tisdag 21 oktober 2014

Rockin' chair

AIK är min gungstol. Den ger mig något att göra men den kommer ingenstans.

Fräckt och helt sonika tar jag mig inatt friheten att inleda med ett par ihopsnodda rader från en kille som heter Kent. Kent är en hård-mjuk kille som hejar på Södertälje. Han har en kompis som heter Hjelm och är nervös. Men i övrigt är det inget fel på honom. Vi är vänner.

AIK är min gungstol och har så varit sedan jag som liten parvel en gång klättrade upp i den. I ivern över mina nyfunna sysselsättning höll jag redan 1987 på att gunga baklänges omkull. Idag gungar jag med stil och feeling men fortfarande står stoljävelen där den står. Jag upplever ingen rörelse. Jag upplever blott ett evigt pendlande. Ner och upp, upp och ner, Gnaget gungar, Boris ler... Åh, vad kul det är att gunga.

Fast igår var det trist. Jättetrist att gunga, faktiskt.

AIK föll tungt, så tungt mot Asplöven. Det är möjligt att Asplöven leder serien. Ja, det är till och med mycket möjligt att de är riktigt bra men det är fortfarande inte okej. Vi ska inte förlora mot jävla Asplöven. Det är ett brott mot den världsliga ordningen. Torska mot Asplöven, pyttsan! Inte på Hovet. Inte, aldrig, nej, nej, NEJ! Jag har lika svårt att acceptera en förlust hemma mot Asplöven som jag har svårt att acceptera det här med att folk säger "asseptera". Vad är det för snack? Bärra hem Berra?

* * *

Nu får det vara nog, reste jag mig inte upp och sa efter slutsignalen. Men jag tänkte det. Jag kände det. Som Mats Wennerholm fast i hjärta och själ. Jag k ä n d e att det fick vara nog.

* * *

Efter Västerås-AIK var jag övertygad om att ett av lagen skulle börja klättra. Jag hade rätt men ack så fel. Hastigt och mycket olustigt har Västerås plockat tre raka segrar. Allt medan AIK gått från klarhet till dimma. Skador på nyckelspelare (Ekarv, Lindqvist och Sandberg), ett uselt powerplay och en inte alls särskilt pånyttfödd nummer nittiotvå har knappast gagnat Gnaget. Lägg därtill ett försvarsspel som åter börjat haverera och vem som helst fattar hur svårt det kan vara.

* * *

Hur svårt kan det vara?

* * *

Några korta:

Jag är trött på s.k. AIK:are som så fort hockeylaget torskar ser som sin uppgift att sprida dynga omkring sig. Jag har inga problem med att AIK:are kritiserar. Det gör jag själv så gärna. Men man kan ju någon gång försöka lyfta fram det positiva också.

Rudslätts misstag inför säsongen: Han signade Nylander d.ä. I övrigt har han byggt utifrån givna förutsättningar.

Lösningen på AIK:s nuvarande problem är inte att Rudslätt avgår. Lösningen är nog snarare en kombination av: 1) bättre försvarsspel, 2) bättre powerplay. Då vinner vi.

Jag tror fortfarande på laget och lagbygget. Inte desto mindre vill jag se en omedelbar förändring i truppen.

* * *

I'm older than I wish to be
This town holds no more for me
All my life I try to find another way
I don't care for your attitude
You bring me down I think you're rude
All my life I try to make a better day

Inga kommentarer: