Efter en lång sommar av avhållsamhet och förstulna blickar var det äntligen dags för helfjong och hålligång.
Åh, Örebro
där isades mitt blo'
Vi laddade som sig bör med att öla. Min vän Eddie, även kallad Raggarkungen, Mariga Mary och jag skålade in den nya säsongen. Ding, klocka, dong, proklamerade vi och höjde våra glas. Sen drack vi högtidligt och ägnade oss åt initierat hockeysnack. Eddie sa att det här är livet. Jag höll med men flikade in för att balansera upp: "Döden, döden." Är man undergångsgnagare så är man. Mariga Mary kontrade med myndig min: "Var inte så negativ, Boris. Josefsson blir konungarnas konung i år." Det hänger på håret, tänkte jag.
Raggarkungen drog en vals och jag likaså. Vi blev laddade och tända. Vi äntrade supporterbussen med lika glatt humör som vår chaufför.
* * *
Det som händer i bussen stannar i bussen, som man brukar säga. Vi gör därför ett hopp i historien samtidigt som vi nynnar denna sång:
Åh, Örebro
där var du jävligt go'
Åh, Örebrohoho
där isades mitt blo'
Ja, jag hade tur
jag blev din tjur
och du, du blev min ko
Ja, det kan ingen tro
nåt sånt om Örebro
* * *
Matchen var inte mycket att skriva hem om. En ganska typisk första träningsmatch. Halvknackigt spel om än hyfsat tempo, dråpliga misstag, emellanåt en och annan fin individuell prestation. Daniel Larsson var bäst i AIK. Hade han stått hela matchen vete fan om vi inte vunnit. Ändå: Örebro vann rättvist. Sett till tre perioder var de snäppet hetare. Inte minst i power play.
Man ska inte dra några stora växlar men väl ett par små. Min oro för våra backar stillades tyvärr inte ett dugg.
Vem/vilka ska sköta uppspelen, undrar jag till exempel. Jag är rädd för att AIK ska bli ett lag som i höst/vinter tappar puck i uppspelsfas alldeles för ofta och därmed bjuder motståndarna på otaliga farliga spelvändningar och enkla mål. Det har vi inte råd med. Jag oroar mig över om Fredrik Svensson kommer att vara lika skadebenägen som för två år sedan. Jag nojar mig över vad som händer om vi inte får in den där offensiva, spelskickliga AHL-backen.
Och hur bra är egentligen Derek Joslin? Frågorna är många, svaren står skrivna i rymden.
* * *
Apropå Joslin så twittrade han att han var på väg till Sverige igår. Det vore kul att se honom redan på lördag, mot Västerås i Märsta.
* * *
Christian Sandberg och Esa Pirnes (lagets i mina ögon två viktigaste centrar) klev av igår. Franzén sa något om försiktighetsåtgärder men nämnde även de hemska orden "ljumskar" och "höftböjare". Då blev jag ännu mer orolig, ja, till och med nervös.
* * *
Mattias Janmark och Marcus Nilsson kommer att bli AIK:s viktigaste offensiva vapen 2013/14.
* * *
Det var underbart att se AIK spela hockey igen. Det var lika underbart att träffa alla tillresta hockeygnagare. Min vän Prozac (som förstås åkte tåg till och från Örebro) var liksom en annan uppklädd och fin. I Johanna Lagus och Linnéa Bäckmans bortatröjor från guldsäsongen 2012/13 sken vi ikapp med både solen och en glad örebroare. På lördag gör vi det igen, i Pinbackshallen, i Märsta. Mot Västerås.
Framåt stolta AIK!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar