Heroes

Alla har vi våra hjältar. Kanske inte nödvändigtvis idoler och förebilder men ändå hjältar. Idoler förresten, det är väl såna man har som barn och tonåring? Jag menar, det finns väl ingen vuxen man i sina bästa år, med begynnande flint och vänster hängtutte, som på allvar kan hävda att han har Daniel Bång som sin idol? Nä, tänkte väl det. En hjälte är han förvisso, herr Bång. En stor hjälte. Men idol?
Jo, kanske lite då.

Bång har inspirerat till både ett och annat inlägg här på borisbloggen. Liksom en hel rad andra AIK-hjältar. Dicken till exempel. Men det finns ju andra också. Musiker, skådisar, konstnärer, poeter... Och så fiktiva figurer förstås. De fiktiva figurerna är nog mina största hjältar. De finns här hela tiden, inom mig, omkring mig, bakom mig och framför mig. De fiktiva figurerna passar mig särskilt bra. De finns ju bara i fantasin. Och fantasin har, hur knäppt det än kan verka, nästan alltid tilltalat mig mer än den krassa verkligheten.

¤ ¤ ¤

Faló. Mjölhagens missförstådda geni och mästerpoet. Härjade som bäst i 91:an på 80- och 90-talet. Uti vår hage finns numera som en egen tidning och är still going strong. Faló flanerar sin egen väg. Det mesta han företar sig går mer eller mindre åt helvete men ändå. Har en kompis som heter Fylle-Börje.

Kronblom är en annan favorit från 91:an. Soffliggaren och mästertipparen nummer ett. Påhittig, innovativ och svag för lustiga ordfabrikationer. Exempelvis upphovsman till "den snurralistiska stilen" inom målarkonsten. "Dä är den som är på tapeten idag." Har dessutom en son som heter Boris. Bara en sån sak.

Jorma Engmark. Fosterson till Blåbärskungen, bror till Edward. Berättaren i böckerna om Åshöjdens BK. En kille som följer sitt hjärtas röst i vått och torrt och som småningom blir nära på vän med den ökände Ruben Svarte. Många tycker att Jorma är tråkig. Jag beundrar honom. Tänk om fler vågade vara som Jorma.

Emil i Lönneberga. Hyssens okrönte lillprins. Blir något stort en dag.

Sören i TV-serien Skärgårdsdoktorn. "Japp det är Rapp", svarar jag i telefon när det ringer. Precis som Sören Rapp, Saltös sista original. En man med principer, integritet och skägg. Har en syster som heter Berit. Syster Berit heter även min syster. Fast jag kallar henne Bejan.

Ernst Kirchsteiger. Det sägs att han finns på riktigt men det tror jag inte på. En hjälte är han hursomhelst. Ett barfotabarn mitt i livet.

¤ ¤

Som synes lyser de fiktiva kvinnorna med sin frånvaro. Jag har ingen bra förklaring till detta. Könsmaktsårdning vet jag inte ens hur man stavar till så det måste vara slumpen. Jag hade förstås kunnat dra till med Ronja Rövardotter men då hade jag delvis ljugit. Ronja är bra men Birk Borkason gillar jag faktiskt bäst. I den rövarhistorien...