Ut ur mörkret

Det finns segrar och så finns det segrar. Segrar som den i kväll tillhör de skönaste av sköna.

Tionde gången gillt, sa Fasth och det hade han förstås förbannat
rätt i. Färjestad blev förra säsongen ett spöke värre än värsta Sunnerbohovs-gasten. Alla som var med under de allsvenska åren vet vad jag talar om. Det fanns en tid då Gnaget vägrade vinna i Småland. Men smålandsspöket är numera ett fornminne blott och sedan ett par timmar gäller detta även Färjestad. I kväll tände vi lampan, drog undan lakanet och tvångsblottade buroparen; en dansbandstrummis från Säffle.

Det tjatas en hel del om Viktor Fasth. Med all rätt kan man tänka. Samtidigt sprids det via vissa mediakanaler en bild av ett lag som är en målvakt och inget mer. Ingenting kunde vara mer fel. Det förstår alla som förstår hockey. Ett lag som bara är en keeper vinner inte en kvartsfinalserie på det vis som AIK gjorde mot HV71. Det är förvisso sant att AIK inte hade gått till semifinal utan Fasth. Lika sant som att AIK inte hade gjort det utan Sandberg, Bång, Steen, McDonell, Tärnström, och Fredrik Carlsson. Man vinner som ett lag och man förlorar som ett lag. En floskel blir faktiskt inte mindre sann bara för att den tål att upprepas.

Med Fasth är det nu så att han alltid ger sina lagkamrater chansen att vinna matcher. Han räddar AIK när det står och väger, precis som en riktigt bra målvakt ska göra. Han var och är lagets store matchvinnare, inget snack om den saken. Den här säsongen kommer han emellertid att få "konkurrens". Det finns nämligen fler än Fasth som kan komma att erövra matchvinnarepitetet. Linus Videll har, trots ojämna insatser, redan hunnit visa att han kan avgöra matcher till AIK:s fördel. Likaså Richard Gynge. Sistnämnde sniper har sett otroligt het ut i de två första matcherna. Två mål redan och fler lär det bli. Det blir spännande att se vem av herrarna Videll och Gynge som står på flest matchavgörande mål när säsongen summeras. Förhoppningsvis kan de sporra varandra.

Det var inte en perfekt insats som ledde fram till segern i Karlstad. AIK var stundtals rejält nedtryckta, särskilt i andra perioden då man onödigt försatte sig i numerära underlägen i parti och minut. Domarnivån var minst sagt ojämn men det är de egna insatserna man kan påverka. Misstagen var kort sagt alldeles för många i mittakten. Men AIK redde ut situationen och kom tillbaka. Sett till hela matchen så gör Gnaget en bra insats, en laginsats, som till slut resulterar i en  logisk tvåpoängare. AIK stod upp i första, redde ut stormen i andra och kom tillbaka starkt i tredje. Sett till matchens sista tio minuter så borde vi nog ha avgjort redan under ordinarie tid. Bångs friläge var onekligen värt ett bättre avslut.

Överlag tycker jag att AIK:s spelare ser betydligt tuffare och mer resoluta ut i spelet än vad de gjorde vid den här tidpunkten i fjol. Det märks särskilt runt den egna kassen men också i sarghörnen, bakom mål och i anfallszon. Man står upp för Fasth på ett helt annat sätt än för ett år sedan. Man tar för sig i närkamperna, tacklar ordentligt när lägen ges och är noga med att inte lättvindigt släppa någon jävel över bron. Fortfarande sker det misstag förstås. Det slafsas med pucken, tappas markering i slottet osv. Men jämfört med för ett år sedan så är det nästan som att se ett helt annat lag. Trots att vi saknar Carlsson och Salmonsson och fastän vi väntar på MacNevin och McDonell så ser lagbygget stabilt och gediget ut.

Det bådar också gott inför fortsättningen att AIK i kväll, till skillnad mot i samtliga nio möten med Färjestad förra säsongen, lyckas stänga deras spel i mittzon under delar av matchen. Tidigare har de styrt och ställt över hela planen. De har spelat stort och brett och äckligt disciplinerat, lurat oss i fällan och slagit till när vi kört fast. AIK var faktiskt aldrig riktigt nära att slå Färjestad i fjol. Kvällens insats visar att vi är på rätt väg. Anfallsspelet är vassare och mer varierat. Dessutom lyckas AIK förlägga pucken i Färjestads zon under längre stunder än tidigare. Våra forwards pressar deras backar till misstag, vinner pucken högt upp i banan och skapar på så sätt farliga anfall och feta målchanser. Att vi sedan har en trollkarl som Videll i laget gör ju inte saken sämre.

AIK har alla förutsättningar att göra en bättre säsong än i fjol. Det är dock långt fram till slutspel och mycket kan som bekant hända på vägen. Närmast väntar ett stekhett derby mot Djurgården i Globen. Låt det avgöras på isen.