Kvällens skönaste ögonblick bjöd Stefan Johansson på. Viktigt att följa med upp i anfallet så där. Jag tyckte kassen förtjänade ett målvrål: Yiiihaa, som Wikegård brukar säga.
Bångs förarbete till Johan Anderssons 3-1 gav mig ståpäls. Ruggigt bra, som Wikegård brukar säga.
David Engblom gjorde sin 666:e match i AIK. The number of the beast heter det visst men eftersom jag är en from och nästan frälst man så föredrar jag The number of the best. Kung Engblom är en av AIK:s allra nyttigaste spelare just nu. Inte vilken flaskpelle som helst men likväl: En vattenbärare, som Wikegård brukar säga.
* * *
BB förpliktigar och Björn Bjurling börjar nu på allvar leva upp till sina initialer. Närmast borisk i sitt agerande.
* * *
Ska man vinna den här typen av nervkittlande matcher så är det naturligtvis viktigt att gnugga, gnugga, gnugga. Man måste käka puck, spela med mod och stå upp för varandra där ute på isen. Ge varandra energi. Det får inte finnas plats för några nagellackslirare.
En som verkligen visade mod och karaktär på Hovet var Sandberg. Han tog sig ständigt in i trafiken, lämnade inga bromsspår, slet och gnuggade - i byte efter byte efter byte. Skönt att se grabben tillbaka. En annan som verkligen käkade puck var Oscar Steen. Snacka om att vara som en finne i röven på motståndarna.
Till skillnad från våra heta gnagare såg tikarna ut som ett gäng blöta katter. Maken till hängbjörkar får man leta efter. Inte ens Ilkka såg ut att vilja tävla.
* * *
Matchprogrammet är märkligt men acceptabelt. AIK får vila ett gäng dagar, medan SSK, Timrå m.fl. får slita hund. Det korta avbrottet infinner sig passande nog i samma veva som Fasth vilar skallen och Patrik Nemeth dominerar JVM.
I morgon kväll anför sistnämnde superjunis Tre Kronor i semifinalen. Jag ser fram emot chips, dipp och Wikegård i högform. Eventuellt gör jag som vanligt och stänger av ljudet på teven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar