få, sätter sen trean som innebär ridå, för gurkorna små, vi vinkar hejdå, vi vann - dom försvann, heja AIK!

¤ ¤ ¤

Det blev aldrig någon riktig match av det hela. AIK inledde suveränt. Två mål på 3.42. Sen var det slut på det roliga, åtminstone fram till början av andra perioden. Då fick VIK chansen att spela PP från start. Som alla hockeyälskare vet finns det ingenting som är så svårt som att inleda en period i PP. Ja, förutom att inleda en period i ledning med 3-0 förstås. Det var alltså logiskt att AIK satte just 3-0 i BP.

Rynos förarbete i mittzon var vackert att skåda. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Killen har hockeyn i blodet. Han har hockeyn i blodet! Passet till Westerling satt på bladet. Sedan var det bara för Jonas Jokern att sätta full fart mot stackars Sperrle i VIK-kassen. Resultat: Gnaget 3 Gurkmänistan 0. Resten av matchen blev en transportsträcka.

AIK var helt enkelt överlägsna idag. Västerås såg sega, trötta och tunga ut. Deras backar liknade fullastade pråmar med taskig svängradie. I jämförelse såg Gnagets forwards ut som snärtiga optimistjollar med frisk vind i seglen. Ändå blev det ingen särskilt underhållande tillställning. Gnaget gjorde vad man skulle medan gurkorna aldrig orkade bjuda upp till kamp.

¤ ¤ ¤

Dicken var bra idag. Riktigt vass faktiskt. Säsongens bästa match från hans sida? Kanske, kanske inte.

En annan som visade klass var Bjurö. En nolla är alltid en nolla. Idag tycker jag att vår backup såg tät och stabil ut. Färre returer rakt ut i banan, säkrare sidledsförflyttningar. Kommunikationen med backarna kan dock bli bättre. Ibland uppstår onödiga missförstånd när Bjurö går ner bakom kassen. Men det är egentligen smådetaljer i sammanhanget.

Backparet Olsson/Nemeth fortsätter att övertyga. Jag gillar vad jag ser; två juniorer som får mycket speltid och förtroende i varandras sällskap. Nemeth kommer att spela JVM nästa år, sanna mina ord! Den killen kan bli riktigt, riktigt bra. En blivande NHL-back månne?

¤ ¤ ¤

Fem gurkor är fler än fyra gnagare
Fem gurkor är fler men ändå svagare

Förresten: AIK vann inte bara med 4-0 idag. Man lyckades dessutom med konststycket att hålla i och utöka en 3-0-ledning. Vi är starka nu. Vi är på G.

Boris ABC - Grönsaker

Idag är det fullt upp. Jag har lekstuga hemma i lägenheten och för närvarande går jag igenom alfabetet.

A som i Aubergine

B som i Broccoli

C som i Chayote

D som i Dhudi

E som i Endiv

F som i Fänkål

G som i...

Gurkmänistan

Svartgult mot Gulsvart. En härlig match att se fram emot förstås. Gästerna är riktigt på gång och kommer till stan med en ny målvakt samt två insläppta mål på tre matcher som gett laget tre raka trepoängare. Inte illa. Det blir spännande på Hovet i morgon - som vanligt med andra ord.

Vi går in i ett viktigt skede av säsongen nu. Mindre än halva serien återstår och det är nu AIK ska visa att man är ett lag för Kvalserien. Vi har en tredjeplacering att försvara och det vore skönt om vi kunde koppla greppet om den där sista kvalplatsen under de närmaste omgångarna. Leksand åkte ju på däng i Uppsala i afton och därmed har vi även chansen att knapra in på serieledarna.

Efter morgondagens drabbning väntar en tung serie matcher:

Växjö (b)
Bofors (h)
Borås (b)
Leksand (h)
Almtuna (b)

Jag vill ha minst 12 poäng på de kommande 6 omgångarna. Västerås hemma ska vi vinna. Växjö borta blir givetvis svårt. Pessimistiskt tippar jag max en pinne där. Bofors hemma är en trea. Borås borta bör vara en trea men brukar inte bli det. Jag tippar med hjärtat och säger minst 2 poäng till Gnaget. Leksand hemma? 3 poäng. Almtuna borta? Svårt, mycket svårt. Men vi tar minst en pinne. 12-13 poäng är godkänt, 14-15 är VG, 16-18 är MVG.

Matchstart i morgon: 16.00. AIK-Västerås på Hovet. Vi ska krossa dem!

Yetman

Inom kryptozoologin

finner vi en stor och fin

snöman, mister maskulin

även kallad herr Yetin

Han är inget läskigt svin

som kan motas med vaccin

När han släpper lös lavin

suddar han bort masars flin

"Äh", säger nån med sur min

"Yetin finns i fantasin"

Prestberg, Kollar och Åslin

svarar surt med stön och skrin

Boris är en vinnare!

Jajamänsan, så är det slutligen bevisat. Boris är en vinnare! Det var inte bara Gnaget som drog till med en femetta igår kväll. Även jag, Black Boris, gjorde mos av en gurka igår.

I GurkOlles AS-tips blev jag ensam vinnare denna omgång. Dessutom vann jag den minst lika prestigefyllda och inbördes bloggkampen:

GurkOlle - Black Boris 1 - 5

Snack om Dubblish 2009. Martin Mutumba, släng dig i väggen!

Femetta

Femetta, en femetta
Vad säger vi om detta?
Femetta, en femetta
Jag tror det börjar lätta
Femetta, en femetta
Vi vann förstås med rätta
Femetta, en femetta
Nu ska jag in och tvätta

Munnen min med tvål
Den ej mer gurkmos tål

Publik och publicitet

Lagen i HockeyAllsvenskan får finna sig i att leva i skuggan av de stora starka elitserielagen. Inget konstigt med det. Spelarna, matcherna och resultaten ger sällan de största rubrikerna i dags-pressen. Som gnagare får man numera vara tacksam över att det skrivs om laget överhuvudtaget. Våra smått pinsamma publiksiffror på Hovet motiverar inte till några löpsedlar direkt. Pressen ger folk vad folk vill ha och för närvarande är det folkliga intresset kring AIK hockey förhållandevis litet. Vi är få som brinner för laget numera och vi är sannolikt än färre som köper tidningen för att främst läsa om Bång, Beck och Bergström.

Nåja, det finns ju andra lag i serien vars supportrar är både fler och mer traditionella (dvs. de går och ser laget som de säger sig supporta). Leksand och Malmö är seriens största publikdragare och båda lagen följs av genuina hockeyfans. Därför får dessa klubbar större utrymme i pressen än exempelvis AIK. Och det är som det ska vara. Så länge Gnaget endast drar storpublik till mötena med Leksand får vi svartgula hockeyälskare finna oss i små rubriker och korta notiser. Det blir inga djuplodande reportage inför AIK-Björklöven. Det blir inga segerintervjuer i Rosa bladet efter 6-3 mot Oskarshamn.

När spelarna och spelet i serien varken lockar publik eller ger publicitet är det tur att det finns tränarprofiler. HockeyAllsvenskan har ett par stycken som håller hög klass när det gäller att dra uppmärksamheten till sig. Salo behöver egentligen bara gäspa och se trött ut för att fånga journalisternas intresse. Karlsson går i taket och skapar rubrik efter rubrik som om det egentligen var den världsligaste sak i... Norden. Strumpan orerar, svär och byter kakrecept mest hela dagen. Och Ivarsson gör som AIK på 1890-talet - tar sparken! I näst högsta serien är det för närvarande tränarna som är de största profilerna.
-
I kommentarsfältet till AB:s artikel om Ivarsson föreslår någon Wikegård som ny tränare i Västerås. Om denna önskan skulle slå in kommer jag att på allvar börja se mötena med gurkklubben som riktigt riktigt viktiga. Jag gillar ju inte Wikegård. Jag tycker att han är en pajas. En limpsax med dåligt spelsinne, för att tala clownspråk. Att få se Melins gossar krossa Wikegårds gurkor vore rena rama drömmen för en borisk bloggare. Ännu roligare vore det att inte längre behöva se fjunfjanten i teverutan.

Men det förstås, med Wikegård som tränare i HockeyAllsvenskan skulle temperaturen höjas avsevärt både i och omkring ligan. Limpsaxen skulle antagligen ges ännu fler tillfällen att klippa till sig feta rubriker. Pressen ger ju folk vad folk vill ha, eller hur var det nu jag sa?

Långrandigt 3.0

Trots att mitt förra inlägg var maniskt långt glömde jag bort att säga vilka som var bäst på plan igår. Så jag säger det nu istället. Bäst på plan igår var naturligtvis dessa herrar.

Black is back

Okej gott folk, Boris är tillbaka. Min depression varade lyckligtvis endast i lite mindre än ett dygn och min påstådda utbrändhet var en bluff. Tydligen var jag bara berättigat besviken.

Ett kort telefonsamtal med en handläggare på Försäkringskassan fick mig att förstå min situation. Mitt allmäntillstånd var visserligen tillfälligt nedsatt sent i går kväll, men detta är tydligen bara normalt. Särskilt bland människor som bygger upp sin lycka kring ett hockeylags framgångar och motgångar är kortvariga utmattnings-tillstånd vanligt förekommande. Allt enligt Försäkringskassans personal som, måste jag säga, visade sig oväntat skicklig på att utföra hälsoundersökning per telefon.

Jaja, det känns skönt att veta att man är frisk i alla fall. Särskilt med tanke på hur sjukt dåligt jag mådde på Hovet i går kväll. Matchen började visserligen utmärkt, men efter exakt 13 minuter och 40 sekunder av den första perioden hände något som fick allting att vända – Västerås tog en timeout. Fram till dess hade Gnaget dominerat fullständigt. Man ledde med 2-0 och mitt osannolika förhandstips (10-0) kändes nästan realistiskt. Trettiosekunders-pausen gjorde dock gurkorna gott, de reste sig och föreföll plötsligt både potenta och skjutglada. Gnagarna däremot, och inte minst Kapten Dick, veknade betänkligt.

Timeouten väckte möjligen Västerås men det var egentligen inte förrän i slutet av andra perioden som laget fick utlösning, förlåt utdelning. Först gjorde man ett skitmål, sedan fick man ett till skänks av Heino-Lindberg. "Lill-Salo" tyckte tydligen inte att det var tillräckligt upphetsande att släppa in en reducering efter 18.05, varför han passade på att nicka till 52 sekunder senare. Plötsligt stod det 2-2 i matchen. Plötsligt var det Västerås som låg närmast en ledning. Periodens slutminut blev en pärs. AIK:s spelare såg ut som ett gäng yrvakna höns och på läktaren satt jag och mådde mer och mer illa.

Tredje perioden var så genomgående usel ur gnagisk synpunkt att jag inte orkar kommentera den. En sak kan jag dock säga: Elitserien kändes väääldigt långt borta.

Förlängningen sög gurka den också. Men mest salt denna afton smakade ändå episoden som föregick straffläggningen. Vi snackar isspolning. Herregud. Vem har kommit på denna idiotiska idé? I tio minuter satt jag och 1435 andra betalande hockeydårar och väntade på att isen skulle spolas om. Inför en straffläggning! Två snubbar på bänkraden nedanför mig gjorde det enda rätta – de gick hem. Själv satt jag kvar mållös, gapandes med munnen som en annan fåne.

Detta måste ha varit något av det mest absurda jag upplevt på en hockeymatch. Den lilla stämning som trots allt hade infunnit sig på Hovet denna miserabla kväll, dog tämligen snabbt i samma stund som den fåniga ismaskinen äntrade rinken. En och annan gaphals skrek förstås ut sin vrede men i övrigt var det knäpptyst. Folk visste väl inte vad de skulle säga. Jag tittade mig omkring och mötte idel tomma blickar. Jag tror vi alla tänkte samma sak: Skämtar de eller?

Och sen missade AIK samtliga sina straffar. Ingen var nära att göra mål. Dickens försök var patetiskt.

Patetisk var även publiksiffran. Den lovar jag att återkomma till i senare inlägg. Närmaste timmarna planerar jag dock att ägna åt framtidsplaner. Jag försöker övertyga mig själv om hur spännande det ska bli att se AIK-Bofors på fredag, och jag måste säga att jag redan är nära att lyckas. Tänk ändå hur mycket en timeout kan betyda – både för ett gurklag och för en besviken Boris.

Gurktajm

Sällan har jag varit med om en så lustfylld och spännande uppvärmning som den inför kvällens drabbning på Hovet. Aldrig har jag varit med om en förmatch som varat så länge.

Black Boris tackar GurkOlle för en hård men rättvis bloggfajt. Jag passar samtidigt på att hälsa Västerås och flertalet av dess supportrar varmt välkomna till Hovet. Må bästa lag vinna (AIK) och må zebran se bra. Dagens tips: AIK-Västerås 10-0.

En bloggare så gurkigt grön
han sår så härligt friska frön
fastän han är av manligt kön
så är han underbar och skön

GurkOlle – En gurka som faller Boris i smaken.

"Ett gäng överbetalda kärringar"

AIK har åter igen krossat Leksand. I riksseriens femte omgång blev det 4-0 till de gnagiska gulddamerna. Hela 55 personer såg matchen, däribland minst ett par tröstlösa leksingar. Enligt obekräftade källor ska de arga masarna på läktaren ha stannat kvar efter matchen och krävt att få skälla ut spelarna. "Ni uppträder ju som ett gäng överbetalda kärringar", sägs en av de mest upprörda supportrarna ha skrikit.

I serietoppen har Segeltorp seglat upp i ensam majestät. Leksand ligger som sig bör strax efter AIK. Vilka som är överlägset sist? Ja, vilka tror ni? Västerås, så klart! På fem spelade matcher har man 0 segrar, 0 oavgjorda och 5 förluster. Målskillnaden suger gurka, 3-40. Kanske skulle laget må bra av lite färgstarka förstärkningar. Linda Rosing är ju känd som västeråsare, kanske kan hon tänka sig ännu en ny karriär. Bollsinne har ju kvinnan bevisligen, och nog är hon väl lite puckad också?

(En eller annan känslig läsare kanske reagerar över detta inläggs sexistiska undertoner. I så fall hänvisar jag till tidigare inlägg, i vilka jag bl.a. skrivit om the magnificent Dick, kondomförsedda gurkor och gurkollande bloggare. Black Boris är inte sexist - han är en sexig och spexig humorist.)

Djungelordspråk

1. Då Boris bloggar står blixten stilla

2. Boris smyger tystare än zebran

3. Det finns nätter då Boris lämnar bloggen och går på stadens gator som en vanlig man

4. Du hittar aldrig Boris - han hittar dig

5. Boris röst isar blodet

6. Boris är hård mot de hårda

7. Sikta aldrig på Boris

8. Boris har tusen ögon och tusen öron

9. Boris har tio gnagares styrka

10. Den som ser Boris ansikte blir förvånad - är det så han ser ut?

11. Då Boris frågar svarar man

12. Boris vilar först då fred råder på läktaren

(Dessa modifierade och boriska djungelordspråk publiceras idag som svar på en viss bloggande gurkas senaste alster. Om någon mot förmodan även i fort-sättningen känner sig manad att avslöja Black Boris, ber jag denne att noggrant studera djungelordspråk nr 4. Mystiska hälsningar från BB - din pyspunka i rusningstrafiken.)