BB:s årskrönika

År 2010 närmar sig sitt slut. Det har därmed blivit dags för en slags summering av det skedda och det sedda. Vi tar det månadsvis och avslutar med en sång.

Januari
Året inleddes men en titt i kristallkulan. Jag såg både det ena och det andra och trodde ett tag att självaste Saida gick igen i min boriska själ. Med facit i hand kan jag konstatera att så icke var fallet. Jag fick fel om det mesta men rätt om det bästa: AIK tog sig tillbaka till Elitserien! Förutom att förutspå en massa ickehändelser samt flamsa lite lagom fallosalt så ägnade jag huvudsakligen månaden till att:

1) Fira ett år som självupptagen borisbloggare,
2) Undervisa i SFI,
3) Besöka sandlådan tur och retur,
4) Hylla Dicken & David.

Februari
Februari var KHL-vetets månad. Jag tog en titt på Dinamo Rigas digra spelprogram och insåg att det skulle bli svårt för Gnaget att locka folk fyra gånger i veckan. Jag satte mig in i det ryska köket. Jag gjorde mig bekant med Googles översättningsverktyg. Jag skrev nya och fräscha ramsor. Jag förbannade förbundet.

Dessutom klev jag en gång för alla ut ur garderoben och presenterade mig som råkokt schlagerbög. Natürlich mit der bång in die kalsong.

Mars
Aah, en sån underbar månad. Kvalseriekortet damp ned i hallen och tänka sig det var rosa. Jag drabbades av kvalfrossa och  kvalfeber men så här i efterhand inser jag att det där var ju bara häärligt. Inte var väl vintervåren kvalmig heller? Men visst...det var rätt tufft där ett tag.

Lilla Leksand gav upphov till smurfiga stolligheter både en och två gånger. Sen gjorde Eddie Meduza entré på bloggen och på den stigen är det.

April
Årets bästa och mest minnesvärda månad började med ett dåligt skämt, fortsatte som ett ännu sämre skämt men förvandlades sedan till en resa/resning utan like. Kriget var inte över och AIK höll hoppet vid liv. Efter Gynges avgörande mål i Södertälje låg allting plötsligt i gnagiska händer. Det rådde hockeyfeber i Stockholm och inte ens den redan då utmärkte Fasth kunde hindra AIK från att ta steget upp i smöret. Jag firade på mitt eget vis.

Maj
Maj blev förbrödringens och ålderdomens tid. Kringelknutten skulle ha sitt. Jämtleksing och GurkOlle likaså. Min bundis och bandbrother Greken fick förstås också några rader tillägnade sitt glennifierade ego. Själv började jag känna mig gammal och försökte motverka min noja med att klä ut mig till diskjockey. Det gick väl sådär. Livet efter 30 är hårdare än man kan tro. Till slut blev det Flyers för hela slanten - till Kung Kentas stora glädje!

Juni
En på gnagarfronten tämligen händelsefattig månad. Flyers spelade om Stanley Cup men föll. Jag njöt av sommaren och min nyvunna pappaledighet. Travesterade en psalm och tog därefter bloggpaus.

Juli
Sommar, sol och kort tajt kjol. Trettiårskrisen började ta ut sin rätt och slå ut i full blom. Det ena flamseriet avlöstes av det andra. Fett fallosalt och fånigt men med mycket fjong. Efter att ha samlat mig en smula blev det Bellman, Berghagen, Taube och Ted Gärdestad. Som avslutning en Flämtländsk raggvisa signerad Ballan Bredwall.

Augusti
Äntligen stod Gnaget på Ritorpsisen. Jag tog med mig lillkisen och kollade in första ispasset. Därefter var det dags att börja tippa - med hjärtat! AIK drog till Gotland och passade på att spela skjortan av Nynäshamn. Bång var på gång. Sen blev det träningar på Hovet och välbehövlig lindring för en Boris med abstinens.

Därefter Greken, träningsmatcher och så, så klart, en genomgång av truppen. Sist men inte minst en dunderhit till alla skotterraggare.

September
Först lite förförande smörande för bloggande kolleger. Sedan en läcker straff från en f.d. gnagare. Men försäsong i all ära, september var framförallt lika med hockeyfeber inför den stora återkomsten.

Det var KFIB All Star team och Ratten zwei, det var premiär och en inställd spolning. Jag brände av ett parti fläsk, gick te dans me karlstatösera och celebrerade första derbyvinsten på många år. Och avslutade sedan en ovanligt händelserik månad med att utfärda en verkningslös varning på Schtaan...

Oktober
Usch så tungt och trist det började. Höst och mörker och ett AIK som fortsatte att rada upp uddamålsförluster. Boris ville bli Buddha men vände sig efter en stunds menlöst mediterande till Bellman istället. Prövade på Voodoo och märkte att det funkade rätt bra. Blev en smula kriminell för en dag och döpte om sig till Svartenbrandt. Gick en hård men rättvis fight med Kringelknutten men fick till sin stora besvikelse på nöten. Sen kom vändningen.

November
Gnaget var på G och blogginläggen andades hopp och hybris. Så plötsligt lade en inspirerande bloggbundis ned verksamheten. Jag tappade lusten över förlusten och vände mig åter till Bellman för tröst. Det funkade sådär. Men Bång gjorde landslagsdebut, Jämten gjorde comeback och AIK bjöd på sexy hockey. Upp och ner och hit och dit. Inte konstigt att talet blev sluddrigt och osammanhängande.

December
Jaha, här är vi nu. Årets sista månad. Lucia är avklarad, julen likaså. Jag brottas fortfarande med novemberkråkan och efter det senaste derbyt känns det tyngre än någonsin att blogga vidare. Jag saknar lust och energi och rätt så ofta nuförtiden undrar jag om det inte är dags att lägga ned. Men för all del. I morgon är en annan dag...

Gott nytt år, kära läsare!