Hockeyhelgen började på bästa sätt: AIK dam mosade HV71 Queens på Ritorp och AIK J20 mosade Dif Princesses på Hovet.
Eftersom de två matcherna startade exakt samtidigt tvingades jag prioritera. A-lagshockey är alltid A-lagshockey, tänkte jag. Och AIK dam är alltid AIK dam. Dessutom hade jag ju som bekant bäddat för gaykväll på förhand med pöjkera Prozac och Klabbe the King. Enkelt val således. Ritorp lockade och pockade och AIK dam gjorde mig knappast besviken. Redan en bit in i första perioden grälade Prozac och Klabbe som ett gift gammalt par, och mittemellan dessa båda lätt åldrade men välkammade bohemer hängde jag på räcket och njöt av den underhållning som bjöds.
Min favorit och nya idol, Linnéa Bäckman, spelade tyvärr inte idag. Det var tråkigt. I övrigt var det mesta roligt.
AIK inledde naturligtvis lite segt. Det blir liksom lätt så när 91:an Bäckman saknas i laguppställningen. Det var 0-0 efter första perioden, mot ett lag som trots sitt mäktiga efternamn är hopplöst sist i serien. För en vecka sedan vann Gnaget med 5-0 i Jönsköping. Skottstatistiken i Prolympiahallen: 67-19 till AIK. Men Riksseriens okrönta jumbodrottningar höll alltså tätt första tjugo på Ritorp. Därefter blev det dock åka av. Klasskillnaden var stor så stor och segersiffrorna kunde och borde ha blivit större än 6-1. Om det nu inte hade varit för HV71:s duktiga keeper, Sabina Eriksson. Hon stod för så många räddningar att till och med Klabbe tappade räkningen.
Line Bialik Øien snurrade med fart och finess och gjorde både 1-0 och 2-1. Strax därefter var hon oerhört nära att bli tremålsskytt, men skottet tog i ribbans underkant. På returen högg Fanny Rask och petade enkelt in 3-1. Själv hävdade jag bestämt att pucken var över linjen redan innan Rask hann fram. Men det var den kanske inte. Hur som helst var det Øiens mål. Precis som för övrigt AIK:s
6-1 var det. Inget ont om Fanny, som återigen höll sig Rask på en retur, men det var ju Øien som "gjorde" målet. Denne Line Bialik Øien är fruktansvärt bra. Snabb, teknisk, målfarlig. Grymt sevärd!
Precis som för en vecka sedan vann AIK skotten med förkrossande siffror: 55-19. Med Linnéa Bäckman i laget hade Gnaget gjort minst ett par mål till! Jag sär, jag sär...
En sak som faktiskt grämer mig en smula är att Amanda Lundell fortfarande inte gjort mål den här säsongen. Hon har liksom HV71 ett efternamn som förpliktigar, om än på ett helt annat sätt än flickorna från Småland. Ni kan ju fethaja att det finns en låtskatt att ösa ur för den som bara längtar efter att få lovsjunga Amandas färdigheter på isen! Hon gör mig inte galen än men inte särskilt lycklig, lycklig heller. Men kärleken förde oss samman och jag är säker på att det lossnar snart. Tro mig Amanda, jag är på din sida!
Men jag vill ha mål, mål, mål och höja en skål, skål skål. För AIK dam. För Bialik Øien och Linnéa Bäckman. Och för the two and only Lundell. Så sant som jag älskar detta laget och så sant som jag tack vare AIK dam, på vuxendomens höst, har fått återuppleva känslan av att vara en utav pöjkera längst fram.
Visar inlägg med etikett Riksserien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Riksserien. Visa alla inlägg
lördag 20 oktober 2012
lördag 29 september 2012
Draken lyfter i motvind
Frölunda - AIK 4-2 (2-1, 1-1, 1-0)
Det blev ännu en tung torsk att lägga till samlingen och mörkret har obönhörligen lagt sig över AIK:s säsongsinledning. Svart himmel blues. Bitterhet och aska. Den som vill grina och tycka synd om sig själv rekommenderas en rosa blaska. Själv snöt jag mig redan i morse i Wennerholms senaste dumheter. Sedan dess går jag all in for the rising. Det är inte värdigt en gnagare att vika ner sig efter sju omgångar. Det är inte färdigt bara för att hela hockeysverige tror att vi är finito.
I Scandinavium föll AIK återigen på individuella misstag. Inte desto mindre föll man som ett lag.
Det är inte tid för att peka syndabockar och kräva avgångar. Det är tid för samling, svartgul enighet och AIK mot hela jävla världen. Är det någonting den här klubben är världsmästare på så är det just detta. Det finns ingen annan klubb i det här landet som har samma förmåga att resa sig på nio. Vi är inte Bajen. En stående räkning har mig veterligen ingen dött av. Om draken ska lyfta så vill det till att laget växer samman och att alla vi som står bakom och bredvid gör allt vi kan för att stötta och blåsa liv i det.
För det är laget som ska göra det. Inte Gozzi eller Perra. Inte Pirnes eller ens Viktor Fasth. Det är laget - Gnaget.
* * *
Det var mycket som var sig likt mot Frölunda. Ännu en gång spelar AIK stundtals bra framåt. Effektiviteten är dock dålig. Istället för att ta ledningen i matchen hamnar vi, till följd av individuella klantigheter, i jobbiga underlägen och uppförsbackar. Inte bara två gånger, utan tre. När Frölunda sen får 4-2 i present är det tack och godnatt. Ett nytt tungt fall, men som jag ser det, ändå ett fall framåt. Spelare som tidigare mest sett vilsna och förvirrade ut klev idag fram och visade att de kan mer än bara lyfta lön.
Björn Melin var AIK:s bäste forward, och belönades med ett enkelt mål. Den skadebenägne Pirnes visade sisu när han tryckte in kvitteringen till 1-1. Sandberg gjorde bra ifrån sig både på isen och vid sidan om. Sa rätt saker i en intervju och visade för första gången på länge varför jag tidigare trott så mycket på honom som Dickens efterträdare på kaptensposten. Att mycket såg illa ut, för att inte säga skitdåligt, även idag tänker jag inte älta i. Det handlar om att gå vidare. Det handlar om att resa sig.
* * *
AIK-Rögle på tisdag. AIK-Växjö på lördag. Ska man som gnagare som sällan går på hockey bara gå på två hemmamatcher i år så är det dessa. Låt inte Hovet gapa ilsket tomt och öde! Stöd AIK när AIK behöver det som mest! Visa att Du bryr dig om AIK Hockey!
* * *
Den svartgula hockeylördagen började annars bra. AIK J20 mosade Luleå på bortaplan i Superelit Norra. Det var 0-5 redan i första pausen, 2-6 i andra och efter tre spelade perioder stod det 3-8 på resultattavlan. En överkörning lika efterlängtad som nödvändig. Efter en riktigt dålig start på säsongen, med bara en seger på fem försök, tre ynka pinnar och en jumboplats i tabellen, reste sig Gnaget och lyfte.
AIK:s bäste poängplockare så här långt, Christoffer Gozzi, visade vägen. Med två mål och en assist klättrade han i poängligan och överglänste Luleås och hela seriens poängkung, Johan Porsberger. Sistnämnde scorade blott en gång. Noterbart även att Kukan stod för en ass i hemmalaget. AIK:s kasse vaktades för övrigt av Osten, son till den gamle landslagsmålvakten med samma smeknamn.
* * *
Även mitt nya favoritlag, AIK Dam, var i farten idag. I en vad jag förstått jämn match drog hemmalaget Munksund-Skuthamn till slut längsta strået. AIK vann skotten med 27-35, tryckte på mot slutet och reducerade till 3-4 med fem och en halv minut kvar. Line Bialik Öien gjorde två mål och Sabina Küller 1+1. Men Munksund-Skuthamn vann matchen med 5-3 och toppar därmed Riksserien efter tre spelade omgångar. Laget har förkrossande 19-8 i målskillnad.
Noterbart är att poängligan toppas av fyra munksundare. Rebecca Stenberg för närvarande poängdrottning med hela 1+8 på tre spelade matcher. Bäst i AIK är Bialik Öien, med 4+0. Målvaktsligan toppas föga överraskande av Sara Grahn. Med tre segrar av tre möjliga, tre insläppta mål och oerhörda 97.14 i räddningsprocent är hon överlägset bäst i serien. Idag stod Grahn för 33 räddningar när hennes Brynäs sudden-besegrade Linköping med 3-2 hemma i Gävle.
* * *
Jag har typ 57 sportkanaler på teven men inte en enda av dem visade AIK:s match i Piteå. Skandal och AVGÅ ALLA!
Det blev ännu en tung torsk att lägga till samlingen och mörkret har obönhörligen lagt sig över AIK:s säsongsinledning. Svart himmel blues. Bitterhet och aska. Den som vill grina och tycka synd om sig själv rekommenderas en rosa blaska. Själv snöt jag mig redan i morse i Wennerholms senaste dumheter. Sedan dess går jag all in for the rising. Det är inte värdigt en gnagare att vika ner sig efter sju omgångar. Det är inte färdigt bara för att hela hockeysverige tror att vi är finito.
I Scandinavium föll AIK återigen på individuella misstag. Inte desto mindre föll man som ett lag.
Det är inte tid för att peka syndabockar och kräva avgångar. Det är tid för samling, svartgul enighet och AIK mot hela jävla världen. Är det någonting den här klubben är världsmästare på så är det just detta. Det finns ingen annan klubb i det här landet som har samma förmåga att resa sig på nio. Vi är inte Bajen. En stående räkning har mig veterligen ingen dött av. Om draken ska lyfta så vill det till att laget växer samman och att alla vi som står bakom och bredvid gör allt vi kan för att stötta och blåsa liv i det.
För det är laget som ska göra det. Inte Gozzi eller Perra. Inte Pirnes eller ens Viktor Fasth. Det är laget - Gnaget.
* * *
Det var mycket som var sig likt mot Frölunda. Ännu en gång spelar AIK stundtals bra framåt. Effektiviteten är dock dålig. Istället för att ta ledningen i matchen hamnar vi, till följd av individuella klantigheter, i jobbiga underlägen och uppförsbackar. Inte bara två gånger, utan tre. När Frölunda sen får 4-2 i present är det tack och godnatt. Ett nytt tungt fall, men som jag ser det, ändå ett fall framåt. Spelare som tidigare mest sett vilsna och förvirrade ut klev idag fram och visade att de kan mer än bara lyfta lön.
Björn Melin var AIK:s bäste forward, och belönades med ett enkelt mål. Den skadebenägne Pirnes visade sisu när han tryckte in kvitteringen till 1-1. Sandberg gjorde bra ifrån sig både på isen och vid sidan om. Sa rätt saker i en intervju och visade för första gången på länge varför jag tidigare trott så mycket på honom som Dickens efterträdare på kaptensposten. Att mycket såg illa ut, för att inte säga skitdåligt, även idag tänker jag inte älta i. Det handlar om att gå vidare. Det handlar om att resa sig.
* * *
AIK-Rögle på tisdag. AIK-Växjö på lördag. Ska man som gnagare som sällan går på hockey bara gå på två hemmamatcher i år så är det dessa. Låt inte Hovet gapa ilsket tomt och öde! Stöd AIK när AIK behöver det som mest! Visa att Du bryr dig om AIK Hockey!
* * *
Den svartgula hockeylördagen började annars bra. AIK J20 mosade Luleå på bortaplan i Superelit Norra. Det var 0-5 redan i första pausen, 2-6 i andra och efter tre spelade perioder stod det 3-8 på resultattavlan. En överkörning lika efterlängtad som nödvändig. Efter en riktigt dålig start på säsongen, med bara en seger på fem försök, tre ynka pinnar och en jumboplats i tabellen, reste sig Gnaget och lyfte.
AIK:s bäste poängplockare så här långt, Christoffer Gozzi, visade vägen. Med två mål och en assist klättrade han i poängligan och överglänste Luleås och hela seriens poängkung, Johan Porsberger. Sistnämnde scorade blott en gång. Noterbart även att Kukan stod för en ass i hemmalaget. AIK:s kasse vaktades för övrigt av Osten, son till den gamle landslagsmålvakten med samma smeknamn.
* * *
Även mitt nya favoritlag, AIK Dam, var i farten idag. I en vad jag förstått jämn match drog hemmalaget Munksund-Skuthamn till slut längsta strået. AIK vann skotten med 27-35, tryckte på mot slutet och reducerade till 3-4 med fem och en halv minut kvar. Line Bialik Öien gjorde två mål och Sabina Küller 1+1. Men Munksund-Skuthamn vann matchen med 5-3 och toppar därmed Riksserien efter tre spelade omgångar. Laget har förkrossande 19-8 i målskillnad.
Noterbart är att poängligan toppas av fyra munksundare. Rebecca Stenberg för närvarande poängdrottning med hela 1+8 på tre spelade matcher. Bäst i AIK är Bialik Öien, med 4+0. Målvaktsligan toppas föga överraskande av Sara Grahn. Med tre segrar av tre möjliga, tre insläppta mål och oerhörda 97.14 i räddningsprocent är hon överlägset bäst i serien. Idag stod Grahn för 33 räddningar när hennes Brynäs sudden-besegrade Linköping med 3-2 hemma i Gävle.
* * *
Jag har typ 57 sportkanaler på teven men inte en enda av dem visade AIK:s match i Piteå. Skandal och AVGÅ ALLA!
söndag 23 september 2012
AIK - Sara Grahn 1-3 (0-1, 1-2, 0-0)
Efter min andra match och min andra dag som trogen supporter och säsongskortsinnehavare är jag med säkerhet torsk. Torsk på AIK Dam, torsk på Riksserien. Trots torsk mot Sara Grahn.
Ja, trots torsk mot den fruktansvärt skickliga Brynäs-keepern Sara Grahn är jag fast. Jag kan inte se vad som ska kunna slita mig från det här laget. Det är Gnaget när det är som bäst. I en match som spelmässigt var betydligt bättre än lördagsfajten mot Leksand blev det ett betydligt sämre slutresultat. AIK dominerade faktiskt spelet i stort sett genom hela matchen. Men Brynäs kontrade effektivt och i kassen hade de ett monster. Sällan har jag sett en målvakt dominera så stort. AIK vann skotten med 47-28. Av de 47 skotten avlossades säkerligen ett tiotal ur riktigt bra lägen. AIK skapade men Sara Grahn lapade. Sög åt sig varenda puck. Allt ljus på Sara Grahn.
Och jag som var så himla rolig. Inför matchen klottrade den okunnige nybörjaren i sitt matchprogram: Sara Julgrahn, höhö.
* * *
AIK kom till spel utan ordinarie lagkapten. Gizela Blom klev av mot Leksand och klev på igen. Men idag saknades hennes namn i laguppställningen. I Bloms ställe fick Helene Martinsen bära kaptenens C på bröstet och hon ledde laget med den äran. Det kunde och borde ha blivit minst ett mål från Martinsens klubba. Om det nu inte varit för Sara Grahn. AIK:s förstakedja skapade farligheter varje gång de var på isen. Nästan varje gång stod Sara Grahn i vägen. Martinsen, Hedengren och Bialik Øien var dock inne när Gnagets enda mål i matchen föll. Det var den snabba och underbart tekniska Bialik Øien som på egen hand snurrade upp Brynäs-försvaret och satte reduceringen fram till 1-3 sju minuter in i andra perioden. Men därefter var det stopp. Väggen Sara Grahn såg gnagarna stånga sig blodiga. Väggen Sara Grahn fixade segern åt Brynäs nästan på egen hand. Väggen Sara Grahn, med 91 A-landskamper för Sverige på meritlistan. Vad vet en nyligen torskad oskuld om hockey?
* * *
Jag vet inte när jag senast såg två hockeymatcher LIVE med AIK på två dagar. Jag undrar om det ens har hänt tidigare. Å andra sidan hade jag heller inte sett AIK:s damer in action före denna häpnadsväckande helg. Att det skulle ta nästan trettiotre år av mitt liv att inse vad som så länge gått mig förbi. Det är inte fråga om skandal, men näst intill. Missförstå mig nu inte. Det här inlägget skall inte läsas med ironikerns glasögon på nästippen. För en gångs skull är jag dödligt seriös rakt igenom. Jag är frälst, jag är kär i AIK Dam. Om förälskelsen sedan är en frukt av min egen inställning får andra bedöma. Min självinsikt räcker inte till. Och ärligt talat så spelar det ingen roll. Jag hade ställt in mig på kärlek och kärlek blev det. Vid första ögonkastet.
* * *
Söndagens bästa gnagare var i mina ögon Line Bialik Øien. Tätt följd av 91:an Bäckman. Linnéa Bäckman har på två matcher blivit en så pass stor favorit att jag helt sonika bestämt mig för att ändra i min bloggarbeskrivning. Det finns inte längre plats för Bellman. Boris beundrar hädanefter Bång, BÄCKMAN och Bengt Bolero.
* * *
Att AIK Herrs Björn Melin ens får bära samma nummer som Bäckman är för övrigt en gåta. Linnéa Bäckman är lika sevärd som en gång i tiden Morgan Samuelsson var. Björn Melin är än så länge varken sevärd eller synbar. Boris beundrar inte Björn. Boris blott besviken.
* * *
That thunder in your heart
At night when you're kneeling in the dark
It says you're never gonna leave her
Ja, trots torsk mot den fruktansvärt skickliga Brynäs-keepern Sara Grahn är jag fast. Jag kan inte se vad som ska kunna slita mig från det här laget. Det är Gnaget när det är som bäst. I en match som spelmässigt var betydligt bättre än lördagsfajten mot Leksand blev det ett betydligt sämre slutresultat. AIK dominerade faktiskt spelet i stort sett genom hela matchen. Men Brynäs kontrade effektivt och i kassen hade de ett monster. Sällan har jag sett en målvakt dominera så stort. AIK vann skotten med 47-28. Av de 47 skotten avlossades säkerligen ett tiotal ur riktigt bra lägen. AIK skapade men Sara Grahn lapade. Sög åt sig varenda puck. Allt ljus på Sara Grahn.
Och jag som var så himla rolig. Inför matchen klottrade den okunnige nybörjaren i sitt matchprogram: Sara Julgrahn, höhö.
* * *
AIK kom till spel utan ordinarie lagkapten. Gizela Blom klev av mot Leksand och klev på igen. Men idag saknades hennes namn i laguppställningen. I Bloms ställe fick Helene Martinsen bära kaptenens C på bröstet och hon ledde laget med den äran. Det kunde och borde ha blivit minst ett mål från Martinsens klubba. Om det nu inte varit för Sara Grahn. AIK:s förstakedja skapade farligheter varje gång de var på isen. Nästan varje gång stod Sara Grahn i vägen. Martinsen, Hedengren och Bialik Øien var dock inne när Gnagets enda mål i matchen föll. Det var den snabba och underbart tekniska Bialik Øien som på egen hand snurrade upp Brynäs-försvaret och satte reduceringen fram till 1-3 sju minuter in i andra perioden. Men därefter var det stopp. Väggen Sara Grahn såg gnagarna stånga sig blodiga. Väggen Sara Grahn fixade segern åt Brynäs nästan på egen hand. Väggen Sara Grahn, med 91 A-landskamper för Sverige på meritlistan. Vad vet en nyligen torskad oskuld om hockey?
* * *
Jag vet inte när jag senast såg två hockeymatcher LIVE med AIK på två dagar. Jag undrar om det ens har hänt tidigare. Å andra sidan hade jag heller inte sett AIK:s damer in action före denna häpnadsväckande helg. Att det skulle ta nästan trettiotre år av mitt liv att inse vad som så länge gått mig förbi. Det är inte fråga om skandal, men näst intill. Missförstå mig nu inte. Det här inlägget skall inte läsas med ironikerns glasögon på nästippen. För en gångs skull är jag dödligt seriös rakt igenom. Jag är frälst, jag är kär i AIK Dam. Om förälskelsen sedan är en frukt av min egen inställning får andra bedöma. Min självinsikt räcker inte till. Och ärligt talat så spelar det ingen roll. Jag hade ställt in mig på kärlek och kärlek blev det. Vid första ögonkastet.
* * *
Söndagens bästa gnagare var i mina ögon Line Bialik Øien. Tätt följd av 91:an Bäckman. Linnéa Bäckman har på två matcher blivit en så pass stor favorit att jag helt sonika bestämt mig för att ändra i min bloggarbeskrivning. Det finns inte längre plats för Bellman. Boris beundrar hädanefter Bång, BÄCKMAN och Bengt Bolero.
* * *
Att AIK Herrs Björn Melin ens får bära samma nummer som Bäckman är för övrigt en gåta. Linnéa Bäckman är lika sevärd som en gång i tiden Morgan Samuelsson var. Björn Melin är än så länge varken sevärd eller synbar. Boris beundrar inte Björn. Boris blott besviken.
* * *
That thunder in your heart
At night when you're kneeling in the dark
It says you're never gonna leave her
lördag 3 oktober 2009
"Ett gäng överbetalda kärringar"
AIK har åter igen krossat Leksand. I riksseriens femte omgång blev det 4-0 till de gnagiska gulddamerna. Hela 55 personer såg matchen, däribland minst ett par tröstlösa leksingar. Enligt obekräftade källor ska de arga masarna på läktaren ha stannat kvar efter matchen och krävt att få skälla ut spelarna. "Ni uppträder ju som ett gäng överbetalda kärringar", sägs en av de mest upprörda supportrarna ha skrikit. I serietoppen har Segeltorp seglat upp i ensam majestät. Leksand ligger som sig bör strax efter AIK. Vilka som är överlägset sist? Ja, vilka tror ni? Västerås, så klart! På fem spelade matcher har man 0 segrar, 0 oavgjorda och 5 förluster. Målskillnaden suger gurka, 3-40. Kanske skulle laget må bra av lite färgstarka förstärkningar. Linda Rosing är ju känd som västeråsare, kanske kan hon tänka sig ännu en ny karriär. Bollsinne har ju kvinnan bevisligen, och nog är hon väl lite puckad också? (En eller annan känslig läsare kanske reagerar över detta inläggs sexistiska undertoner. I så fall hänvisar jag till tidigare inlägg, i vilka jag bl.a. skrivit om the magnificent Dick, kondomförsedda gurkor och gurkollande bloggare. Black Boris är inte sexist - han är en sexig och spexig humorist.)
måndag 23 februari 2009
AIK-Leksand 4-1 (2-1, 2-0, 0-0)
Det blev som väntat seger för Gnagets damer i gårdagens hemmamatch mot Leksand. Tysk-schweiziska duon Maritta Becker och Kathrin Lehmann hade en trevlig afton och slog till med tre poäng vardera. Tredjelänken i kedjan, Danijela Rundqvist, stod för två assist. Maritta Becker blev tvåmålsskytt i matchen, som AIK till slut vann med komfortabla 4-1. Tyskan gjorde de viktiga 2-1 och 3-1, båda gångerna framspelad av Kathrin Lehmann. Lehmann, med över 140 landskamper för Schweiz på meritlistan, avslutade sedan målskyttet med att slå in 4-1 i numerärt överläge. Assists från Becker och Rundqvist. Matchens första mål gjordes för övrigt av 20-åriga Nanna Hamell. I och med gårdagens poängskörd är Maritta Becker uppe i 13 mål och 11 assist på 18 matcher denna säsong. Det ger henne en femteplats i Riksseriens poängliga. Kathrin Lehmann (9+12) är åtta i samma liga och på fjortonde plats hittar vi Danijela Rundqvist på 7+8. Maria Rooth är fortfarande säsongens drottning med 36 poäng på 19 matcher. Tätt skuggad dock av Segeltorps Erika Holst (35 poäng). Holst har förresten spelat tre matcher färre än konkurrenten Rooth. Ändå är hon seriens bäste målskytt - 17 mål på 16 matcher!
I och med gårdagens seger befäster AIK sin serieledning. En omgång återstår av Riksserien och sedan väntar slutspel. Ett slutspel vars utformning inte är helt okomplicerad.
- - -
Så här spelas SM-slutspelet för damer 2008/2009:
I åttondelsfinalerna möter vinnarna från fyra regionala division 1-serier (Norra, Östra, Västra och Södra*) lag 3-6 från Riksserien. Lag 1-2 från Riksserien går in först i semifinalerna.
Åttondelsfinalerna spelas i bäst av tre matcher. Riksseriens lag spelar första matchen borta och avslutar med två hemmamatcher.
SM-kvartsfinalerna spelas i bäst av tre matcher. Högst kvarvarande rankat lag väljer motståndare, näst högst rankat kvarvarande lag möter det återstående laget.
SM-semifinalerna, bronsmatch och SM-final spelas alla i bäst av en match. I SM-semifinalerna väljer Riksseriens lag 1 och 2 motståndare.
Semifinaler och medaljmatcher spelas i Sandviken 21-22 mars.
(All kursiv text ovan är saxad från Svenska Ishockeyförbundets hemsida.)
- - -
I fjol föll AIK (2-5) mot Segeltorp i SM-finalen. Det mesta tyder på att man får chansen till revansch söndagen den 22 mars. Innan dess ska man dock försöka bärga seriesegern genom att slå Brynäs hemma på söndag (1/3). Dessutom måste man förstås vinna sin semifinal i Sandviken samtidigt som Segeltorp gör vad de ska. I dagsläget pekar väl ingenting emot att det blir en repris på förra vårens SM-final...
- - -
*Länkar till de regionala division 1-serierna
Div 1 Norra Damer
Div 1 Östra Damer
Div 1 Västra Damer
Div 1 Södra Damer
All statistik i detta inlägg är hämtad från Svenska Ishockeyförbundets officiella hemsida.
söndag 22 februari 2009
Svartgula ladies leker med Leksand
Klockan 17.00 idag är det nedsläpp i Ritorps Ishall. AIKs damer tar emot Leksand. Allt talar för Gnaget, som den här säsongen vunnit samtliga möten med dalkullorna.
6-2, 8-2 och 7-0 har det blivit tidigare i vinter. En hyfsad segerrad som bidragit till en svartgul topplacering i tabellen. Efter 18 spelade omgångar leder AIK Riksserien på 41 poäng. Dagens motståndare Leksand är sist med nio (9) ynka pinnar. Gnagets målskillnad är imponerande, 84-39. Leksands dito är mindre bra, nästan den omvända faktiskt, 37-81.
Annars handlar det egentligen bara om två lag i Riksserien i år. AIK och Segeltorp är överlägsna i tabelltoppen och Gnaget leder serien tack vare sin fina målskörd. Närmaste konkurrent, trean Brynäs, har i sammanhanget blygsamma 24 poäng. Därefter skuggar fyran Modo och femman Linköping på 22 poäng vardera. Leksand är med andra ord seriens strykflicka.
I poängligan är det också AIK i topp. Landslagsstjärnan Maria Rooth (bilden) snittar två poäng per match. På 18 spelade matcher har hon gjort 16 mål och 20 assists. 41-12 i plus/minus är minst sagt bra. Segeltorps Erika Holst är tvåa i poängligan, 15+17 på 15 matcher. Trea är AIKs Isabella Jordansson (född 1991) med 26 poäng.
Liksom herrarna i HockeyAllsvenskan utmärker sig Gnagets damer i boxplay. Endast 7 insläppta mål på 88 numerära underlägen ger 92,05 %. Det är inte dåligt. Lägg därtill 4 gjorda mål framåt i nämnda spelmoment och ni fattar vad jag menar: Gnagets damer är täta och effektiva!
- - -
En tabell toppas av Leksand, nämligen publikligan. Föga överraskande kanske, Lekand är ju kända för sina trogna hockeysupportrar. Och 1501 åskådare låter väl inte så pjåkigt? Om det nu inte vore för att siffran täcker den sammanlagda publiken under säsongens 10 hemmamatcher. AIK är näst sist i publikligan och snittar blygsamma 104 åskådare per hemmamatch. Å andra sidan drar man överlägset mest folk på bortaplan, 158 betalande i snitt. Lägger man ihop hemma- och bortamatcher är det faktiskt AIK som toppar den totala publikligan med 134 åskådare per match.
Vad är det vi gnagare brukar säga? Just det - Vi är överallt!
Får Maria Rooth och AIK jubla över tre nya poäng idag?
All statistik som nämns i detta inlägg är hämtad från Svenska Ishockeyförbundets officiella hemsida.
6-2, 8-2 och 7-0 har det blivit tidigare i vinter. En hyfsad segerrad som bidragit till en svartgul topplacering i tabellen. Efter 18 spelade omgångar leder AIK Riksserien på 41 poäng. Dagens motståndare Leksand är sist med nio (9) ynka pinnar. Gnagets målskillnad är imponerande, 84-39. Leksands dito är mindre bra, nästan den omvända faktiskt, 37-81.
Annars handlar det egentligen bara om två lag i Riksserien i år. AIK och Segeltorp är överlägsna i tabelltoppen och Gnaget leder serien tack vare sin fina målskörd. Närmaste konkurrent, trean Brynäs, har i sammanhanget blygsamma 24 poäng. Därefter skuggar fyran Modo och femman Linköping på 22 poäng vardera. Leksand är med andra ord seriens strykflicka.
I poängligan är det också AIK i topp. Landslagsstjärnan Maria Rooth (bilden) snittar två poäng per match. På 18 spelade matcher har hon gjort 16 mål och 20 assists. 41-12 i plus/minus är minst sagt bra. Segeltorps Erika Holst är tvåa i poängligan, 15+17 på 15 matcher. Trea är AIKs Isabella Jordansson (född 1991) med 26 poäng.Liksom herrarna i HockeyAllsvenskan utmärker sig Gnagets damer i boxplay. Endast 7 insläppta mål på 88 numerära underlägen ger 92,05 %. Det är inte dåligt. Lägg därtill 4 gjorda mål framåt i nämnda spelmoment och ni fattar vad jag menar: Gnagets damer är täta och effektiva!
- - -
En tabell toppas av Leksand, nämligen publikligan. Föga överraskande kanske, Lekand är ju kända för sina trogna hockeysupportrar. Och 1501 åskådare låter väl inte så pjåkigt? Om det nu inte vore för att siffran täcker den sammanlagda publiken under säsongens 10 hemmamatcher. AIK är näst sist i publikligan och snittar blygsamma 104 åskådare per hemmamatch. Å andra sidan drar man överlägset mest folk på bortaplan, 158 betalande i snitt. Lägger man ihop hemma- och bortamatcher är det faktiskt AIK som toppar den totala publikligan med 134 åskådare per match.
Vad är det vi gnagare brukar säga? Just det - Vi är överallt!
Får Maria Rooth och AIK jubla över tre nya poäng idag?
All statistik som nämns i detta inlägg är hämtad från Svenska Ishockeyförbundets officiella hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)