Överallt (men inte på Hovet)

Det har väl knappast undgått någon med lite hockey i blodet att AIK lockar fett mycket publik nuförtiden. Det är rena partystämningen på Hovet i år. Man får akta sig i periodpauserna, risken för att man ska bli omkullsprungen av hockeysugna gnagare är stor så stor. Kaffet och mazarinen bör man inhandla innan perioden tagit slut om man vill hinna få det goda i kroppen innan zebran släpper pucken igen. För att inte tala om den prisvärda korven. Måste man urinera så får man stå i milsvida köer (om man inte gör som Boris och snällt frågar tjocka Bosse om det går för sig att pinka i kors). Ja jävlar, vad det är livat på Hovet. I tredje perioden mot Växjö kunde man sånär höra en klubbnål falla. Så pass skön och uppiskad stämning var det.

Det är bra drag, brukar jag säga till Baloo när det är packat som värst. Ja, verkligen, brukar han svara uppgivet.

Det mest upprörande med höstens publika fiaskon är inte att Hovet gapar ilsket tomt. Eller att AIK:s spelare (och ledare) genom sitt emellanåt bedrövligt passiva uppträdande på isen (och i båset), till exempel senast mot Växjö, gör sitt bästa för att inte locka folk till matcherna. Det mest upprörande är inte heller att alla de gnagare som är jävligt sugna på att se hockey så fort det vankas derby eller slutspel inte dyker upp under de minst lika viktiga seriematcherna mot till exempel Frölunda, Luleå och Skellefteå. Nä, det allra mest upprörande, kära läsare, är att min grånade vän och kamrat Greken håller sig undan. Det gör mig ledsen och besviken. Därför får han nu klä skott för min frustration:

Faan Greken, fattar du inte att jag saknar dig på matcherna? Fattar du inte att Bång och kompani skriker efter ditt stöd. Fattar du inte att zebran behöver en grekisk blåslampa i röven för att börja agera hemmadomare som sig bör? Det här håller inte. Börjar du inte göra mig sällskap på matcherna snart så kommer det att gå åt helvete alltihop. Här försöker AIK växa i kostymen och så är du inte här och matar på. Som det ser ut just nu så håller AIK - snarare än att växa sig stora och starka - på att krympa till en liten kotte utan sprutt. Den drar ofrivilligt ihop sig. Det blir som när man tvångsdoppar en uppstånden åderpåle i ett vinterbad. Vaken är livsfarlig! Gnaget är under isen! Greken, hör du mig...?

Nä, det är inte Greken som ska hängas. Men faktum är att om inte fler AIK:are börjar visa hjärta och intresse för hockeyn så kommer klubbens tillvaro i Elitserien att än en gång bli kortvarig. Det håller inte i längden att snitta ca 4000 pers per match (hemmaderbyn borträknade). Det håller inte att hålla hov inför de närmast sörjande och några till. Storsatsande klubbar med publik i ryggen knackar på dörren. Växjö är redan på väg att etablera sig i finrummet. Malmö står troligen på tur. Om AIK ska kunna hävda sig i konkurrensen så måste man helt enkelt bli bättre på att locka folk. För det ena ger det andra; publik ger sponsorer som ger pengar som ger spelare som i sin tur ger ännu mer publik. Och så vidare. Det behöver man inte vara Einstein för att förstå även om det ibland kan behövas en liten reminder. Vi är alla en del av soppan, som faktiskt blir bättre ju fler som är med och kryddar den.

Hur AIK ska bära sig åt för att locka ny och gammal publik till Hovet vet jag inte. Boris sitter inte på några enkla lösningar. Men en sak tror jag är elementär: AIK Ishockey behöver bli bättre på att i dialog med de organiserade supportrarna styra upp evenemangen. VIP och säsonskortsinnehavare i all ära men det är inte vi som skapar tryck och större efterfrågan. Det är inte vi som får unga, hungriga fans att vallfärda till Hovet. Fråga inte bara vad supportrarna kan göra för AIK, fråga också vad AIK kan göra för supportrarna.

Grejen med såna som jag är ju att vi går på hockey oavsett vilka kampanjer eller erbjudanden som presenteras. Intresset finns redan där och förståelsen för folk som inte gillar hockey är det inte alltid så väl ställt med. Jag är alltså ett enkelt hockeypucko som har fullt upp med att försöka finansiera mitt eget årskort. Jag vet förstås att AIK jobbar på att marknadsföra sig och att man verkligen försöker dra folk till matcherna. Problemet är att det går väldigt trögt. Och med framtida poliskonstnader så kommer det att bli ännu värre. Priserna kommer att stiga, ännu färre kommer att anse sig ha råd att gå på hockey. (Det är för övrigt dyrt som det är redan idag.) Men om det överhuvudtaget ska bli lönsamt för AIK att spela så kallade högriskmatcher inför publik framöver så krävs det större uppslutning överlag. Ett fullsatt Globen mot Dif må vara hett och efterlängtat, men det får inte kosta mer än det smakar.

Jag är tyvärr varken välbärgad eller särskilt inflytelserik och mitt nätverk är allt annat än stort. Någon supporterklubbsgnagare har jag aldrig varit, kommer sannolikt heller aldrig att bli. Mitt blygsamma bidrag till ett ökat intresse och fler sålda biljetter kommer därför även fortsättningsvis att bestå av inlägg som detta. Men om jag med min blogg kan bidra till att åtminstone en grek eller två känner sig lite mera manade att besöka Hovet för att en aning mer frekvent än tidigare se Gnaget spela hockey så är det naturligtvis bättre än ingenting. Som man brukar säga: Många bäckar små bildar AIK.