Poängen är att vi är på gång

Jag var i Jönköping igår och såg AIK göra säsongens, så här långt, klart bästa match på bortaplan. Det höll på att bli ännu en snöplig uddamålsförlust men vi fick med oss pinne hem till slut.

Det blev ännu ett fall framåt fast den här gången landade Gnaget mjukt. Det hade så klart suttit fint med en bonuspoäng men vad fan. AIK gör en gedigen laginsats. AIK spelar jämnt med mästarna. AIK visar återigen prov på högst elitseriemässigt försvarsspel. Fasth är Fasth. Och framåt skapar laget en hel mängd vassa chanser. Johannes Salmonsson är ju helt otroligt bra. Becks mål gör mig lycklig. MacNevin spelar mer än halva matchen och är sånär att göra sitt första mål för Gnaget. Lyfter återigen lagets PP i tredje perioden. Nemeth fortsätter att imponera. Sandberg börjar få till det. Steen jobbar på.

Det finns många spelare att lyfta fram i AIK. Alla gör det bra i Kinnarps. En som sällan får stå i rampljuset är Fredrik Carlsson.

Jag är förtjust i honom. Blir mer och mer förtjust i honom faktiskt. Han är en back som presterar i det tysta. Han gör sitt jobb och han gör det  bra. Blir bara bättre och bättre. Precis som andra orutinerade ynglingar gör han misstag. Det fina med Carlsson är att han hela tiden lär sig av dem. Precis som 18-årige Nemeth. Carlsson går stadigt framåt. För mig och många andra gnagare, som följt laget under åren i källaren, är det förstås extra kul att ta del av utvecklingen. Att se en spelare ta för sig, växa med uppgiften och överraska alla tvivlare.

Precis som mot Brynäs hemma skjuter AIK mycket. Man driver på mål. Äntligen har spelarna börjat släppa loss. Kan man bara få ordning på spelet i PP så kommer segrarna att komma.

Två som definitivt kommer att komma är Kent McDonell och Rastislav Pavlikovsky. Ingen är väl egentligen överraskad. Jag skrev själv för ett par dagar sedan att det inte var en fråga om utan när värvningarna skulle bli verklighet. Nu blev de det. Det säger sig självt att laget behöver mer tyngd framåt, mer rutin och mer bredd. AIK gick in i säsongen med en tunn trupp och det har aldrig varit någon hemlighet att Gozzi och lagledningen haft ögonen öppna. För eventuella förändringar, för förstärkningar. Jag har hittills inte klagat på lagbygget och jag tänker inte börja göra det nu heller.

Jag tycker fortfarande att AIK jobbar efter en klok modell. Ekonomin är som den är och risker ska fördelas klokt. Allt annat än en säsongsavslutning i kvalserien vore en gnagisk succé.

AIK bygger ett lag på sikt, har gjort så i flera år. Förhoppningen är att flertalet av de spelare som tog Gnaget upp i smöret nu också ska hålla oss kvar där. Gnagetlaget består till stora delar av  unga, utvecklingsbara stockholmare, med hjärta för laget och klubben. Det är bra. Naturligtvis behöver truppen kryddas med spelare utifrån men grunden ligger fast. Forumtroll och annat löst folk som, med säsongsinledningen skrala poängskörd som skäl, har mage att ifrågasätta Gozzis kompetens och som i vissa extremfall till och med kräver sportchefens avgång, borde se sig i spegeln en gång för alla.

Vad vet dessa anonyma forumfjantar om hur man bygger ett hockeylag? Egentligen?

Till sist. HV71 har en fantastiskt fin arena. Jag trivdes i Kinnarps. Mycket sånger om solnatattare förstås men det får man ta. Jag hade förmånen att sitta bredvid en far och son från Jönköping. Självklart bekantade vi oss så smått, snackade hockey i pauserna och gratulerade varandra till poängen. Kvällens sociala höjdpunkt var när de i andra pausen bjöd mig på baconchips. Baconchips! Varför har vi inte sådana på Hovet?