AIK - Brynäs 4-1 (0-0, 0-0, 4-1)

En sån dag. En sån händelserik dag. Den började med en mardröm men slutade desto bättre. Tre friska pinnar och en salig väg hem.

Jag vaknade sur i morse. Sur och grinig och ilsken och det var Blomdahls fel alltihop. I mardrömmen ledde AIK över Brynäs med 2-1. Det var bara några minuter kvar av matchen. Då drog Blomdahl på sig en onödig tvåa. Naturligtvis blev det 2-2 strax därefter. Och sen torskade vi i sudden. Och sen vaknade jag alltså, sur, grinig och ilsken. Jävla Blomdahl! Inför kvällens match berättade jag för Baloo om min mardröm. Han bara skakade på huvudet som han brukar göra. Drömma mardrömmar om hockey liksom.

Efter 15.06 i tredje perioden ville jag bara grina. Två minuter, puck out. Nummer 84. Då om inte tidigare fick jag ont i magen.

* * *

Men dessförinnan hade Zzzednik vaknat till liv. Tacka Melin/Persson för det. En bit in i tredje vaskade de om i laguppställningen. Zednik fick chansen ihop med Sandberg och Bång. Och den chansen tog han. Helt otroligt egentligen. I andra periodpausen hade jag döpt om honom till Den enarmade banditen. Mannen som spelar hockey med en hand på klubban, som presterar noll men som snor åt sig stålar så det står härliga till. Efter kvällens matchavgörande mål lovar jag att inte klaga igen förrän tidigast torsdag.

Det var förstås inte bara Zednik som spelade hjälterollen på Hovet. Fasth såklart. Sandberg, alltid lika bra. Engblom naturligtvis. Vilken kväll han hade, kungen. Först hyllad med stående ovationer, sedan karriärens snyggaste mål (!) och som om det inte räckte; ett täckt skott och förbannat ont i foten. Det där är David Engblom. AIK:s meste spelare, alla kategorier. Jag får inte glömma Fredrik Carlsson. Fish. Vilket boxplay han gör i slutet av matchen. Tre mot fem, fyra mot fem. Carlsson är där och då bäst på plan. En sån klippa! En sån krigare! En av seriens mest underskattade spelare.

* * *

En sann drömmare är jag men ingen sanndrömmare. Baloo däremot, den gamle profeten. Inför tredje perioden mot Växjö i våras spådde han Lawson som matchvinnare. Inför kvällens match sa han att Zednik skulle leverera. Och Rudslätt skulle bli siste målskytt. Gubben är värre än Saida. Femtifem år ung och redan synsk. Det är inte för inte som Greken numera alltid avkräver mig experttips inför match: Vad tippar Baloo? Hur många mål? Vem avgör?

Greken ja. Han är alltid värd ett kapitel för sig. Min gamblande vän såg matchen på teve. Strax efter slutsignalen, medan jag huttrande halvsprang hemåt, levererade Greken en exklusiv liverapport från mötet Skellefteå-Södertälje. Det stod visst 3-3 när Skellefteå fick chansen i PP. Med 37 sekunder kvar gjorde Lindström mål. Greken tjöt i luren. Jag skrek på trottoaren, ljublade och sprang och hoppade och tjoade. Folk i min närhet vände sig om. De undrade väl vad det var för en dåre som släppts lös.

Det var bara jag. Salig Boris på vägen hem. Oh, my Josh!

Det är inte lätt inte

Jag brukar säga så lite då och då. Det är inte lätt inte. Ibland som en inledning på en längre mening. Ofta som en inledning utan mening.

Det är inte lätt inte. Att vara liten och förkyld och trött hela dagen. Att vara kämparnas konung men hosta och snora och ha det jobbigt med sig själv och sin feber. När lillpojken är sjuk så mår pappa Boris dåligt också. Man vill bara dra den där förkylningen ur Junior och slänga den på sig själv. Eller på någon annan som förtjänar den.

Det är inte lätt inte. Att sitta här och vänta på att det ska bli Gnaget igen. Jag gillar inte de här avbrotten. Landslagsturneringar suger. Om ändå Bång hade varit med. Eller Fasth. Nu sitter man i soffan och småtittar och tänker: "Varför tittar jag på det här?" Nä, det ger mig ingenting. Jag vill ha AIK, bara AIK. Jag vill ha Hovet, hockey och happy birthday to Gnaget. Jag vill ha derbykross och tomtebloss.

Etthundratjugo stycken i lakritstårtan. Det blir inte lätt inte men nog ska det kunna gå. Konditorn får väl anstränga sig lite.

Det sista gäller även Richard Zednik, som vill in i inlägget och här har ni honom. Sömnigare slovak får man leta efter. Jag försöker att se och förstå snubbens storhet men det är inte lätt inte. På tisdag förväntar jag mig därför minst ett mål, mindre gnäll på zebran och hårt jobb. Annars kan Zzzednik dra åt skogen till. Mitt tålamod börjar ta slut. Undrar vad Melin och Persson tänker och tycker, egentligen.

Tacka vet jag Rudslätt. Han har varit bra hela säsongen. Först bakåt, numera även framåt. Så har han också bäst plus/minus i laget. Plus 10 i ett bottengäng. Det är inte lätt inte.