AIK-Borås 5-3 (0-1, 1-2, 4-0)

Det tog ett yrvaket Gnaget 40 minuter att förstå att det var match på Hovet i kväll. Efter två rakt igenom urusla perioder vaknade sömntutorna till liv och med fart och frenesi lyckades man vända 1-3 till 5-3 i sista perioden.

AIK agerade pinsamt lojt i matchens inledning. När Borås gjorde 0-1 efter 1.48 tänkte jag att man kanske skulle kvickna till, men icke. Istället fortsatte laget att såsa i egen zon, samtliga fyra backpar agerade håglöst och tamt och med kedjorna var det lika illa. De enda två som visade någon form av intensitet var Mattias Beck och Henrik Eriksson, som tillsammans vaskade fram ett par halvchanser. Men som sagt, i övrigt var det inte många svartgula rätt på isen.

- - -
Andra perioden tänker jag inte ens skriva om. Så dålig var den.

- - -
Jag brukar inte bua ut AIK. Jag brukar inte gapa i onödan. Men jag är den första att erkänna att jag idag var en av de gnagare på läktaren som vädrade mitt missnöje allra högst. Fan vad arg jag var. Visst, det var en betydelselös match. Visst, det är i Kvalserien det gäller att vara på tårna. Men allvarligt talat: Jag betalar för att se Gnaget spela hockey - inte för att se spelarna jönsa omkring som ett gäng virrpannor på valium. Efter två perioder av hönsgård och kackel fick jag därför ett välbefogad tuppjuck.

- - -
Uppenbarligen hjäpte det att jag med flera svartgula hockeygnagare visade vårt missnöje med det miserabla spelet och den kassa inställningen. Anförda av nämnda duo Beck & Eriksson gjorde Gnaget processen kort med de vitklädda boråsarna i tredje perioden. 1-3 hämtades upp till 3-3. Sedan satte Beck sin andra stänkare för kvällen fram till förlösande 4-3. Dessförinnan hade Ryno bränt en straff. 5-3 genom Henrik Eriksson innebar spiken i gästernas kista och tre bärgade poäng till Gnaget.

Var det välförtjänt? Var det bra så? Nja, gör man två så genomruttna perioder som AIK gjorde i kväll förtjänar man aldrig att vinna. Det spelar ingen roll hur bra man är i tredje. Vi närmast sörjande gnagare, som betalar för att se vårt lag spela hockey, oavsett matchernas poäng- och tabellmässiga betydelse, förtjänade däremot segern med råge. Kvällen match var ett slående bevis för hur viktigt det är att kliva in på isen med rätt inställning. Brister man i ödmjukhet straffas man direkt. Både av motståndarna och av sina mest engagerade supportrar. Tänk på det inför kommande kvalspel, alla spelare och ledare i AIK. Låt hjärtat vara med!

- - -
Bäst på plan i kväll, förutom firma Beck & Eriksson: Domaren, Mikael Andersson. Nog för att han gjorde en liten miss i slutet när han, efter gruff och gurgel framför bortalagets mål, tog ut två gnagare och bara en boråsspelare, men säg den som aldrig gör ett misstag. Jämfört med flertalet spelare denna kväll var domare Andersson närmast gudomlig i sin fullkomlighet.