Efter regn kommer solsken

HockeyAllsvenskan är ett minne blott och Boris befinner sig mittoppi en slitsam skilsmässa. Den är nödvändig och den känns rätt på alla sätt utom ett. Nä förresten. Utom två menar jag.

AIK är ett elitserielag men det är varken Leksand eller Västerås. Det smärtar mitt svarta hjärta att behöva skiljas från Jämtleksing och GurkOlle. Dessa älskvärda bloggare som jag haft så stor glädje av att dela serie med. Samtidigt som jag ser fram emot uppfriskande duster med allehanda knastriga kringlor och småländska mästare, sörjer jag det faktum att jag inte en enda gång under nästa säsong kommer att få ladda upp inför AIK-VIK eller AIK-LIF.

And don't mention the Kvalserien!

Jag kommer naturligtvis att även i fortsättningen följa bloggvänner Jämtleksing och GurkOlle och deras respektive lags strävan uppåt, uppåt. Ja, jag kommer till och med att hurtfriskt heja på både Leksand och Västerås i allsvenskan till hösten - delvis därför att jag unnar mina favoritbloggare att få uppleva samma euforiska glädje som jag själv fick göra för ett par veckor sedan, men också därför att jag redan nu längtar efter ett återseende i eliten.

And don't mention the Kvalserien!

Efter regn kommer solsken och efter år av blöta besvikelser våras det äntligen för Gnaget. Det har naturligtvis regnat en hel del på både Leksand och Västerås på senare år men snart ska solen stiga även över lantislagen. Sanna mina ord, Jämtleksing och GurkOlle. En dag ska vi råkas igen. I Elitserien. I Elitserien! Och gurkor ska gnagas och masar ska väckas. Ja, gurkor ska gnagas och masar ska checkas. Gurkor ska gnagas och masar ska knäckas.

And don't mention the Kvalserien!