Flott, rått och gott - blandad kompott

För någon vecka sedan förnyade jag mitt säsongskort. Ärligt talat så kände jag mig inte särskilt sugen när det väl var dags att bekräfta bokningen. Några tusenlappar fattigare, bara så där. Jag kände mig fortfarande fett mätt på hockey, det var som när man smaskat tre paket bacon på en kvart och sedan trycker i sig ett till bara för att man är Boris. Jag kände ingen lust, ingen passion.

But a man's gotta do what a man's gotta do.

Nu när kortet är pröjsat och pulsen är på gång känns det flott. Hungern börjar komma tillbaka. Ja, jävlar vad jag ser fram emot hösten och hockeysäsongen. Jag längtar redan efter kaffet och mazarinerna. Jag ser till och med fram emot Wennerholms vimsiga tips, Ros roliga stolligheter och Bengtsson bittra bananblandning. Det ska bli härligt med hockey. HÄRLIGT! Jag tror att Bång gör minst 20 mål i vinter.

Och Greken har under våren skaffat glasögon. Därmed ökar hans chanser att se pucken med i runda slängar 150 %.

Jag surfar runt på internätet och ser att det ser så där ut i hockey-bloggosfären. Bättre Lasse ligger väl i och Jämtleksing dundrar på. Kamrat Kringelknutten tycks däremot mer eller mindre under isen. Det är förstås inte så lätt att förlika sig med en degradering. Men så tråkigt behöver det faktiskt inte vara att se sitt lag göra mos av Sundsvall och Borås. SSK kommer antagligen vinna fler matcher bara under den kommande säsongen än man gjort sammanlagt under de senaste tre åren. Dessutom får de ju nu nöjet att möta Leksand.

Dagens låt tillägnar jag Eddie, han som blev min kamrat under förra försäsongen och som sedan dess gått och blitt en sann och dedikerad baconbundis. Pinbackshallen, here we come...