måndag 30 mars 2009

Öset


Mikael Österberg. Som jag har klagat på honom i vinter. Men det är slut med det nu. Aldrig mer ska jag gnälla på Öset, åtminstone inte under återstoden av denna säsong.
Mikael Österberg är den AIK:are som överraskat allra mest i årets Kvalserie. Från att nätt och jämnt platsat i laget har han i de senaste matcherna gått från klarhet till klarhet. Och i kväll gjorde han sitt första mål för säsongen.
Men Öset gjorde så mycket mer än det viktiga 1-0-målet. Han agerade säkert och stabilt, han tacklades i rätt lägen, han stod rätt, åkte rätt och passade rätt. Och han kämpade och slet runt kassarna. Han retades med bröderna Munk. I par med Kapten Dick briljerade han byte efter byte efter byte.
Jag som trodde att Mikael Österberg var för klen och valpig för att klara sig på den här nivån. Så fel jag hade. Så dumt jag tänkte. I kväll lirade Österberg som en riktigt liten Tyson. Lill-Frazze tänker jag kalla honom i fortsättningen. Mikael Österberg - Boris nya favorit!
-
Överhuvudtaget var detta kvällen då doldisarna klev fram. Öset var den ene, Engblom den andre. Och Stefan Johansson var den tredje. Dessa tre hockeyarbetare stod för Gnagets kassar i afton och de var alla välförtjänta målskyttar. Österbergs mål var klassiskt och vackert. Offensiv back följer med upp i slottet och avslutar direkt. Engbloms 2-0 var ett typiskt brunkarmål. Gnagets meste spelare genom tiderna slängde sig bokstavligt talat fram och tryckte in pucken. Johansson, den spelskicklige backen som nästan ingen lägger märke till, pricksköt sedan in 3-0 bakom en chanslös Röglekeeper. Det var mål som smakade mumma. Vilken underbar första period på Hovet!
-
All heder åt Heino. Återigen spikade han igen kassen. Återigen gjorde han svåra räddningar i avgörande lägen. Med tur och skicklighet stoppade han bröderna Munk, Högardh, Kung Kenny och de andra skånepågarna från att göra match av matchen. Härligt Heino!
-
Nu räknar jag dagarna till matchen mot Leksand i Ejendal. Vilken drabbning det kommer att bli. Vilken kamp. Vilket kvalfyllt litet helvete. AIK åker till Dalarna fullpumpade av nyvunnet självförtroende. Leksand, lika nyrika på energi och spelglädje som Gnaget, tar emot med stora famnen i sin stekheta masugn. Det kommer kramas, knuffas, kampas och tampas på torsdag. Må bästa lag vinna. Må kvällen bli en hejdundrande kvalfest i hockeyälskarnas tecken. Endast ödmjuka segrare och goda förlorare göra sig besvär.

1 kommentar:

Danne sa...

Riktigt kul att se AIK igår. Energin var tillbaka och alla kämpade som om det gällde livet.

Varför har vi inte sett det tidigare?