Gyllene tider

Jag ägnar kvällen åt att sätta ihop en byrå från IKEA. Passande nog visar Viasat Hockey Björklöven-Leksand i repris. Det funkar utmärkt att vila ögonen på hockey mens man skruvar och svettas litervis. Här har jag ägnat sommaren åt att fundera på vad det är för mening med att ha Canal Plus och Viasat i juni, juli, augusti och så får jag svar på tal bara genom ett litet tryck på fjärren. Björklöven och Leksand. Två klubbar som jag visserligen varken tycker om eller håller av men som jag ändå känner väldig sympati för. Prisvärt!
~
Rosa Bladet satte plus på elitserielagen härom dagen och som väntat fick AIK lägst betyg av alla. Men vad betyder väl en plusgrad mer eller mindre i gyllene sommartider som dessa? Det är verkligen väldigt varmt i stan. Hur man än bär sig åt så lackar svetten. Ingen suspensoar i världen kan framkalla samma känsla av mosade pissmyror i brallan. Om man sen som Boris dessutom vägrar deo - man är ju man va - så får man räkna med CD-skivor under armarna också. Men det är bara häärligt.
~
Elitseriepremiären känns rätt avlägsen. Jag har då ingen brådska. Tiden fram till den 17 september får gärna gå långsamt. Allt har sin tid och just nu är det tid för återhämtning, lugn och ro och bara lite lagom skön uppladdning. Ingen stress. Ingen oro för kommande kvalfyllda kvällar. Bara sommar och sol och kort tajt kjol. Och vi vill ha dig - Georges Laraque! *
~
Trots att hockeyallsvenskan är ett minne blott kan jag förstås inte låta bli att visitera Jämtleksings numera silverrävsfärgade blogg. I förrgår grillade han Bofors och nog kändes en del av innehållet bekant? Var får han egentligen allt ifrån, den jämt lika underfundige leksingen? Bo Fors, liksom. Och Samhallam... Idag var det i alla fall Borås tur att grillas. Borås!! Jag törs nästan lova att nästa motståndarroaster att roastas blir Malmö Räddhågs.
~
Nog för att jag kommer att sakna både Borås och Bobcats i höst men det jag kommer att sakna allra mest är naturligtvis Leksand. Och så Västerås förstås. Eller Västerås... Jag menar så klart Gurkolle. Den här säsongen har han en alldeles egen grek att heja på! För visst är Tsimikalis grek, men ändå: Det finns bara en Greken. Och apropå Greken. Efter Växjö hemma, Lawsons 1-0, Bångs spik i kistan och Boris tusentals tårar önskade min polare en låt. Det är över nu, sa Greken dagen efter segerfesten. Det är över nu! Jag sparade den till ett senare tillfälle. Till i kväll.

* Sommar och sol

När löven faller

Björklövens fall är en tung förlust. Inte bara för klubben och dess supportrar, utan för hela hockeysverige. Det är möjligt att det finns en och annan elitistisk hockeyfan som skiter fullständigt i Lövens förfall, men de allra flesta av oss torde och borde fundera på vad denna konkurs säger om läget i landet.

Finns det idag några elitserieklubbar eller allsvenska klubbar som är "självförsörjande"? Finns det idag några, förutom Färjestad och några till, som inte balaserar på en skör tråd mellan framgång och förfall?

Som AIK:are är det särskilt lätt att sätta sig in i Björklövens situation. Det kunde lika gärna ha varit vi. Men AIK och Björklöven är knappast de enda klubbar som lidit ekonomiskt på sistone. I själva verket tycks det numera vara mer regel än undantag att klubbar i eliten och allsvenskan lever på gränsen till vad man klarar av.

AIK höll på att falla på glädjekalkyler och pengar som inte fanns. Om Björklövens fall vet jag än så länge för lite för att kunna uttala mig, men jag tror knappast att håkanligans försök att stänga elitserien, genom att solidariskt dela med sig av TV-pengar till den närmaste kretsen smörisar, har gjort det lättare för Björklöven att klara sig i konkurrensen.

¤ ¤ ¤

Det är rätt intressant egentligen. AIK har genom en tokig satsning, som lika gärna hade kunnat sluta i rena KHLvetet eller division 3, lyckats ta sig upp i smöret. Plötsligt regnar pengarna in från håkanligan och dess partners. Plötsligt kan vi värva spelare som vi tidigare bara kunnat drömma om. Plötsligt tycks såväl konkurshot som KHL-snack vara som bortblåst. Vad hade hänt om vi torskat mot Växjö för lite mer än en vecka sedan?

Jag tänker på Leksand som satsat som dårar de senaste åren. Utan att nå framgång. Jag tänker på Malmö och byggmäster Percy. Det gick inte där heller. Avståndet mellan håkanligan och allsvenskan har bara blivit större och större. De ekonomiska förutsättningarna är nuförtiden så olika att steget mellan allsvenskan och eliten är att likna vid steget mellan forna Öst- och Västberlin.

Några modiga (eller dumdristiga) väljer att utmana muren. Ett ytterst fåtal lyckas. Men hur många överlever ett misslyckat försök? Hur många vågar försöka igen?

Lövens höst är vår

Lövens höst är vår
Till marken föll de slagna
Se barken börjar flagna
I parken kala björkar står

Vi vet nog hur ni mår
där ni nu står bedragna
där ni nu står fråntagna
er gröna, sköna vår

¤ ¤ ¤

Näver säg näver

Hur räddar man en skog från döden
Jo, man anropar räddaren i nöden
Ett björklövsbudgetsammanbrott
kräver visst näringslivstillskott

Rättvis seger

Har inte så mycket mer att säga om gårdagens seger än vad som sägs här. Perspektivet må vara gröngult men även en svartgul som jag finner stort nöje i att läsa. Rubriken är bara för bäst.

¤ ¤ ¤

Ikväll ska det röstas. NEJ till KHL!

Uppdaterat 12.25
"Jo, jag vet, man ska inte citera sig själv..." skriver Lövenbloggaren i inlägget som jag länkar till här ovan. Nä, man ska ju inte det, skriver jag men passar samtidigt på att skita i vad man ska och inte ska. Jag inte bara citerar mig själv - jag länkar till mig själv också! Med anledning av Leksands senaste nyförvärv kan det vara på sin plats att läsa vad Boris skrev en gång i oktober.

Den där Boris vetty, han är fanimej rena profeten alltså!

När oron i mitt hjärta gnager
flyr jag till en värld av schlager

2-4 (1-2, 0-0, 1-2)

Tipset gick åt helvete men tre poäng är alltid tre poäng.
Växjö och Mora: Ni kan börja jaga...

1-2 (1-2, 0-0, x-x)

Tipset sitter som en smäck för närvarande men det är väl själva faan att det ska vara så nervöst att vara hockeysupporter. Tappar vi en tvåmålsledning nu igen blir jag grek för en kväll. Håll tätt Heino!

Vi har gjort mål i PP
Vi har gjort mål i PP

Löven borta

Björklöven borta är en match som AIK naturligtvis bör ha goda chanser att vinna. Men känslan är som alltid inför en bortafight, man vet aldrig vad man kan förvänta sig. Löven brukar ställa till besvär för oss i sin hemmahall. Senast i oktober fick vi stryk med
1-2. Förra säsongen vann vi en match (2-1) och förlorade en (2-3). Säsongen 2007/2008 torskade vi det enda mötet i Umeå (2-5). Historiken och statistiken talar alltså emot Gnaget.

Men, men. AIK kommer till Umeå Arena med gott självförtroende. Åtta segrar på de senaste nio omgångarna talar sitt tydliga språk: Gnaget är ett topplag. Björklövens facit på sistone är sisådär. Laget varvar fina skalper med mindre imponerande resultat. Den 12 januari slog man Leksand i sudden. I senaste hemmamatchen föll man mot Örebro. Björklöven är kanske inget bottenlag men heller inget playofflag. Ett ingenmanslandslag skulle man kanske kunna säga.

¤ ¤ ¤

Jag tror på en målsnål tillställning där det lag som presterar bäst i powerplay och boxplay vinner. Spelet får egentligen se ut hur fan som helst så länge AIK grejar tre poäng. Det skulle kännas tryggt och bra om vi kunde behålla avståndet ner till Växjö och Mora.

Tips: Björklöven - AIK 1 - 2
Mål: Bång och Ryno

Mötet

På tunnelbanan hem från Universitetet idag stötte jag på en Björklövensupporter. Han hade sin finaste gröngula halsduk på sig och jag kunde inte låta bli att utsätta honom för ett närmande.

Killen visade sig vara en hockeyfrälst student från Umeå. Sedan i somras bor och studerar han i Stockholm. I kväll ska han för första gången se Björklöven på Hovet. Vi samtalade en stund om hockey, kom in på 80-talet och våra respektive klubbars storhetstider. Jag påminde honom om finalserien -82. Han påpekade att han inte ens var född då. "Men 1987, då? Då var det ni som vann", sa jag. "Jag föddes två år senare", konstaterade han. "Samma år som Björklöven åkte ur."

Vi pratade om publiksiffror. Om AIK:s genomgående usla och om Björklövens något bättre. Vi enades om att det var bättre förr och att det egentligen inte är någon hit med hockeymatcher på fredags-kvällar. Jag sa att AIK:s framtid hänger på en skör tråd och att om inte vi supportrar illa kvickt börjar ställa upp för vårt krisdrabbade lag kanske vi inte ens har något lag att ställa upp för inom en snar framtid. Björklövensupportern sa att så illa är det väl ändå inte. "Jo", sa jag. "Så illa är det faktiskt".

I Gamla stan klev jag av för att byta linje. Ynglingen från Umeå åkte vidare. Det blåste kallt på perongen och av någon anledning kom jag att tänka på den här låten.

Beware of Bofors

Bobcats are flying high skrev jag för ett tag sedan. Det var vad de gjorde och det är just vad de fortfarande gör. Bofors toppar tabellen och de gör det med rätta. Det har gått tillräckligt många omgångar för att man som betraktare ska börja ta laget på fullaste allvar. Bofors känns lite grann som vinterns motsvarighet till förra säsongens Växjö. De kommer säkert att vara med och slåss om en plats i Kvalserien efter jul. Jag står dock fast vid att Bobcats inte blir topp tre. Leksand, AIK och Malmö är seriens bästa lag. Eller åtminstone ska de vara det.

-
Trots att det är tungt att se AIK åka på bortasmäll efter bortasmäll måste jag säga att det är uppfriskande med en jämn serie. Inför säsongen trodde jag att det skulle bli tvärtom. Jag trodde att topplagen skulle utkristallisera sig från mängden tämligen omgående och sedan segla i medvind hela vägen till Kvalserien. Så tycks det nu inte bli. Och det är kanske bra, både för serien och lagen. Jag tror inte att det är en fördel att gå in i Kvalserien med idel segrar i säcken. Snarare är det nog så att lag som är vana vid slit, svett och sårtvätt är bäst förberedda för kvalfyllda kvällar.

-

Serien är alltså jämn och detta är alltså av godo. Men... Jag kan inte låta bli att leka med en tanke: Om det nu hade varit så att ettan, alternativt ettan och tvåan i HockeyAllsvenskan, vid seriens slut automatiskt flyttades upp till Elitserien, alltså utan att behöva kvalspela, hade vi då sett en lika jämn tabell? Jag tror inte det. Jag tror framförallt att vi hade sett ett helt annat Leksand och ett helt annat AIK, om dessa lag visste att samtliga matcher var av högsta betydelse.

-

I morgon kväll möts Växjö-Bofors. Det hade varit kul att se matchen men eftersom Gnaget tar emot Björklöven samtidigt får jag finna mig i att följa toppmötet på håll. I skrivande stund har det förresten sålts nästan 1000 biljetter till matchen på Hovet.

-

Högst upp utav alla ställen

siktas flygande kattskrällen

Sug på den smällkaramellen

- Hallams gäng toppar tabellen

Glennifierat

Kan AIK vinna borta mot Björklöven?
– Näver.

Friskt skönt grönt!

Björklöven envisas med att varva grönt och skönt med gult och fult. Det tycker jag är synd. De gröna dräkterna är friska och fina och får Boris på gott humör. De gula däremot är ruskiga och anskrämliga. Usch! Det var bättre förr. Förr var Boris ett barn som i smyg beundrade Björklövens vackra dräkter.

Jag minns när Björklöven uppträdde i grönt och vitt. Det gillade jag! Dräkterna var antingen gröna som björkens blad eller vita som björkens stam. När Björklöven vann SM-guld 1987 gjorde de det i vita tröjor! Gult signalerar höstlöv som vissnar och faller till marken. Det är inte bra, inte bra. Nej, grönt och vitt ska det vara. Vårlikt, friskt! Skönt, vitt och grönt!

Låt mig citera en husgud, tillika den boriska bokhyllans okrönte konung: Käre gamle Fröding!

Ett grönt blad på marken

Grönt! Gott,
friskt, skönt vått!
Rik luft, mark!
Ljuvt stark,
rik saft,
stor kraft!
Friskt skönt
grönt!

(ur Mattoidens sånger)


Björklöven: Gröna och sköna - Gula och fula.

Snart serieledare?

Kort meddelande: I kväll kan AIK gå upp i serieledning. Det tror jag att de gör. Nu loggar jag ut, fortsätter läsa spännande böcker om textanalys och låter Bruce ta över bloggen.

Dagens tips: Björklöven-AIK 1-2

Där björkarna vissna

Hösten är kommen i lövskogsparken
björkarna huttrar och torkar i barken
löv som i våras var gröna
vilda, vackra och sköna
gulnar nu, vissnar och faller till marken

Tabellen

Säg det i toner: Björklöven

Allright. Det här med att hitta barnsånger till samtliga motståndarlag var kanske inte min mest briljanta idé. Dessutom var det klurigare än jag först trodde. Särskilt löven från Ume ställde till huvudbry i min lilla hjärna. Men så slog det mig: Här har vi en förening vars sportsliga framgångar kommit på skam men vars grönklädda supportrar aldrig tycks tröttna på att sjunga och vara glada. "Gissa vad dom har... Jo, dom har humöret kvar!"

Sveriges vackraste klubbmärken, del 6

aik
Plats 6: Björklöven

Kommentar:
Det här är och har sedan barnsben varit en personlig favorit. Jag har alltid varit svag både för klubbens dräkter och klubbmärke. (Borträknat den gula tröjan som jag tycker är förskräcklig). Björklövet är lagom kladdigt och konstnärligt sirligt. Bokstäverna ligger klara och vita på en naturgrön platta. Det gula ramar in på ett ypperligt sätt och jag blir på gott humör varje gång jag ser märket. Björklöven förtjänar sjätteplatsen.

Återstående matcher i HockeyAllsvenskan

Inte många omgångar kvar av HockeyAllsvenskan nu. Serien haltar en aning då vissa lag har spelat en match färre än andra. Leksand är i princip redan klara för Kvalserien och AIK är nästan där. Dock ska det spelas om poängen innan Boris ropar bravo.

Återstående matcher för samtliga lag, med chans att ta en av de tre direktplatserna kommer här:

Leksand, 90 p, +116
Huddinge(b)
Nybro(h)
Bofors(h)
AIK(b)
Almtuna(b)
Malmö (h)

AIK, 82 p, +58
Almtuna (h)
Malmö (b)
Leksand (h)
Oskarshamn (b)
Borås (h)
Västerås (b)

Mora, 69 p, +40
Borås (b)
Västerås (h)
Växjö (b)
Troja/Ljungby (h)
Björklöven (h)
Sundsvall (b)
Mariestad (h)

Almtuna, 69 p, +22
Bofors (h)
AIK (b)
Nybro (h)
Troja/Ljungby (b)
Malmö (b)
Leksand (h)
Oskarshamn (b)

Växjö, 68, +26
Sundsvall (b)
Björklöven (b)
Mora (h)
Mariestad (h)
Huddinge (b)
Bofors (h)

VIK, 66 p, +22
Troja/Ljungby (h)
Mora (b)
Sundsvall (h)
Mariestad (b)
Huddinge (h)
Bofors(b)
AIK (h)


Kommentar:
AIK har ett tämligen tufft program framför sig. Bortamatcherna vet vi brukar vara svåra, oavsett motstånd. Både i Malmö och Oskarshamn blev det noll poäng tidigare i vinter. Malmö har hedern att spela för (och kanske en playoffplats), Oskarshamn däremot lär befinna sig i Ingenmansland. Dit ska AIK bege sig för att en gång för alla ta kål på Smålandsspöket!

Almtuna och Borås hemma bör resultera i full pott. Allt annat vore en stor missräkning. Almtuna må vara ett överraskningarnas topplag men i vår borg ska de icke ta poäng. Leksandmatchen kan bli en klassiker. Visserligen är chansen stor att båda lagen redan är klara för Kvalserien när de skrinnar in på Hovet men kanske just därför kan det bli en riktig holmgång. Leksand vill inte gå in i Kvalserien med tre raka torskar mot Gnaget i ryggen. Gnaget, å andra sidan, vill nog mer än gärna tvåla dit serieettan en gång till.

Västerås i sista omgången är svårt att sia om. VIK har sannolikt allt att spela för i den matchen medan AIK antagligen redan är ett kvalserielag. Om det blir så att AIK måste ta poäng eller vinna i Västerås tror jag att man fixar det. Fråga mig inte varför. Det bara måste bli så.

Övriga lag:
Mora, Almtuna och Västerås har alla sju matcher kvar att spela. Det ger dem givetvis en fördel gentemot konkurrenten Växjö, som alltså bara har sex matcher kvar. Växjö och Mora ser ut att ha de på pappret enklaste spelprogrammen. Almtuna däremot får det riktigt tufft. AIK, Troja/Ljungby, Malmö och Oskarshamn är inga roliga bortamatcher. (Jag vet att Malmö har varit usla hemma men det kanske vänder nu...)

Mora, som jag hela tiden har trott ska ta hem tredjeplatsen till slut, har ett angenämnt spelschema. Bortamatcherna kan man se fram emot; Mora har tidigare under säsongen tagit full pott borta mot Borås (7-4), Växjö (4-2) och Sundsvall (5-2). Det, om något, talar för att Mora tar sista kvalserieplatsen. Mariestad hemma i sista omgången är inte heller så tokigt.

- - -

Hur det blir med playoffplatserna får någon annan reda ut. Själv hoppas jag att Björklöven på något märkligt vis krånglar sig hela vägen fram till Kvalserien. Jag vet inte varför, men av någon anledning har jag alltid tycket om laget. Det är väl märket och dräkterna antar jag. Och så mina gamla Panini-album från 80-talet förstås.

Jag minns hur stort det kändes första gången jag fyllde ett helt uppslag med klisterbilder. Det var 1986/1987 och laget hette Björklöven. Jag minns att Michael Hjälm var en riktig lintott och att Mikael Andersson såg ut som ett troll. Calle Johansson var ung och lovande. Och jag var sju år och hockeyfrälst.

"...dels kan man ju rycka väskor om man inte har råd."

Det blev torsk i Umeå igår. 1982 gick det desto bättre för våra svart-gula hjältar. AIK vann SM-guld och finalmotståndaren hette? Just det - Björklöven!

Redan på det gamla goda 80-talet var engagemanget kring Gnaget stort. Denna lilla film får på ett fint sätt gestalta kärleken till laget. Ändamålen helgar medlen, som man brukar säga...

Björklöven-AIK 3-2 (1-0, 2-1, 0-1)

Det är slut i Umeå. Gnaget stretade på mot slutet, fick in en reducering men kom inte närmare än så. Björklöven vann rättvist. Boris är besviken.

Bång utgick efter en smäll i skallen i andra. Sandberg och Bergström tappade sin kedjekamrat och det syntes i tredje. Nu klev Ryno och Henrik Eriksson fram och visade vilja istället men det räckte alltså inte. AIK måste få upp farten även på bortais. Högre tempo, snabbare spelvändningar och aggressivare framför mål. Då vinner man en sådan här match.

Nåja. Mora hemma på fredag. Tre poäng då istället.

Björklöven-AIK (1-0, 2-1, x-x)

Det är återigen paus i Umeå. Återigen med Gnaget i underläge. Och det ser för segt ut. AIK står stilla. Ingen fart, ingen fläkt. Urtrist. Björklöven leder välförtjänt. 3-1 inför sista. Det blir nog torsk idag...

...om inte Gnaget höjer tempot, visar lite jävlar anamma och vänder spelet som vi är vana vid hemma på Hovet. Två mål är ingenting i hockey. Jag säger som Håkan Hårlös: Two shots! Two shots!

Björklöven-AIK (1-0, x-x, x-x)

Det är paus i Umeå. Gnaget ligger under efter att ha slarvat bort pucken i spel fem mot fyra och bjudit på 1-0. Ett riktigt skitmål alltså. Som vanligt är det ett helt annat AIK som uppträder på bortaplan än hemma på Hovet.

Det började annars hyfsat. Båda lagen såg stabila och spelsugna ut. Men så hände något efter halva perioden. Gnaget slutade åka skridskor. Spelarna blev stillastående. Ryno tycktes visserligen trivas, hans långa klubba och gängliga teknik fungerar bra när det går sakta.

Det behövs mer fart i andra så ordnar det nog upp sig. Nu kör vi...