AIK besegrade Almtuna med 3-2 i en småtrasslig tillställning på Hovet. Jamie Milam gjorde debut och Black Boris favoritbrunkare Adolfsson blev målskytt.
Gnaget kom till spel utan tre viktiga försvarskuggar. Heino-Lindberg, Tärnström och Savilahti-Nagander saknades alla och det märktes. Det såg stundtals virrigt ut i egen zon, nye Milam hade svårt att hitta sin position och backparet Ryman/Österberg var långt ifrån stabila. Tur då att Liwing och Jungbeck klev fram och tog ansvar. Även Stefan Johansson var mycket bra - som vanligt!
1-0 kom tidigt, 3.14 stod klockan på när Rasmus Ericsson gjorde sitt sjätte mål för säsongen. Assisten kom i form av ett stolpskott signerat långe Ryno. Vackert och lite turligt. Efter femton minuter var det dags igen, Stefan Johansson drog till med en dragare bakom Owuya i AIS-kassen. Härligt nätfladder och ljubel på läktaren. Den alldeles för mansvaga skaran gnagare (2588 åskådare) hördes mer än vad den syntes. Almtuna reducerade i spel fem mot fyra genom en finurlig styrning i slottet. Holmgren chanslös, tid 17.26.
I andra perioden tog AIK över spelet allt mer. Det såg bättre ut bakåt även om en del individuella misstag höll på att ställa till det några gånger. När Johan Adolfsson mer eller mindre avsiktligt fick pucken på sig och styrde in 3-1 kändes det ur mina svartgulfärgade ögon rättvist. AIK var det bättre laget. Dock såg det emellanåt lite rörigt och okoncentrerat ut. Kanske inte så konstigt med tanke på de rådande omständigheterna. Detta var trots allt Gnagets första match efter en tids speluppehåll och, som sagt, två tongivande backar saknades.
Sista tredjedelen bjöd inte på något vidare skönspel. Mycket mittzonshockey och få klara chanser. Almtuna reducerade i mitten av perioden och vid ett tillfälle var man extremt nära en kvittering. Ett två-mot-en-läge för gästerna gav öppen kasse men skottet gick tätt utanför Holmgrens högra stolpe. AIK stod sedan upp bra och vid flera tillfällen blev det gruff och bök i målgårdarna. Ändå ingen ful match på något sätt. Snarare en tät tillställning mellan två vinstsugna gäng. Almtuna hade vid seger befäst sin tredjeplats i tabellen. Nu blev man lottlösa och ramlade samtidigt ned under kvalseriesträcket.
- - -
Jamie Milam då, hur gick det för debutanten? Tja, det såg väl inte så där jättebra ut, om man säger så. Som jag skrev i inledningen hamnade Milam ofta fel i positionerna. Det syntes att han är ny i laget och att han inte riktigt kommit in i Gnagets spel. Ett skott på mål blev det till slut, men mest minns jag den rejäla felträffen i första perioden. I numerärt överläge fick Milam chansen att ladda bössan. Och han sköt sannerligen snabbt, det ska sägas. Tyvärr blev träffen desto sämre. Pucken gled retligt sakta över isen. Premiärnerver månne? Hur som helst. Milam måste få fler matcher i ryggen innan det går at bedöma huruvida han är en förstärkning eller ej.
- - -
Jag var orolig inför matchen men nu är jag något lugnare. Kvalserieplatsen är i princip klar. Men om AIK ska kunna hävda sig i kvalkonkurrensen krävs bra mycket bättre spel än vad man bjöd på ikväll. Framförallt behövs en frisk Dick Tärnström. Jag bävar faktiskt så smått inför nästa onsdag. Leksand är hyfsade i anfallszon...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar