aik
Peter Forsberg är skadad. Återigen är det foten som inte håller. Ingen är förvånad. Ingen hade väl egentligen räknat med någonting annat. Eller?
Att Foppa älskar att spela hockey mer än någon annan har väl framgått rätt tydligt vid det här laget. Foppas lidelse för sporten är beundransvärd och förtjänar respekt. Om Foppa vill göra ännu ett försök till comeback är det givetvis upp till honom. Men ärligt talat: Det börjar bli lite tjatigt. Det börjar bli lite tröttsamt. Och framförallt, för att använda ett typiskt Foppa-uttryck: Det börjar bli lite tragiskt.
Peter Forsberg är Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna. Han har haft en fantastisk karriär, även om de sista åren mest ägnats åt rehab och konvalescens. Jag kommer aldrig glömma när jag som fjortonåring satt i en fjällstuga i Härjedalen och såg Foppa leka in den där straffen mot Kanada. Jag kommer aldrig glömma när han fick psykbryt i TV efter finaltorsken mot Malmö. Jag kommer aldrig glömma hans uppvisningar i NHL, främst med Colorado men även som spelare i mitt favvolag Philadelphia Flyers.
Och jag kommer aldrig att glömma OS-guldet 2006. Foppa verkade mest av allt glad för sina lagkamraters skull - de som inte vunnit OS tidigare och som nu äntligen fick sin guldmedalj. Den reaktionen säger mycket om mannen Peter Forsberg. Den största spelaren i svensk hockeyhistoria. Kanske den största människan också. Tack för allt, Foppa!
Att Foppa älskar att spela hockey mer än någon annan har väl framgått rätt tydligt vid det här laget. Foppas lidelse för sporten är beundransvärd och förtjänar respekt. Om Foppa vill göra ännu ett försök till comeback är det givetvis upp till honom. Men ärligt talat: Det börjar bli lite tjatigt. Det börjar bli lite tröttsamt. Och framförallt, för att använda ett typiskt Foppa-uttryck: Det börjar bli lite tragiskt.
Peter Forsberg är Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna. Han har haft en fantastisk karriär, även om de sista åren mest ägnats åt rehab och konvalescens. Jag kommer aldrig glömma när jag som fjortonåring satt i en fjällstuga i Härjedalen och såg Foppa leka in den där straffen mot Kanada. Jag kommer aldrig glömma när han fick psykbryt i TV efter finaltorsken mot Malmö. Jag kommer aldrig glömma hans uppvisningar i NHL, främst med Colorado men även som spelare i mitt favvolag Philadelphia Flyers.
Och jag kommer aldrig att glömma OS-guldet 2006. Foppa verkade mest av allt glad för sina lagkamraters skull - de som inte vunnit OS tidigare och som nu äntligen fick sin guldmedalj. Den reaktionen säger mycket om mannen Peter Forsberg. Den största spelaren i svensk hockeyhistoria. Kanske den största människan också. Tack för allt, Foppa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar