Tre nödvändiga poäng. Varken mer eller mindre blev resultatet i afton. Och hur skulle det ha kunnat bli mer? Ja, det kan man verkligen fråga sig. Med tanke på hur många chanser Gnaget fick att spela PP borde man kanske vara besviken på den skrala utdelningen. Och det är jag också. Men mest besviken är jag faktiskt över publiksiffran. Det är bedrövligt att inte fler dyker upp. Bedrövligt.
¤ ¤ ¤
Jag brukar försöka undvika att klaga på domaren men i kväll gör jag ett undantag. Herr Långrandig var faktiskt urusel.
Stackars Bofors kom till Hovet fast beslutna om att jobba, jobba, jobba, slita, kämpa, tacklas och trycka på, spela fysisk och skön hockey och på så sätt försöka plocka pinnar av AIK. Det fick de nu inte chansen att göra. Ett tag flåsade Zebran i pipan så fort en bobkatt närmade sig en gnagare. Det blev liksom löjligt. I andra perioden satt jag och mina bänkgrannar och suckade över domarinsatsen. Vi var överens om att det kändes fel att så oförtjänt få så många numerära överlägen. Nedanför oss satt ett gäng killar från Karlskoga och dessa stämde givetvis in i vår klagosång.
¤ ¤ ¤
"När katten är borta dansar råttorna på bordet." Jo men tjena... Mjäkigare powerplay än det Gnaget visade upp mot Bofors får man leta långt efter. Trots två 5-mot-3-lägen (båda drygt en och en halv minut långa) samt en helsikes massa 5-mot-4-lägen lyckades vi bara göra ett mål i powerplay. Det är illa. Riktigt illa.
¤ ¤ ¤
Det är tur ändå att vi har Bång och Engblom. Bång blev förste målskytt i kväll och det gladde mitt bångklappande hjärta. Det kostade mig visserligen en hundring att just Bång tryckte dit ettan, men vad fan - Det var det sannerligen värt!
David Engblom har kommit tillbaka finfint efter sina skavanker. Tycker att han varit en av lagets bästa spelare på sistone. Kul att den gamle brunkaren får sätta dit ett par kassar också. Två mål på fyra senaste matcherna - Engblom är liksom Bång på G!
¤ ¤ ¤
Sist men inte minst: Jag fick en ny favoritspelare i kväll. Jag har tidigare berömt hans fantastiska frilla men nu har jag sett killens hockeykvaliteter också. Bobcats nummer 81 är en Ölvestadtyp att hålla ögonen på. Ett kraftpaket med fart under grillerna. Nog såg han lite snopen ut när Långe Ryno satte hårt mot hårt i samband med en kollision i mittzon men hej vad det gick i övrigt. I byte efter byte efter byte jagade sköningen häcken av både sig själv och sina gnagiska motståndare! En frisk fläkt som mycket väl kan komma att låta höra talas mer om sig i framtiden. Viktor Sjödin är hans namn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar