Schabbelbabbel

Efter en fantastisk AIK-helg med idel svartgula segrar - såväl dam som herr som junisar och bollsparkare vann sina matcher - anropade jorden Boris.

Jag fällde ut pungen och landade med ett brak. Ja jävlar vad det sög att se Gnaget gå på pumpen i förrgår. HV71 behövde ju knappast anstränga sig, målen bara trillade in. Flickorna från Småland. Ett bra lag, helt klart. Med en brutal men bananskalande keeper i buren. Gustaf Wesslau har ett bagage som luktar. Jag mår alltid lite dåligt av att se honom i motståndarkassen. Jag får ångest och kramp i kranen. Vad är det som stinker så jävligt? Usch! Kunde han inte bara skrivit på för nåt schweiziskt gäng eller nåt, så man slapp se honom in action menar jag.

Efter ett par formidabla insatser mot i tur och ordning Luleå, Brynäs och Färjestad var Daniel Larsson tillbaka på ruta ett igen mot HV71. Jag vet inte vad man ska skylla på. Benskydden kanske? För stor suspensoar? Björn Melin?! Äsch, glömma och gå vidare är nog bra ibland. Spikar Larsson igen mot Modo i kväll så är insatsen mot HV glömd och förlåten. Jag förväntar mig inga stordåd men klubban i isen tack. Herr Larsson kan inte reglementet... Jag vill ha jämnhet och stabilitet. Jag vill se säkerheten själv och lugn bara lugn. Inget fladder, inga galna returer åt höger och vänster. Upp med pucken i nätet vetja. Gör som Wesslau!

Duktiga målvakter är så duktiga numera att de med flit styr upp skott över plexit. Det är nästan så man borde börja visa ut dem för avsiktligt fördröjande av spelet. Eller inte. Puck out eller pucko ut, det är frågan.

* * *

I senaste avsnittet av Magasin 33 avslöjar Jocke Nordström att Daniel Josefsson och Björn Melin är bäst klädda utanför isen. Det förvånar mig inte. På något sätt måste de ju kompensera sina klena insatser på isen. Ingen gnagare har varit ostiligare än Josefsson. Det vill säga innan han blev skadad, för sen dess är han faktiskt felfri. Ingen har burit upp den vackra AIK-skölden mer hållningslöst än Björn Melin. Jag är fett besviken på karln. Oerhört dålig har han varit i höst. Oerhört! Om inte Björn skärper sig så kan han gött nöta bänk eller se sig om efter en ny arbetsgivare. Tycker jag. Men vem är undergångsgnagaren i mig att döma? In Gozzi We Trust... eller nåt.

Perra däremot går från klarhet till klarhet. "Nu är brandmästaren trött igen", tänkte jag många gånger i fjol. I år utstrålar han energi och jävlar anamma. Jag älskar hans sätt att hantera intervjuer efter match. Han tar sig ti å tänke te innan en svarer och ibland tänker en te medan en svarer. Han är ärlig och öppen, Perra. Han vet hur en ska skjute sine skött. Jag mår gött av att se Perra i båset och jag blir mer och mer övertygad om att han är helt rätt man för AIK. Är det någon som ska kunna få eld i arslet på Björn Melin så är det väl Perra. En brandmästare borde veta vad som krävs, och inte bara hur en eld kvävs. Lallaren Björn Melin är än så länge isens motsvarighet till läktarens krönikör.

* * *

Fredrik Hynning bör nämnas i inlägget. Fredrik Hynning, som på sistone fått ordentlig fart på rören. Jag var skeptisk till värvningen och jag förblev skeptiskt fram till för ett par omgångar sedan. Men nu har en kommit på andre tanker. Inte bara för att Hynning tryckt in ett par mål. Jag tycker att han bidrar mycket i spelet, inte minst genom sin fart. Hynning är en av många AIK:are som får mig att tänka och tro att det här laget är ett av seriens tempostarkaste. Att AIK håller ett högt tempo och åker mycket skridskor och därigenom nöter ner sina motståndare märks inte minst i tredjeperioderna, som AIK allt som oftast vinner. Faktum är att AIK är seriens bästa lag i tredje perren. Tyvärr är vi seriens näst sämsta lag i både första och andra perren. Perra hem perra. Vad är det för snack?

* * *

Odd Swarting heter AIK Ishockey AB:s nya ordförande. Valdes näst intill enhälligt. Endast Bosse Hansson spjärnade emot.

För er som mot förmodan inte läst Prozacs rapport från årsstämman rekommenderas denna länk!

* * *

Modo i kväll och det blir tufft, så tufft. Tuffe Uffes hårda killar har imponerat och spelat Elitseriens, i mitt tycke, mest underhållande ishockey så här långt. Alexander Steen har natrurligtvis betytt mycket. Men att Modo har fått ihop sitt spretiga lagbygge på så förhållandevis kort tid vittnar om mer än en Steen-effekt. Modo är ett bra lag helt enkelt, i år både på pappret och isen. Markus Näslund har gjort jobbet bra och Uffe tycks ha fått spelarna med sig.

Jag tror vi har att se fram emot en fysisk och fartfylld match med mycket feelings. Öööövik-lurkarna är ju inte direkt känd för att hålla inne med sina känslor. Heart of hockey. Hjärta och smärta. Finns väl ingen annan publik i landet som så konstant upplever sig förfördelad? Ja, det skulle väl vara delar av AIK:s då. Passande nog företräds Modo-supparna av sin lagkapten på isen. Surpuppan Susse vet hur en zebra ska tas.

När Niklas Sundström gråter tröstar man. Gammalt domarordspråk.