Visa vid vindens ängar

Det fladdrar till i en rullgardin och jag ska skriva en vintervisa. Om Gnaget och laget och Hovet och draget.

Jag ska skriva en sång om denna underbara säsong som gett mig så mycket och som bara blir bättre och bättre och bättre. Jag vill sjunga om Fredrik Carlsson och Richard Gynge, om Stefan Johansson och tvillingarna Ahlström. Om Liwing, Engblom, Nemeth och Bång. Om Sandberg och Johan Andersson. Om Josh. Och om Mattias Beck, som överraskande lånades ut till Mora och som efter en tuff första tid tog tag i grejorna, bet i suräpplet och började leverera. Om Dicken och Fasth och Melin. The one and only Roger Melin.

Jag vill sjunga om Mikael Österberg. Öset, som var med på resan och som hängde med upp i smöret men som i höstas fick finna sig att ta tåget till Uppsala. Efter en tid i Almtuna råkade han ut för en hemsk ögonskada. Den där skadan förstörde säsongen för Öset och i värsta fall kan den ha förstört hela hans fortsatta karriär. Ishockey är ett härligt spel men ibland är det grymt och förfärligt. Jag lider med Öset och hoppas att han kommer tillbaka. Kämpa Österberg!

Bakom rullgardinen dundrar tuben förbi som den gör här söder om söder, med en blixt från spåret, alltid på exakt samma ställe. Det sitter tröttkörda resenärer i ödsliga vagnar. Jag antar att de försöker få ihop det, precis som jag och alla andra. Vardagspusslet och vintervisan. En del är visst på väg hem, det syns nästan. Andra på väg bort, det syns det med. In i värmen, ut i kylan. De skymtar förbi och jag glömmer dem ungefär lika snabbt som de kom. Tåget går och från andra hållet kommer ett till. Och den där jävla blixten.

Jag ska skriva en vintervisa. Om kvalserien och slutspelet, om Växjö och Rögle och Mora och Örebro. Om Luleå och Dif och några till.

Jag vill sjunga om Karlsson och Kenny och den alltid lika kacklande Conny. Jag trodde på Rögle men nu vete fan. Endast Växjö verkar ha vad som krävs för att utmana elitserielagen. Varför är jag förvånad? Sett till säsongen som gått så är det uppenbart att endast Växjö (av de allsvenska lagen) håller samma höga klass som topplagen gjorde i fjol. Men Rögle såg vassa ut på slutet. Jag trodde de skulle kunna utmana. Jag trodde att Fransson skulle spika igen. Det återstår sju omgångar och Växjö vänder mot SSK. I Ö-vik mår man nog sådär.

Två avgörande kvartsfinaler i morgon. Jag hoppas på Luleå men tror att de får stryk. Bokstavligt talat. Hårde Hardy har fått igång sitt huvudtacklande gäng nu och Luleå verkar tröttkört. Hur det än går i Coopen så håller jag tummarna för Skellefteå mot Linköping. För att de är så mycket roligare att se på och för att semifinalen, den andra, blir så mycket häftigare att följa då. Skellefteå mot Luleå eller Dif. Det smakar bra i min mun. Luleå vs Linköping däremot? Tur att de i så fall spelar samtidigt som AIK och Färjestad. Så man slipper somna i soffan menar jag.

I morgon tar jag med mig grabben och går en sväng förbi Hovet. AIK bjuder in till öppen träning för alla säsongskortsinnehavare.

* * *

Och av vintervisan blev blott ett inlägg. Så kan det också gå.