Ett transformerande förslag

Kanske kan våra svenska damer
rå på finskor och transatlanter
om Foppa & Co. ställer till dramer
gör om sig till hockeytransatanter

Ladies knight

"Mitt galleri finns det inga galler i, där är jag alldeles fri", sjunger Robban Broberg. Det är en fin låt som emellertid inte alls passar som vinjett till ett blogginlägg om damhockey. Damhockeyspelare måste nämligen spela bakom galler, oavsett ålder och egen vilja.

Jag har så svårt att förstå det där. Varför skruvar ladiesarna inte bara bort gallren och skiter i förbundspamparna? Vad ska tjock-skallarna på internationella göra, stänga av varenda lady? Gallra bort varenda gallervägrare? Äh, kyss mig!

Om gallergrejen är svår att haja så är det ingenting mot tacklings-förbudet. Vilket skämt! Vad är hockey utan tacklingar? Hockey bockey? Nä, det är förstås - damhockey! Herregud. Jag funderar allvarligt på att skicka in en anmälan till DO. Så här får det banne mig inte gå till!

Ringar under ögonen

Vilken sorts ringar har du?, frågar glamour.se sina läsare. Är de kanske blåa? Eller gula? Är de rentav svarta?

Men hallå liksom, vilka frågor! Jag ska be att få tala om att mina ringar är både blåa, gula, svarta, röda och gröna. Och OSedvanligt stora och runda.

Kom igen nu Ferry för fan! Skjut fullt och ös på...

Edit 20.54

Så avslutar han med en Dubbel Ryno på skjutvallen

Two shots, two shots, ekar södergrenskan i skallen

Miss Biathlon

Helena Jonssons OS-insats får mig att tänka på Johan Ryno.

Skitskytte!

I morgon är en annan dag

En sån dag det blev igår. Dark Doris fyllde lax, Charlotte Kalla vann OS-guld och Jämtleksing bjöd på schlager. En sån dag det blev. Tänk att Borås lyckades piska upp Percys pågar så det stod härliga till. En sån dag det blev och en sån verkligt lyckad kväll sen.
-
Idag var en annan dag men även denna dag blev en bra dag. Kvällen är bara barnet men jag känner på mig att den blir bra den med. Tänk om alla dagar var lika bra som idag. Och tänk om alla kvällar vara lika bra som igår. Då skulle livet vara en enda stor solskensdag.
-
I morgon är en annan dag och då ska AIK vinna över Växjö är det tänkt. Det vore så trevligt om det blev av. Att vi vann, tog tre poäng och greppet om andraplatsen. Jag drömmer om en kväll på Hovet med Bergström, Beck och Bång, en stekhet Heino samt mycket folk på läktarna.
-
Senaste timmarna har jag nynnat på den här låten. Den känns passande och fin inför morgondagen tycker jag. I morgon ska ju Karlsson gå i taket, Bång ska va på gång och Greken ska dansa och le. Förhoppningsvis ska Tsimikalis kamma noll. Allt medan Boris fi-fi-fi-filurar på sitt nästa djuplodande blogginlägg.

Ankans år

Är det inte Anna Anka så är det Paul. Och är det inte Paul så är det nån annan tidningsanka. Ankorna är överallt numera.

Tänk att en öppenhjärtig kommentar från en ratad hockeyspelare kan röra upp sådana känslor bland hockeymurvlarna. Mikael Samuelsson har uppenbarligen gjort något mycket ovanligt. Han sa vad han kände. Han svarade ärligt på en fråga. Och så får man absolut inte göra. I alla fall inte om man är svensk.

Herregud.

Magnus Nyström på Expressen skriver: "Mikael Samuelssons attack på Bengt-Åke Gustafsson är bland det värsta jag hört från en hockeyspelare." Attack var ordet. Attack! Och bland det värsta jag hört... Nyströms krönika måste vara bland det töntigaste jag läst av en svensk hockeyjournalist.

Mats Wennerholm på Sportbladet tycker att Bengt-Åke bär ansvaret för Samuelssons lilla utbrott. Mikael Samuelsson "borde fått en förklaring innan bomben slog ner". Ja, så kan man också se på saken. Själv tycker jag att Mats borde mejla alla sina läsare på förhand och förklara sina krönikor. Allt för att slippa reaktioner som min.

¤ ¤ ¤

Ankan Parmström har man inte hört så mycket från på sistone. Ändå sitter han i AIK Hockeys styrelse. Kvack!

I väntan på vadå?

Till att börja med: Grattis Mora. Tio raka segrar är stort. Att två av dem kommit mot oss svartgula gör inte bedriften mindre.

Personligen har jag emellertid lite svårt att engagera mig i de sportsliga resultaten för närvarande. Det var förstås tråkigt att AIK förlorade idag men allvarligt talat, vem bryr sig? Vi gnagare har i mellandagarna annat att tänka på än själva tabelläget. Vår fortsatta existens till exempel.

Blir det inte mycket folk mot Sundsvall på tisdag vete faan om jag orkar tro på mirakel längre. Jag har förstås redan insett att det blir svårt att greja elitlicensen till nästa säsong. Frågan är om AIK överlever som hockeyförening överhuvudtaget. Kanske är en övergång till KHL det enda som kan rädda oss?

Det mest frustrerande och irriterande med hela den här soppan är att man som vanlig supporter har noll koll på läget. Vi supportrar ges ingen insyn. Vi får inte veta någonting. Ändå är vi många som pyntar in pengar. En del köper aktier, andra sms:ar, några beställer tröjor. Ingen vet egentligen var pengarna tar vägen. Räddar vi AIK nu? Slänger vi våra stålar i sjön? Det återstår att se vad våra insaster är värda. Allt vi kan gör just nu är att vänta...

En helt annan fråga: Hur kan man som förbundskapten ens fundera på att ta ut Fredrik Modin till OS-truppen?