7-2

Jag blir inte riktigt klok på vare sig Gnaget eller den här säsongen. Det är upp och ner och hit och dit och är det inte skit så är det dynamit. Sju mål mot två i kväll och en perfekt sista match före uppehållet. Och Rudslätt fick sätta spiken i kistan. Den satt fint.

Till skillnad från en del väldigt heta element omkring mig satt jag lugn och fin och följde tillställningen. Det blir ju lätt så när man har barn i närheten. Då känns det liksom fel för att inte säga fjantigt som fan att ägna ungefär hela matchen åt att hata Pikkarainen.

Vuxna män som står och skriker hora hora hora. Vad är det för nåt?

* * *

Jag gör mitt bästa för att inte klaga på domarna. Jag gör mitt bästa men det börjar faktiskt bli svårt att låta bli.

Domarnivån i elitserien är genomgående kass. I kväll hade zebra-kvartetten inte ens vett nog att komma ut till match i tid. Spelarna, publiken och annat löst folk fick finna sig att vänta. Jag vet inte vad de höll på med, domarna. De kanske satt och gick igenom de senaste regeländringarna? Eller drack de kaffe och drog en vals?

När matchen väl kom igång blev det precis som vanligt; en rad billiga utvisningar för ingenting. Lika många uteblivna utvisningar för allting. Jag har full förståelse för att Melin börjar tröttna. Snart brinner det nog i både tränarskallen och AIK-båset. Personligen håller jag på att förvandlas till Greken i lightversion.

* *

JÄVLA ZEBRA!!