AIK-Brynäs 3-4 (1-2, 1-1, 1-0, 0-1)

AIK förlorar ännu en gång efter att ha dragit på sig en onödig utvisning i sudden. Mönstret är tydligt, så tydligt. Vi får ingenting gratis med oss men ger bort varenda mål.

Daniel Larsson suger ikväll. Varvar fina räddningar med rena tavlor. Suger således. För en keeper finns det ingen mellanmjök. Antingen är det fett eller lätt. Larsson var fett bra mot både Timrå och La Familia. Ikväll var han lätt sämst i Gnaget. Lätt sämst på isen. Det var emellanåt så lätt för Brynäs att göra mål på Larsson att jag kom på mig själv med att jämföra honom med ett durkslag. Perra kunde lätt ha bytt ut Larsson vid 1-3. Men det gjorde han inte. Vilket kanske var klokt. Men jag blir inte förvånad om Lundström står uppe i Luleå på lördag. Oavsett vem som vaktar kassen blir det en svår match.

Jag är försiktig pessimist och tippar torsk i sudden. Sannolikt avgör Kuleå i spel fyra mot tre. Minst lika sannolikt blir jag då Greken och får ett barnsligt vredesutbrott.

* * *

När gick Johan Holmqvist från att vara Lill-Honken till bara Honken? Den frågan har sysselsatt mig i ett par timmar nu.

* * *

Kvällen publiksiffra blev som väntat usel. Jag är inte ett dugg förvånad. Så här har det sett ut varenda höst de senaste hundra åren. Vad som däremot förvånar mig är att AIK Hockey inte verkar göra särskilt mycket för att locka folk till matcherna. Reklamfilmer hit och uppmaningar på Twitter och Facebook dit. Kom igen AIK, det finns bara ett sätt att få folk att vallfärda till Hovet:

SÄNK BILJETTPRISERNA - NU!

Som säsongskortsinnehavare tänker man kanske inte alltid på det, men faktum är att det är dyrt att gå på hockey. Det blir inte billigare av att man - som många AIK:are med mig gör - även gärna går på fotboll. Det är i första hand på Råsunda som hockeyn har att hämta.

Prisexempel: AIK-Linköping (27/9)

* * *

Som vanligt när AIK tar emot Brynäs hade jag i kväll en massa bortasupportrar omkring mig på A9. Alltid lika livat och glatt. Just denna afton på Hovet förgylldes min kväll av två medelålders damer med tvivelaktiga lagsympatier. Varje gång Brynäs skapade något som liknade en målchans skrek de i falsett. Varje gång en svart spelare tacklade en vit skrek de ännu högre. Lustigt nog var de långt ifrån ensamma. För tänk, när tredje perioden började närma sig sitt slut, och AIK hunnit med att kvittera till 3-3, då fick damerna på läktaren sällskap av ett helt spelarbås. Sällan har jag sett ett gäng vältränade herrar, så unisont och taktfast, gå i förvandling som jag såg Brynäs göra ikväll. Anförda av Jonathan Grinström - vem annars - gick de regerande svenska mästarna från att vara en respekterad och i smyg beundrad motståndare, till att bli en klubbdunkande närmast föraktad kastratkör. Gunnar Persson måtte ha rodnat.

* * *

Och ja, jag är bitter.