Den utsökte och underfundige bloggaren Gurkolle har slagit till igen. I kväll har han sått ett frö i min tankevärld som allvarligt rubbar såväl sinnesfrid som impulskontroll. Jag känner ett plötsligt och okontrollerat behov av att klä av mig naken!
Liksom Gurkolle har jag ibland funderat över bloggens besökarantal. Black Boris har en tämligen blygsam skara anhängare (enligt bloggtoppen.se). Snittet ligger välan på en 50-65 pers per dag. Men det är min fasta övertygelse att flertalet av fåtalet är trogna återfallsbesökare. Jag räknar kallt med att inom ett par tre år ha minst 80 besökare per dag.
Skämt åsido. Givetvis vill jag bli läst av fler. Problemet är att jag är alldeles för dålig på att marknadsföra mig. Och jag är alldeles för egocentrerad för att anpassa mig till vad som efterfrågas. Men efter att ha läst Gurkolles senaste inlägg inser jag att det är dags för förändring. Jag måste ta klivet ut ur garderoben. Jag måste bli folklig och populistisk. Framförallt måste jag släppa på min så väl bevakade integritet. Nu funderar jag bara på hur jag på bästa sätt genomför min nakenchock. Att den måste ske i morgon, då AIK möter Leksand i Norrtälje, är ju helt klart. Risken är uppenbar att jag annars hinner besinna mig, fega ur och krypa tillbaka in i min garderob. Frågan är alltså: Hur bör Boris blotta sig? Ska jag: 1) Visa pitten för Dicken, 2) Göra helikoptern i ena periodpausen, eller 3) Moona för varje leksing jag ser?
1 kommentar:
- Garvar! Speciellt gillar jag etiketten "Klubben för inbördes beundran"!
Förslår alternativ nr:2!
Skicka en kommentar