Mysnäs i Märsta

Mysnäs ja. Just precis Mysnäs. Brynäs heter nuförtiden exakt just så här hemma där jag bor. Mysnäs.

Det är inte jag som har bestämt det. Det har min lille grabb som är två och ett halvt och redan hockeyfantast gjort alldeles själv. Ajkå Mysnäs, säger han och pekar på min biljett från igår. Ajkå Mysnäs. Vi har en lediga fridens fredag idag, grabben min och jag, och vi ägnar morgonen åt att läsa matchprogrammet till frukost. Sen leker vi med hockeyspelsgubbar och gör tusen miljoner mål. Vi bloggar oss ett inlägg och har det bra. AIK vann över Brynäs igår, säger vi. Ajkå vann! Ajkå Mysnäs.

* * *

Men det blev inte bara Mysnäs i Märsta igår. Det blev J18 på Ritorp också. Tillsammans med mina vänner Eddie och Mary värmde jag upp med 9-2 på Västerås. Därefter körde vi till Märsta och körde över Mysnäs. Det regnade när vi kom fram men solen sken i våra hjärtan och det blev en lyckad kväll på många sätt. AIK imponerade, det mesta var faktiskt över förväntan. Det var försäsongens första riktiga träningsmatch, mot ett Brynäs som fått beröm för att ha mosat Almtuna. Nu gick de på pumpen mot ett spelsuget Gnaget. Skottstatistiken säger en del om inte allt. 43-14 till AIK. Vi kunde ha gjort fler mål än fyra men Svedberg var bra och avsluten var sådär. Brynäs stack upp ibland men sett till hela matchen så var segern odiskutabel. Stundtals var det bara AIK, AIK, AIK. Och i högtalarna spelade de Springsteens Born to run. (Enligt Prozacs blogg spelades även Rosa helikopter i ett avbrott men det måste jag ha missat. Antagligen för att jag just då var fullt upptagen med att uppdatera min senaste spellista med The Pinks-hits.)

Viklund var mycket bra och fick kröna sin kväll med ett härligt skott i mål. Min vän Mary påtalade hur lik han är Oscar Steen i åkningen. Efter att ha kollat in stajlen noga nickade jag instämmande.

Videll såg ut att trivas ihop med Sandberg och Bång. Många sköna dragningar, ett antal fina framspelningar. Samtliga i kedjan kunde ha blivit målskyttar. Bång och Videll borde nog ha blivit det.

Aspeqvist är en rolig och ny bekantskap. Jag tror att han har goda chanser att få bli kvar. Offensiv och frejdig back som inte tvekar att fullfölja när möjligheten dyker upp.

Fasth hade en svår kväll på jobbet. Sällan testad och när det väl hettade till så hettade det till. Andra målet slank in under armen. Därefter stod han pall. Fasth släpper nästan aldrig mer än två puckar. Sedan spelar det ingen roll om motståndarna skjuter 43 skott eller 14. Det känns alltid lika tryggt.

David... Lillieström-Karlsson. Jag lär mig aldrig hans namn. Varje gång jag ska säga det blir det en ofrivillig paus. Men igår lärde jag mig att David... Lillieström-Karlsson är en jättetalang. Väldigt roligt att se honom på isen.

Joakim Nordström. Vilken match han gör! Ser betydligt starkare ut än för ett år sen. Jag tror att han går mot ett stort genombrott. Bäst på plan igår och ett varningens finger i luften: Se upp för nummer 13 i vinter!

Ja, det var en härlig hockeykväll i Märsta. Men mysnäsfaktorn till trots, det finns alltid något att gnälla över: Det är härligt att se Videll tillbaka i AIK. Men varför i tröja nummer 33? Jag förstår det inte. Om det nu är så att AIK måste spela i fjolårets tröjor under försäsongen så kan man väl åtminstone se till att tejpa över den ena trean på Engbloms tröja? Namnet är ju redan struket så det kan knappast vara ett problem att göra detsamma med en siffra. Jag stör mig på riktigt på det där och jag är inte ensam.

* * *

Ajkå Timjå säger grabben i knät. Ajkå Timjå. Vi är klara med Mysnäs i Märsta och det är dags att dra vidare. Hockeyspelet väntar. Ajkå-gubbar och Timjå-gubbar. Det är Christian Sandberg och Dick Tärnström och David Engblom och Fredrik Carlsson. Och det är en målvakt med nummer 35 men vi låtsas att det är Viktor Fasth. Och när vi gör mål gör vi high five och sen gör vi mål igen. Och igen och igen och igen. Och jag är Daniel Bång.