Stå upp för vårt AIK!

Jag är inte ledsen längre. Det gick över över en natt. Däremot är jag fortfarande besviken och heligt förbannad. Det finns ingenting, ABSOLUT INGENTING som ursäktar det beteende som en del så kallade supportrar ägnade sig åt på Hovet igår kväll.

Det blir ju bara fånigt när vissa gnagare gnäller och gråter ut om hur provocerande det är med motståndare som hyssjar mot publiken. Men kom igen liksom. Har man gett sig in i leken får man leken tåla. Det är pinsamt och tragikomiskt att folk som i ena stunden står och skränar HATA HATA HATA, LÅT HAN DÖ och BARA BÖGAR I LEKSAND i andra stunden blir så sura över en töntig målgest att de känner sig manade att slåss och kasta snus.

Problemet är knappast nytt men det är gammalt nog för att en gång för alla tas itu med. AIK har tagit ett första steg i rätt riktning genom att tydligt ta avstånd från de skyldiga. Nu måste även vi supportrar göra vårt. Vi måste också kunna ta avstånd från marodörerna. Vi måste också kunna visa att vi inte tolererar att AIK förknippas med hat, hot och våld.

Frågan är emellertid hur många AIK:are som verkligen är beredda att stå upp för klubben de säger sig älska.

Jag pratar inte om att fysiskt utmana pöbeln. Jag pratar om att i ord och handling säga nej till all form av destruktivitet och våldsutövning i samband med AIK:s matcher. Vi riktiga AIK:are måste börja säga ifrån när folk i vår närhet hatar och hotar. Vi måste stå upp för det som är rätt och mot det som är fel. Ingen ska behöva känna sig rädd för att besöka Hovet. Ingen ska behöva vakta sin tunga eller sitt pekfinger i rädsla för att åka på däng.

Hockey är ett spel, med vinnare och förlorare. Den som inte kan acceptera en förlust bör rimligtvis inte gå på hockey. Det spelar ingen roll huruvida AIK vinner eller förlorar på isen, ty så länge pöbeln tillåts bestämma på Hovet är och förblir vi alla förlorare.