Visar inlägg med etikett Statistik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Statistik. Visa alla inlägg

söndag 17 oktober 2010

Visst är det bätter men int' är de bra

Det går bra nu men det kan alltid gå bättre. Ett par detaljer i spelet som AIK har att jobba på:

Power Play
Verkligen överraskande! Det ska till en riktig expert för att lista ut att AIK:s spel i numerärt överläge måste bli bättre.

Fyra mål på 39 försök ger en utdelning på 10,26 %. Mot Timrå blev det förvisso två kassar på kort tid men dessförinnan har Gnagets PP varit om inte dåligt så rent av kasst. Med Josh i laget har det äntligen börjat hända grejer och det verkar som man nu bestämt sig för att sluta lira runt. In med puck och folk på mål. Låt Josh sköta "inläggen". Skym, styr och fäktas framför kassen. En och annan retur torde snart börja trilla in. Personligen ser jag gärna Salmonsson på isen så mycket som möjligt i denna spelform. Och så Gynge i slottet.

Tekningarna
Här ser det inte särskilt bra ut, vare sig i statistiken eller praktiken. AIK förlorar helt enkelt fler tekningar än man vinner.

Efter elva spelade matcher har AIK vunit 296 tekningar och förlorat 352. Samtliga centrar utom Sandberg har minusstatistik och det är förstås inte bra. Bland seriens 25 bästa tekare återfinns inte en enda AIK:are. (Även om nämnde Sandberg sånär tar sig in på listan.) Procentuellt bäst i Gnaget är Daniel Rudslätt på 67 % vunna. Han har å andra sidan tekat vid tre tillfällen så den siffran säger inte ett smack. Sandberg däremot har varit inblandad i 108 tekningar. Av dessa har han vunnit 55 och förlorat 53. Därmed ligger han på 51 %. Andersson, Steen och Engblom ligger för närvarande på 46, 45 respektive 41 % vunna tekningar. Nyförvärvet Pavlikovsky ligger efter två spelade matcher på 47 %.

Tekningarna är viktiga, särskilt i försvars- och anfallszon. Här måste AIK:s centrar bli bättre. Och hur blir man det då? Tja, man tränar.

¤ ¤ ¤

Det finns så klart en massa fler detaljer att lyfta fram och fundera över. Men det får de riktiga experterna ta hand om. Jag nöjer mig med det mest uppenbara. Det som jag rimligtvis kan tänkas tänka och tycka något om.

De statistiska uppgifterna i inlägget är hämtade från förbundssajten http://stats.swehockey.se/ Det är för övrigt en sida som man lätt kan fastna på lite för länge. I alla fall om man är statistikbög som Boris. Där kan man också ta del av Elitseriens maratontabell och förundras äver hur någon som gör tabeller tänker. Ledtråd: AIK IF.

söndag 21 mars 2010

Inbördes möten

AIK
Almtuna 1-5, 3-1, 2-3, 0-2
Leksand 3-2, 4-5 (str.), 4-1, 5-6
Växjö 1-3, 0-2, 5-4 (str.), 3-2
= 15 poäng

Almtuna
AIK 5-1, 1-3, 3-2, 2-0
Leksand 5-0, 0-2, 3-1, 2-3
Växjö 4-3 (förl.), 4-0, 1-3, 1-2
= 20 poäng

Leksand
AIK 2-3, 5-4 (str.), 1-4, 6-5
Almtuna 0-5, 2-0, 1-3, 3-2
Växjö 4-0, 1-3, 8-3, 1-3
= 17 poäng

Växjö
AIK 3-1, 2-0, 4-5 (str.), 2-3
Almtuna 3-4 (förl.), 0-4, 3-1, 2-1
Leksand 0-4, 3-1, 3-8, 3-1
= 20 poäng

¤ ¤ ¤

Jag vet inte riktigt varför jag håller på med såna här uträkningar. Självplågeri tror jag det brukar kallas. Jag har i alla fall inte kunnat somna inatt och istället för att räkna får räknar jag poäng. Om Malmö bara hade slagit Almtuna i den avgörande playoffmatchen hade allting sett annorlunda ut. Då hade AIK kommit upp i 20 poäng i den här inbördes kampen. Leksand hade legat kvar på 17. Växjö hade landat på 19.

Näej, nu tar jag mig en schlager och blir glad igen.

fredag 5 mars 2010

Kvalificerade

Fyra av sju matcher i kvällens allsvenska omgång slutade 3-1. Samtliga sju matcher slutade med hemmasegrar. Viktigast i kväll: AIK vann över Örebro. Kvalplatsen är därmed säkrad!

¤ ¤ ¤

I afton ägnade jag många och långa stunder åt att blicka upp mot jumbotronen. Västerås ledde tidigt mot Almtuna men efter att det i början av andra perioden blinkat upp 2-1 på tavlan kändes det länge jobbigt. AIK:s spel hackade och liksom mot Mora senast var det egentligen bara förstalinan med Bång & Co. som skapade något framåt.

Första perioden var helt okej men i andra gick Gnaget ned sig rejält. Tempot, intensiteten och attackviljan från inledningen av matchen var som bortblåst. Det såg krampaktigt och nervöst ut. Sista minuten av andra blev en pärs där Heino räddade oss från ett mål i baken. På jumbotronen blinkade det upp 3-1 till Växjö mot Leksand men i Västerås stod det alltjäm(n)t 2-1.

¤ ¤ ¤

Örebro hade ingenting att spela för medan vi hade precis allt att spela för. Det både syntes och syntes inte. Det syntes på så sätt att AIK såg allt mer spända ut ju längre matchen led. Det syntes inte på så sätt att alltför få spelare visade offervilja under stora delar av matchen. Mycket tack vare publiken, som efter Örebros kvittering mot mitten av tredje perioden drog igång den ena kampsången efter den andra, kunde Gnaget avgöra matchen.

Bröderna Ahlström har på senare tid stått lågt i kurs i mitt boriska universum. Jag har varit besviken på dem. De har varit alltför omständiga, ineffektiva och ofarliga. Ibland har det känts som att de drar ner Henrik Eriksson i ett evigt sarglallande. Även ikväll satt jag och tvivlade på twinsen. De räcker inte till, tänkte jag. Så tickade klockan upp mot 11.40 i tredje perioden. Då klev de fram. Oscar hittade Victor och Victor hittade nätet. 2-1 till Gnaget, tid 11.43.

Ett par ninuter senare blinkade det till på jumbotronen: Västerås-Almtuna 3-1. Saken var klar.

¤ ¤ ¤

Johan Ryno var bäst på plan ikväll. Han gjorde precis som mot Mora i onsdags en helgjuten insats. Han ledde förstakedjan, trampade fart genom mittzon, serverade Sandberg och Bång - han tryckte till och med till i närkamperna. Jag blev imponerad av Ryno och jag tänkte en tanke som jag tänkt förut: Han har hockeyn i blodet! Han har jävlar i min själ hockeyn i blodet! Nu önskar jag bara att Ryno fortsätter spela så här. Som han kan när han vågar och vill.

En annan som blir bättre och bättre är Dicken. Felfri för andra matchen i rad. Och Heino ser fortsatt het ut.

¤ ¤ ¤

Inför kvalserien är det mycket som ser ljust ut. Vi har en vass förstalina som säkerligen kan ställa till problem för vilket lag och manskap de än ställs emot. Vi har ett försvarsspel som bör kunna hålla stånd i ett kvalspel. Vårt boxplay håller oftast hög klass. Vi har en spelartrupp varav de flesta spelarna har värdefull kvalserierutin från i fjol.

Defensivt viktiga spelare som Fredrik Carlsson, Mikael Österberg och Per Savilahti-Nagander är bättre än i fjol. Framåt har vi i Gynge en riktig sniper - något vi saknade förra säsongen. Sandberg och Bång är riktigt på gång och Ryno tycks onekligen ha toppat formen när det gäller som mest. Lägg därtill en storspelade Heino, en nytänd Dicken samt en Engblom som inget hellre vill än spela tillbaka sitt älskade AIK till Elitserien, och vi får ett riktigt starkt lag.

Lägstanivån måste emellertid upp ett par snäpp. I kvalserien har vi inte råd med några plattmatcher.

Det som bekymrar mig, förutom den bedrövliga lägstanivån, är att vi har för få producerande formationer. Westerling saknades verkligen ikväll. Utan honom blir Gynge för ensam och övergiven. I kvalserien måste vi ha minst två kedjor som skapar tryck och producerar mål. Sedan måste AIK bli mer distinkta i egen zon. Det håller inte att hålla på och fippla med pucken i sarghörnen. Ska pucken ut ur zon så ska den ut. Den ska framförallt inte in i slottet eller upp på en skottklar motståndarback.

¤ ¤ ¤

Växjös seger över Leksand innebär att samtliga tre lag i toppen kan vinna serien. Leksand leder på 104 poäng, tätt följt av Växjö på 102. AIK är tre pinnar efter Leksand men båda lagen har 50+ i målskillnad. Om AIK vinner i Malmö, samtidigt som Leksand torskar mot Västerås och Växjö går på pumpen i Borås, så vinner vi serien. Fullständigt ointressant tycker kanske de flesta. Men för en statistikbög som Boris är det alltid upphetsande med lite sifferraffel.

¤ ¤ ¤

Näst sist en liten titt på striden kring det nedre kvalstrecket. Björklöven förlorade i Sundsvall vilket innebär att sista omgången blir direkt avgörande för vilket av dessa två lag som tvingas kvala för att hålla sig kvar. Sundsvall är två poäng efter Löven och har en betydligt sämre målskillnad.

Så här spelar lagen i sista omgången:

Björklöven-Mora
Oskarshamn-Sundsvall

Jag hoppas verkligen att Björklöven grejar detta. En pinne räcker!

¤ ¤ ¤

Allra sist en liten hyllning: Stefan "Loppan" Hellkvist avslutade ikväll sin målrika hockeykarriär med att stänka in 3-1 mot Almtuna. En STOR målskytt lägger skridskorna på hyllan och det är bara att lyfta på hatten och applådera.

torsdag 21 januari 2010

Rent spel

En titt på fairplay-tabellen gör mig konfunderad. Vad är det frågan om? Svarade Smutsiga Leksand bra på klorinkuren? Drog de med sig Lortiga Lejkers i karet? Hastigt och olustigt har AIK, av alla skönspelande lag, seglat upp (eller snarare ner) som seriens grislag nummer ett.

Kanske dags för Boris att krypa till korset? Kanske dags att erkänna det som alla vet? Att AIK är allsvenskans mest utvisade lag!

Äh, kyss mig! Det vet ju alla hur det ligger till med den här saken. Allting har sin förklaring. AIK är inte smutsiga. AIK är inte fula. AIK är lika sköna, vackra och rena i spelet som vi alltid varit. Och gudarna ska veta att Bång är oskyldig som en brud!

Jag har egentligen bara en sak att säga om fairplay-tabellens nuvarande utseende:

JÄVLA ZEBRAAAAA!!!

onsdag 13 januari 2010

Bo Fors

Enligt statistiska centralbyråns namndatabas finns det i Sverige 2410 män med förnamnet Boris. Av dessa har 1194 Boris som tilltalsnamn. Dessutom finns det två kvinnor som heter Boris. Av dessa har bara en namnet Boris som tilltalsnamn.

Bo är betydligt vanligare. Jag citerar:

Efternamn
Det finns 18 personer som har efternamnet Bo.

Förnamn
Det finns 73 kvinnor som har förnamnet Bo. Av dessa har 22 namnet Bo som tilltalsnamn.
Det finns 90496 män som har förnamnet Bo. Av dessa har 46270 namnet Bo som tilltalsnamn.


Fors är ett relativt vanligt efternamn. Hela 4434 personer heter så i efternamn. Dessutom heter tre kvinnor Fors i förnamn - ingen av dessa har emellertid Fors som tilltalsnamn. Fler män än kvinnor heter Fors i förnamn, 9 stycken närmare bestämt. Ingen av dem har Fors som tilltalsnamn.

Hur många som heter Bo Fors vete katten. Det går inte att se på SCB:s namnsajt. En liten hint får man om man tittar på en sida som jag tycker är lite läskig och därför inte vill rekommendera. I alla fall finns det enligt den 42 stycken Bo Fors i Sverige.

Det finns inte en endaste person i hela landet som heter Bob Cat. Däremot finns det 3 kvinnor som har förnamnet AIK. Av dessa har 2 AIK som tilltalsnamn. Det finns även 8 män som har förnamnet AIK men ingen av dem har det som tilltalsnamn.

¤ ¤ ¤

Och som alla förstår talar statistiken sitt tydliga språk: AIK - Bobcats kommer att sluta med kattslakt. 11 - 0 vore inte så dumt!

torsdag 10 december 2009

Lortgrisar är vi allihopa

Det här med fair play är ju hopplöst ute. Frågan är om det någonsin varit inne? Titta bara på den allsvenska tabelltoppen och jämför med den allsvenska fair play-botten. Efter att halva serien spelats är det Leksand och Växjö som plockat pinnar mest. Givetvis har båda lagen även varit bäst på att grisa till sig minuter i svinstian.
-
Det ena laget tränas av en kolerisk Lillstrumpa. Det andra laget tränas av en Karlsson som går i taket. Det är inte konstigt att både Leksand och Växjö är fett bra på att böka och stöka.
-
Nu ryktas det i mitt boriska universum att herrarna Lillstrumpa och Karlsson går i taket ska fira jul tillsammans. Hur i helvete ska det gå? Vem ska dela ut klapparna? Vem ska offra sin ena skinka? Frågorna är många, svaren få. En sak är nästan säker: Om eller när Lillstrumpa och Karlsson dansar kring granen på julaftonskvällen blir det till tonerna av denna visa:

Lortgrisar är vi allihopa, allihopa, allihopa
Lortgrisar är vi allihopa, allihopa - Jag med!
Jag med - och du med! Jag med - och du med!


- Knorrar det i magen på dig med, Karlsson?

- Nä, men jag undrar vad tomten lägger i strumpan.
- Kanske en sån där badring...
- Äh, vad ska jag med det till, jag flyter ju redan grymt bra på fläsket.
- Gott så.
- Ja visst, och fan så flott!

onsdag 9 december 2009

Tankar om ett boxplay

AIK drog på sig sju stycken tvåminutersutvisningar igår. Det är ingenting att hänga upp sig på. Vårt snitt ligger på 17,31 utvisningsminuter per match. Något som däremot är värt att hänga upp sig på är Gnagets facit i boxplay. Tack vare att vi höll tätt i numerärt underläge mot Malmö passerades en liten drömgräns. AIK ligger numera på exakt 90,00 % i dödade utvisningar. Det är inte bara en bra siffra - det är en mycket bra siffra.

Samtidigt ska vi komma ihåg att det är små marginaler vi har att göra med här. Det var till exempel oerhört nära att Donald MacLean fick dit pucken i spel fem mot fyra i tredje perioden. Om MacLean, som hade mer eller mindre öppet mål där han stod vid Heinos högra stolpe, hade lyckats träffa pucken, ja då hade AIK idag haft 89,17 % i penalty killing. Å andra sidan var det kanske ingen slump att just MacLean sumpade sin chans - killen har hittills inte gjort ett enda mål i powerplay denna säsong...
-
AIK var Allsvenskans bästa lag i boxplay förra säsongen. Efter 45 spelade omgångar landade vi på 88,44 %. I Kvalserien var vi betydligt sämre: 83,72 %. Ändå blev vi med denna siffra kvalspelets näst bästa lag i BP. Endast Rögle var bättre med sina 85,11 %.

Södertälje, som ju vann Kvalserien, var visserligen sämre än oss i BP (83,33 %). Tyvärr var de ruggit effektiva i PP istället. På 40 numerära överlägen gjorde laget 12 mål. Med detta nådde man den i powerplaysammanhang magiska gränsen 30,00 %.

Procentsiffrorna från just Kvalserien bör dock tas med en hink salt. Det är kanske mer intressant att titta på antalet mål som lagen gjorde i PP respektive släppte in i BP. En sådan sammanställning får följande utseende:

1. Södertälje 12 - 8, (+4)
2. AIK 10 - 7, (+3)
3. Rögle 9 - 7, (+2)
4. Leksand 9 - 9, (+0)
5. Västerås 11 - 14, (-3)
6. Växjö 6 - 12, (-6)

Sluttabellen fick som alla vet inte riktigt samma utseende som PP/BP-tabellen ovan (byt plats på AIK-Rögle och Västerås-Växjö) men nog är den ändå ganska intressant? Det vore spännande att göra en liknande jämförelse med tidigare säsongers kvalserier. Kanske skulle man då kunna skönja ett tydligt mönster. Eller så är det inte alls som jag tror. Kanske finns det inte alls ett tydligt samband mellan bra PP/BP-statistik och topplacering i tabellen...
-
BP hit och PP dit. Statistik, statistik och förbannad statistik. Bakom och vid sidan om alla dessa siffror finns förstås en verklighet som rymmer mer än pluttifikation och diverse dividerande med procent. Det är klart att ett lags boxplay och powerplay inte enbart kan bedömas utifrån siffror och sammanställningar. Men siffrorna ger oss en hint om hur det faktiskt ligger till. Den som vill kan ju exempelvis jämföra Västerås nuvarande siffror i PP med fjolårets. Då: 28,26 %. Nu: 13,68 %.
-
Ett fungerande boxplay och powerplay kan vara skillnaden mellan succé och fiasko i en framtida kvalserie. Samtidigt är det spelet i fem mot fem som betyder mest. Det är ju om inte annat i denna spelform som det avgörs vilka som faktiskt får chansen att spela powerplay och vilka som tvingas försvara sig i boxplay.
-
En sak som bör tas upp i sammanhanget är antalet short handed goals. (Jag höll på att glömma det!) I Allsvenskan har AIK hittills mäktat med 3 mål framåt i spel i numerärt underläge. Bäst i serien är Mora med 6 mål. I kvalserien i våras var Rögle bäst med 3 short handed goals. AIK, Södertälje och Växjö skuggade med 2 mål var.

Det finns förstås en tabell över short handed goals against också. AIK har denna säsong släppt in 4 mål i numerärt överläge. I kvalserien släppte samtliga allsvenska lag in 2 mål var i denna spelform. Elitserielagen var bättre. Södertälje släppte bara in ett mål medan Rögle höll tätt.

Källa: http://stats.swehockey.se/

fredag 4 december 2009

Mera Mora

Vad ska man säga om Lückners lustiga lag egentligen? Vinsten i kväll var Moras sjätte raka. Dessförinnan hade laget fem raka förluster. Och innan dess fyra raka segrar. Jag blir inte klok på dem. Jag får liksom ingen ordning på detta nyckfulla gäng. Hur bra är Mora? Hur långt kan de gå? Är Mora rent av ett lag för Kvalserien?

Om det var möjligt skulle jag gärna ta en titt in i huvudet på Harald Lückner. Jag undrar hur han tänker om dessa märkliga sviter. För tillfället är han säkert nöjd, men nog måste han väl känna en viss oro också? Vad händer om Mora förlorar mot Björklöven härnäst? Blir det en ny förlustsvit då av bara farten?

Om Moras matchsviter ingick i ett IQ-test skulle det mest logiska vara att laget nu åker på tre raka förluster. Sedan vinner man två matcher innan man återigen åker på däng. Hur det går sedan vete fan. Än så länge är jag inte redo att bli medlem i Mensa.

torsdag 5 november 2009

Minusgrader

Stockholm har blivit kallt. Idag kom första snön. I natt kryper åter igen temperaturen under nollstrecket. Det är bara en tidsfråga innan första snöstormen kommer till stan. Som vanligt lär den leda till allmänt kaos och högljutt gnäll.

Även Gnagets hockeyherrar är iskalla för närvarande. Särskilt på bortaplan. Få spelare visar kyla, desto fler tycks ha frusit fast i isen. För närvarande ser bottenträsket i AIK:s interna plus/minusliga ut som följer:

Daniel Bång, -6
Dick Tärnström, -5
Mattias Beck, -5
Patrik Bergström, -4
Christian Sandberg, -4

Imponerande, inte sant? Njae, detta är förstås trist läsning för alla huttrande gnagare. Desto roligare är det här lilla klippet: Are you impressed - I am impressed!

fredag 30 oktober 2009

Sida vid sida - sitter de i samma båt?



Efter kvällens rafflande omgång är toppstriden tätare än någon-sin. Det skiljer endast fem poäng mellan ettan Malmö och sjuan Borås. Leksand är "bara" trea, tätt skuggade av AIK på fjärde-platsen.

Känns det inte lite grann som att AIK och Leksand är ute på samma typ av resa? En poäng skiljer de förväntade topp-två-lagen åt och målskillnaden är nästan identisk. Leksand har tagit 18 poäng hemma, AIK 17. Lagen har tagit 9 poäng vardera på bortaplan. Powerplaystatistiken är nästan exakt den samma: Leksand har gjort 14 mål på 71 numerära överlägen. AIK har gjort 14 på 68.

Men likheterna slutar inte där. I boxplay är man också nära varandra. AIK har släppt in 9 mål på 69 numerära underlägen, Leksand har 12 insläppta på 73. I s.k. Scoring efficiency är man hack i häl på varandra: AIK har gjort 45 mål på 451 skott, vilket ger 9,98 i utdelningsprocent. Leksand har gjort 44 mål på 458 skott, vilket innebär en effektivitet på 9,61 %.

De enda tydliga skillnaderna mellan AIK och Leksand (statistiskt sett) är dels att AIK drar på sig mindre utvisningar, dels att Leksand lockar betydligt mer publik. För min del får Gnaget gärna både tränga sig före i vaccinationskön och börja spela grishockey - bara publiken hittar tillbaka till Hovet.

Källa

onsdag 28 oktober 2009

Borta är vi helt borta

Fyra raka nederlag på bortaplan. Motståndare: Växjö, Borås, Almtuna och Björklöven. Poäng: Noll. Målskillnad: 6-14. Omdöme: Icke godkänt.
-
Mera minus:
Dick Tärnström, 12 matcher, -4.
Mattias Beck, 13 matcher, -5.
Daniel Bång, 12 matcher, -4.

lördag 24 oktober 2009

Grishockey

Smutsiga Leksand fortsätter att skrämma slag på motståndarna. En titt i tabellen över Fair Play avslöjar spargrisarna. Det här gänget är inte bara skitrika, de är fula också. Mycket, mycket fula. Strumpans boys drar på sig överlägset flest utvisningsminuter och man är alltjämt lortigast i serien. Man kan utan att överdriva säga att det stinker om Leksand!
Black Boris rekommenderar såpa, skurborste och litervis med klorin för att hjälpa Strumpan att komma till rätta med svineriet. Om spargrisarna vill flyga hela vägen upp till himlen (Elitserien) får de illa kvickt se till att dra ned på övertrampen och regelvidrigheterna. Det håller inte att sitta i svinstian och sura. I kvalserien behöver man sina spelare på isen. Detta gäller inte minst den för närvarande smutsigaste galten i gården.
Oliver Ekman-Larsson leder utvisningsligan och tycks oerhört pig på att uppsöka botbåset. På 12 matcher har han lyckats dra på sig hela 68 utvisningsminuter. Herr Larsson borde, om inte sättas bakom galler, så i alla fall dölja trynet sitt bakom galler. Den som inte kan reglementet brukar förr eller senare åka på en snyting och jag kan tänka mig både en och annan motståndare som börjat tröttna på den modiga lilla Babe.
Till skillnad från smutsiga Leksand fortsätter AIK att spela ärligt och skinande rent. Det är egentligen bara Dicken som drar på sig onödiga utvisningar stup i kvarten. Men lite svinn får man räkna med. Och i värsta fall kan man ju alltid putsa suspen med lite svinto.
Spargrisar uppe i det blå.

onsdag 7 oktober 2009

Tolkning av en tabell

Den allsvenska tabellen haltar som den alltid gör men det hindrar mig inte från att dra vissa slutsatser. Till exempel att det syns att Oskarshamn tränas av en före detta målis.

IKO har så här långt gjort ynka 8 mål på 7 spelade matcher. Samtidigt har man bara släppt in 16. Det är lite det, särskilt med tanke på att man förlorat 6 gånger av 7. Särskilt särskilt som man vid minst två tillfällen har stött på riktigt svårt motstånd. Varken Bofors eller Leksand har mäktat med att göra mer än två mål mot IKO. Kan Tommy Salo bara få ordning på anfallsspelet ska Oskarshamn nog inte behöva ligga där de ligger när serien går in i sitt slutskede. Jag tror att man som sämst slutar elva.

Den stora överraskningen hittills är förstås vapenskramlaren i topp. Bofors har gjort det bra, bland annat har man ju skjutit Leksand i sank hemma i Karlskoga. På fredag lär det bli tillfälligt stopp för bobcatsen, då Gnaget tar emot på Hovet, men mycket talar för att Bofors är på övre halvan för att stanna. Antagligen kommer de att vara med och slåss om en playoffplats senare i vår. Topp tre kan de dock glömma. bra är inte Sam Hallams gossar.

Att Leksand och AIK är seriens två bästa lag råder det ingen tvekan om. Leksand har inte imponerat spelmässigt men poängen har de likväl fått med sig. Det är intressant att titta på lagets målskillnad, 24-17 på sju matcher. Det skvallrar en del om lagets profil i år. Leksand är inget glamourgäng längre. Jämför man med lagets facit efter sju omgångar i fjol inser man hur mycket som har förändrats sedan Strumpan tog över vid rodret. Då hade man full pott och en smått osannolik målskillnad, 44-14.

I övrigt konstaterar jag att:

- Västerås har inlett mycket svagt. 2 segrar på 7 matcher är inte godkänt.

- Nykomlingen Örebro, som fick en tung start med 2 raka storförluster, har repat mod och befinner sig på en fin 8:e plats.

- Mora blandar och ger - precis som i fjol med andra ord. Hittills 4 segrar, 3 förluster och 23-21 i målskillnad.

- Malmö är seriens målrikaste lag, 31 kassar så här långt. Dessutom har man släppt in hela 25. Endast Örebro är sämre med 30 mål i baken. Malmö har dock spelat 8 matcher, varför siffrorna får tas med en nypa salt.

- Seriens bästa hemmalag är Leksand. 4-0-0 lyder segerraden. 12 poäng och 18-6 i målskillnad.

- Seriens bästa bortalag är AIK! 3-0-0, 9 poäng och 14-4 i målskillnad. Återstår att se hur vi står oss i den tabellen efter nästa veckas två tuffa bortamatcher (Växjö och Borås).

onsdag 30 september 2009

Nummer 10

Den 16 augusti i år skrev en bloggare jag känner så här:

"I Gynge hoppas AIK ha hittat sin sniper, den utpräglade målskytt som laget saknade i fjol. Fan vet om man inte lyckats."

Så värst många mål har det visserligen inte blivit ännu. Men tittar man i toppen av poängligan ser det ändå riktigt trevligt ut. I och med sina tre målpass i afton, har Richard Gynge nu svarat för 2 mål och 6 assist. Det blir åtta pinnar på 5 lirade matcher det. Inte illa, inte illa. Plus/minus-statistiken är också hyfsad: 7-1 och +6. Det gör honom till seriens näst bäste, efter lagkamrat Stefan Johansson (+7).

Är det fortfarande någon som tvivlar på att Gynge är ett bra nyförvärv?

måndag 28 september 2009

Plus i kanten

Härmed hyllas en magnifik
back medelst anspråkslös lyrik
Kalla det gärna pausmusik
men det är enkel matematik
Stefan är mest framgångsrik
sett till plus/minus-statistik
HockeyAllsvenskans plus/minus-liga:
1) Stefan Johansson, AIK, +6
2) Marcus Johansson, Växjö, +5
3) Teemu Kesä, Malmö, 6-2, +4

Sparkapital

AIK hockey


Kommentar:
AIK:s förstakedja har så här långt haft svårt att få till det. Bång är delvis ursäktad, då hans försäsong förstördes av en yttre ledbandsskada. Sandberg och Beck kan båda bättre. Det är ett hyfsat sparkapital som Gnaget förfogar över. Sällsynt i svångrems-dagar som dessa.

Källa

lördag 26 september 2009

Smutsiga Leksand

Synden straffar sig själv brukar man säga. Men stämmer det? En titt på HockeyAllsvenskans fair play-tabell talar för motsatsen.
Som synes är det Leksand av alla lag som är seriens största syndare så här långt. Masarna som i skrivande stund toppar (den poäng-mässiga) tabellen är ena riktiga fulingar. Trettiofem tvåminuters-utvisningar är man uppe i redan. Lägg därtill en del annat sattyg, som renderat i än hårdare straff, och bilden klarnar. Leksand är rent ut sagt ett smutsigt gäng. Och det verkar inte bättre än att brott lönar sig.

Jo jo, säger ett och annan smartskaft, men det har ju bara spelats ett par omgångar. Den där listan säger väl ingenting? Dessutom har ju Leksand mött hårt motstånd, bl.a. i form av ett gäng vapenskramlande kompaktlastare*.

Jaså, svarar jag och kontrar med mitt tyngsta artilleri. Vilket lag vann serien i våras? Vilket lag tror ni drog på sig flest antal utvisningsminuter förra säsongen? Just det: Leksand är svaret på båda frågorna. Säsongen 2008/2009 snittade man 23,13 utvisningsminuter per match. I jämförelse kan man titta på det sjyssta och alltid lika ärliga AIK, som för övrigt blev tvåa i serien. Vi snittade endast 18,80 min/match och var med detta seriens elfte snällaste lag.

I vårens kvalserie var det bara Västerås som lyckades fula till sig fler minuter i botbåset än Leksand. Leksand var dock det lag som drog på sig allra flest tvåminutersutvisningar. Hela sjuttiotre stycken tvåor samlade man ihop på endast sex spelade matcher. Det är inte illa pinkat av en samling handmålade trähästar!

Börjar vi nu bli mottagliga för den stora bilden? Börjar det klarna för oss? Det är kanske dags för statistiker Boris att dra sina slutsatser?
  • Leksand är, som alla intelligenta läsare förstår, ett mycket mycket fult spelande lag. Uppenbarligen lever man på att spela smutsig och grisig ishockey. Att laget numera coachas av Lillstrumpa och Sister Christer lär knappast hjälpa till att tvätta bort den lortiga stämpeln.

  • När Leksand vinner gör man det inte för att man är bra, man gör det för att man är fula. Motståndarna skräms helt enkelt av de ruffiga och buffliga masarna. De allsvenska feglagen vågar inte stå upp, de vågar inte försvara sig. Istället lägger de sig platt och låter de läskiga leksingarna leka in en massa mål.

  • Förklaringen till att Leksand alltid förlorar mot AIK (i matcher av betydelse) är att de svartgula iskrigarna är så otroligt tuffa och tåliga. När Leksand stöter på det stora och välutrustade Gnaget (med en ståndaktig Kapten Dick i täten), framstår Leksands lortgrisar som ett band högafflande bönder beväpnade med spett.
Kanske sitter det i detta nu en och annan leksing och tänker låga tankar om den boriske bloggaren. Det ska ni i så fall inte göra, kära blåvita fulingar. Istället ska ni tänka så här: Boris är rolig. Boris bara skojar. Boris är egentligen bäst.

*Det finns tre typer av Bobcats: 1)Rödlokatter, 2)Kompaktlastare, 3) Hockeyspelare.

torsdag 24 september 2009

Poängligan


(Matcher, mål, assist, poäng, plus/minus)
Kommentar: Man ska förstås inte dra för stora växlar efter endast tre spelade omgångar, men så här långt ser det bra ut ur svartgul synvinkel. Tre AIK:are bland de sex bästa, varav två är stekheta nyförvärv. Inte illa. På söndag kommer Sundsvall till Hovet. Fler poäng då?

Källa: http://stats.swehockey.se

torsdag 9 april 2009

Den feta damen har sjungit

Kvalseriens sista omgång blev som väntat en rätt avslagen historia. Det är bara att ta en titt på slutresultaten för att förstå hur det var ställt med inställningen hos många lirare ikväll. Rögle-Växjö 3-5, SSK-Leksand 5-6 (efter straffar) och Västerås-AIK 5-6. Mest glädjande var förstås att Gnaget tog sig samman och säkrade tredjeplatsen till slut. Också roligt att Leksands ålderman Mikael Karlberg fick avsluta sin fina karriär på bästa möjliga sätt. Målskytt i matchen och avörande straffskytt efter förlängningen. Ett värdigt avslut för en stor och karismatisk idrottsman.
-
I AIK blev Patrik Bergström tvåmålsskytt. Både 5-5 och 5-6 kom från Bergströms klubba. Dessutom noterades han för två assist i matchen. Intressant med tanke på att just han varit tämligen blek i hela Kvalserien. Jag hade väntat mig mer från Bergström som den viktiga tredjelänken i förstalinan. Typiskt att han kliver fram när det gäller som minst. när försvarsspelet ej prioriteras och när kampmomenten reduceras.
-
En annan som visade framfötterna idag när trycket var obefintligt och pressen lika med noll var Johan Ryno. Faktum är att Ryno var inblandad i samtliga AIK:s mål i Västerås! Sex poäng i afton, varav ett mål, är förstås glimrande. Det är jätteroligt att Bergström och Ryno producerar mål och poäng och jag är glad över kvällens seger, men jag tycker det säger rätt mycket om såväl matchens dignitet som de aktuella spelarnas kvalitet. Det är ingen slump att Bergström och Ryno just i denna betydelselösa omgång öser in poäng. Inför kvällens match stod dessa herrar på 0+1 (Bergström) respektive 2+1 (Ryno).
-
Johan Ryno i topp i AIK:s interna poängliga i Kvalserien. Tjena!
-
Jag konstaterar än en gång att firma Sandberg/Bång inte riktigt klarat av att leva upp till förväntningarna i årets Kvalserie. Sandberg stannade på 1+5 på 10 matcher. Bångs 3+0 på 9 matcher är inte alls bra. Men det är två spelare som är på uppgång och jag är övertygad om att de (om nu båda blir kvar i Gnaget) kommer att spela avgörande roller i AIK:s fortsatta satsning mot Elitserien.
-
En mycket intressant och nedslående detalj: Dick Tärnströms plus/minusstatistik i Kvalserien är skrämmande usel. Dicken har -9 på 10 spelade matcher. Inte bra. Inte alls bra.
-
Bäst plus/minus i Gnaget har, hör och häpna, Johan Ryno! Jag säger som Mark Twain: "Det finns tre slags lögner: Lögn, förbannad lögn och statistik."
-
Säsongen är slut och snart är det sommar. Sedan kommer hösten och ännu en spännande hockeysäsong. Det är som det ska vara men det känns redan lite tomt. Vad ska man göra nu då liksom?
-
Som tur är har NHL-säsongen bara börjat. Snart vankas slutspel och kamp om gamle Stanley. I natt laddar jag upp med att se mina favoriter Philadelphia Flyers ta sig an slutspelskandidaten New York Rangers.
-
Och sedan blir det Hockey-VM förstås. Jag hoppas på Loui Eriksson i VM-truppen. Skulle vara spännande att se vad han kan uträtta i Tre Kronor. Gör man 36 mål i NHL är man grym. Det går så att säga inte att snacka bort. Loui är bevisligen en målskytt av rang och sådana behövs om Sverige ska ha en chans att knipa guldet.
-
Men vem bryr sig egentligen om Hockey-VM?
-
Södertälje och Rögle spelar i Elitserien till hösten. Hur roligt känns det? Och hur mycket roligare hade det inte varit med Gnaget och Leksand istället?
-
Jag ser fram emot nästa säsong. Nu är det klart att Örebro gör oss sällskap i HockeyAllsvenskan också och det var väl för väl. Tingsryd och Småland luktar råttgift lång väg. Smålandsspöket gråter i sin mörka källarhåla. Nu får det bara skrämmas i Växjö, Oskarshamn och Ljungby. Och Nybros rödskäggiga vikingar får åka på plundringståg i ödsliga division 1-hallar den närmaste framtiden.
-
Rögle? SSK? Jag säger så här: Vi ses i Kvalserien om ett år. Då är det vår tur. Då räcker det inte att vara minst dåliga!
-
Sist men inte minst, här har ni Black Boris All star team i HockeyAllsvenskan 2008/2009:
Målvakt:
Mark Owuya, Almtuna
Backar:
Oliver Ekman-Larsson, LIF/Dick Tärnström, AIK
Anfallare:
Christian Sandberg, AIK/Mikael Karlberg, LIF/Kevin Doell, LIF