fredag 14 oktober 2011

Snoppmätartävlingen

Hej och hå, stå på tå
Sikta, ladda, skjut från blå
Hej och hå, kämpa på
Dikta, sladda, låt det gå

* * *

Idag tog jag en liten promenix upp till hockeyförbundets gröna hus bortom Globen. Där jobbar en kille som jag känner. Han är bra på mätningar och uträkningar av olika slag. Han hälsade glatt och sa: Nämen tjenare Boris, är du ute och spatserar igen. Japp, sa jag och halade fram den. Jag tänkte att jag skulle utmana dig på en liten snoppmätartävling. Det var ju så länge sen. Min bekant blev förstås lite paff. Det är inte varje dag man blir utmanad på duell nuförtiden. Min framfusighet till trots; efter ett par sekunder fick han ordning på hakan som han alldeles nyss tappat. Han tog sig an utmaningen som en man. Or as we say in Sweden: as a man. Liksom en annan lät han således sin lille vän möta dagens ljus.

Tävlingen var snart igång. Där stod vi nu, två välpolerade bohemer med kalsingarna på halvstång. Man mot man på ett möblerat kontor i Johanneshov. Stämningen var plötsligt allt annat än uppsluppen.

Det blev en holmgång som hette duga. Min välhängde kombattant inledde tämligen starkt, det svängde och slängde i grenverket. Uppmuntrad av sin i sammanhanget relativa manlighet tittade han malligt på mig och mitt i jämförelse blygsamma underjag. Han flinade sturskt. Jag tänkte: Om jag inte gör nåt snart så blir det torsk och förnedring av det här. Jag måste upp, upp, upp i banan. Jag testade med en skön och springsteensk trudelutt. Come on up for the rising, nynnade jag för mig själv. Men det funkade ju inte. Desperat började jag därför att leta i minnet efter gamla kärlekar. Plötsligt kom jag att tänka på Pernilla Wahlgren och låten Tänk att få vakna. Med ens väcktes den nödvändiga och efterlängtade lusten. Boris blev Bångus, brunstig och grann. Min medtävlare fick i ett slag se sig akterseglad med flera millimeter.

Jag höll stånd och stod på. Och efter en "visuell bedömning" kunde vi enas om ett resultat: Min pille var större än förbundspolarens snille.

* * *

Hej och hå, hög nivå
Får en känna viss åtrå
Hej och hå, stora små
Står upp för vårt AIK

* * *

Läs mer om "visuella bedömningar" i Sportbladet. Tidningen för oss som tycker att verkligheten ibland överträffar dikten.

6 kommentarer:

Inge Bärs sa...

Du e fan inte klok, fast på ett bra sätt!

Bångus Ballérius sa...

Jag är benägen att hålla med dig. Nånting måste nästan vara fel när man hänger sig åt att skriva en sån här sak. För att inte tala om att låta publicera den. Haha :)

Niklas Persson sa...

Hm jag antar att du vill komma åt att 2-5 cm större kombinat runt om hela målvakten inte gör så stor skillnad?

Räkna på hur mycket större än målvakt blir totalt sett om han är säg 3 cm större runt om hela bålen och axelpartiet...

Så jag tycker det finns nyhetsvärde i artikeln, kanske inte att det är just Fasth eller vem som nu har större skydd, men att det finns en regel som inte följs, som faktiskt ger vissa målvakter en fördel. Ingen jätte fördel men skillnaden på två till fem mindre insläppta på en säsong kan vara skillnaden på kvalsepl och slutspel kika på förra säsongen hur tätt det var...

Black Boris sa...

Hej Niklas!

Nä, det är inte alls det jag vill komma åt. Självklart gör för stora skydd skillnad och reglerna ska lika självklart följas. Detta behöver varken du eller någon annan målvaktstränare upplysa mig om.

Det jag däremot VILL komma åt är att Fasth på grund av cynisk och pengakåt slaskjournalistik misstänkliggörs och till följd av detta får finna sig i att bli kallad fuskare av allehanda hockeypuckon.

Vad jag dessutom VILL komma åt är den så kallade "visuella bedömning" som Svenska Ishockeyförbundet, enligt den i artikeln intervjuade Bauer-marknadschefen, ska ha gjort. Hur går en sådan bedömning till? Går man på känsla eller använder man måttband och linjal? Med tanke på att Luleås ena målvakt, som enligt Bauer har samma skydd som Fasth, ska ha genomgått exakt samma test och klarat sig är det kanske inte så konstigt att en annan blir lite fundersam.

Är det någon som ska ha kritik här så är det faktiskt förbundet och dess representanter som uppenbarligen inte har haft en tanke på att göra mätningar och tester tidigare. Mig veterligen var det först efter att Mikael Renberg tog upp frågan i Hockeykväll som det blev fart på gubbsen. Pinsamt, tycker jag.

Eddie sa...

Givetvis ska man hålla stånd mot fusk.
Men frågan kvarstår:
rent visuellt, skulle det inte vara bättre att mäta med en synvinkel?


Man kan väl säga att jag blev inspirerad av mätningar ;)

Black Boris sa...

Ja, så kan man också se på staken.