Det är ju för djävligt egentligen. Här låter vi norrlänningarna spela i våra färger, med vårat namn och med mer eller mindre vårat märke på bröstet, och så spelar de som en påse nötter. Skämmes ta mig fan! Vilken tur att ordningen snart är återställd. Snart är det riktiga Gnagetlaget tillbaka i hockeyns finrum. Snart petar vi ned skoterskurkarna dit de hör hemma: Under strecket, ned i träsket - Skellefteås bovar ska ut!
Fast det är rätt roligt när man tänker på't. Här glider ett gäng svartgulrandiga pajsare omkring på skridskor och kallar sig AIK utan att ha en enda riktig AIK-supporter. De få fans man har är väl mest wannabes hela bunten. Jag menar, de puttrar omkring på sina vältrimmade skotrar, påpälsade som bara den (för det är kallt året om där låtsasgnagarna bor) och pimplar fisk och tämjer renar, samtidigt som de tror sig vara AIK:are. Dessa snöbollskastande samer har ju noll koll på läget.
Riktiga AIK:are åker väl för faan inte skoter till jobbet. I Stockholm åker vi bil, buss eller tunnelbana. Här är det inte tal om snöskor eller björnfäll. Här eldar vi inte i öppna spisen när vi fryser, här slår vi på elementet och har det bra. Och inte dricker vi hembränt heller. Tvi vale för vargtass. Det är bara inavlade bönder och fylltrattar som sysslar med sån't skit. Usch! Tacka vet jag en stor stark kall en och därmed basta. Och norrsken? Vad är det egentligen? Någon slags felstavad norrman eller? Nej, man kanske skulle ta och fara upp till det där efterblivna landskapet upp i norr och tala om ett och annat. För det första: Det finns bara ett AIK. För det andra: Vi är från Stockholm - inte Solna. För det tredje: Vi har faktiskt humor (åtminstone en del av oss). För det fjärde: Vi ska tillbaka!
Skurkaktiga AIK-fans?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar